Mer information om indikatorn

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2017. Antal per 100 000.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. ICD10-kod: X60-X84. Här innefattas såväl självmordsförsök som andra självskadebeteenden som lett till inläggning på sjukhus.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: 2020

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Valda i val till landstingsfullmäktige 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i riksdagsval

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till riksdagen 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till land

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter, både ordinarie och ersättare, som avgått från landstingsfullmäktige under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter i riksdagen, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Andel ledamöter i kommunfullmäktige, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16–24 år, 2012–2018. Antal per 1 000 försäkrade.

Antal per 1 000 försäkrade i respektive grupp (ålder, kön, län) som någon gång under det aktuella året har haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning.

Källa: Försäkringskassan, STORE

Uppgiftslämnare: Försäkringskassan

Nästa rapport: May-20

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2018. Promille.

Behandlande läkare är skyldiga att rapportera in alla fall av klamydia, eftersom det är en smittspårningspliktig sjukdom.

Källa: Antal rapporterade fall hämtad från SmiNet-registret. Population hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-19

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7 till 9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som anser att lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent

Andel elever i årskurs 7-9 och i gymnasiet som anser att alla eller de flesta av lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2009-2018. Procent.

Andel av registerbaserad arbetskraft.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2020

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2009-2018. Procent.

Avser andel av samtliga som lämnat program med aktivitetsstöd till arbete eller reguljär utbildning.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2020

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2009-2018. Procent

Andel av registerbaserad arbetskraft.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2020

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2017 Procent.

Andel unga, 16–24 år, som har fått studiemedel utbetalt från CSN för eftergymnasiala studier utomlands under läsåret i förhållande till det totala antalet unga studerande som fått studiemedel för eftergymnasiala studier.

Källa: CSN:s officiella statistik

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: nov-19

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2018.

Antal unga, 18-24 år, som varit föremål för verkställd vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2020

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2018.

Antal unga som haft inkommen ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Detta innebär att de blivit hotade av vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2020

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2018. Antal.

Antal fysiska personer, mellan 18-29 år, som var svarande i en eller flera under året inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (ej handräckning eller betalningsfastställelse i pant).

Källa: Statistikrapporteringssystem. QlikSupro. Ursprungskälla verksamhetssystemet SUPRO.

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mar-20

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2018.

Antal personer som har skuld för indrivning i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2020

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2018. Procent.

Andel företagare av sysselsatta, det vill säga personer som svarat ”Egen företagare/fri yrkesutövare” på frågan ”Är du anställd, egen företagare eller oavlönad medhjälpare?”.

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Mar-20

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. Antal dagar.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: januari 2020

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2017. Procent.

Andel unga, 16–24 år, som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning. Även om det inte finns gymnasieutbildningar som är 2-åriga så räknas personer som inte fullföljt gymnasiet men som har gått två år i gymnasiet till denna nivå i Utbildningsregistret som underlaget bland annat hämtas från.

Källa: Utbildningsregistret (UREG) och Registret personer i utbildning (RPU)

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Jan-20

Jämförbar statistik från EU: EUROSTAT

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2018. Procent.

Andel studerande av befolkningen, 19–29 år, på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Inresande studenter är exkluderade.

Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen och Universitets- och högskoleregistret

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Apr-20

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. Procent.

Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Källa: SCB, Registret över inkomster och skatter

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Feb-20

Andelen unga 16-24 år som varken arbetar eller studerar

Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 400 kronor 2014), haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Från och med 2015 ingår uppskattningsvis 10 000–12 000 personer i statistiken som enligt svenska register är uvas, men som egentligen arbetar eller studerar i Norge eller Danmark.

Källa: Olika register sammanställda av Statistiska Centralbyrån (SCB)

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2020

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för minst en stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet, Brå

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: MUCF

Nästa rapport: 2021

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2018. Procent.

Andel som sitter still minst tio timmar per dygn (exklusive sömn).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga som snusar dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga som röker dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Decemcer 2020

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga med riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C; en kortversion av AUDIT-10 och innehåller tre frågor:
(1) hur ofta man dricker,
(2) hur många glas en typisk dryckesdag och
(3) hur ofta minst 6 glas.
Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor ska för indikatorn sättas till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2018. Procent.

Riskabla spelvanor beräknas genom ett summaindex utifrån fyra delfrågor. Det första svarsalternativet ’Aldrig’ ger värdet 0, det andra ’Ibland’ ger värdet 1, det tredje ’Ofta’ ger värdet 2 och det fjärde alternativet ’Nästan alltid’ ger värdet 3. Maximal poäng på summan de fyra frågorna blir därmed 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga med ett BMI på 30 eller mer (fetma).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2018. Procent.

Andel unga årskurs 2 på gymnasiet som använt narkotika de senaste 12 månaderna.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rikstäckande årlig enkätundersökning "Skolelevers drogvanor"

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2017. Procent.

Statistiken omfattar ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 § samt i förekommande fall 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (2001:453).

Källa: Socialstyrelsen, registret över ekonomiskt bistånd

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-19

Andel som utsatts för sexualbrott, 16–24 år, 2010–2016. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för sexualbrott.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: våren 2019

Andel som utsatts för personrån, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för personrån

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: våren 2019

Andel som utsatts för misshandel, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andel 16-24-åringar som utsatts för misshandel.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: våren 2019

Andel som utsatts för bedrägeri, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för bedrägeri

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: våren 2019

Andel 16-24-åringar som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2011-2017.

Andelen som uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet (alternativt avstår från att gå ut på grund av otrygghet).

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: våren 2019

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2017. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord) och ”Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt” (Osäkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84, Y10-Y34).

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-19

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2017/18. Procent.

Andel avgångselever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

Källa: Skolverkets register över elever som avslutat gymnasieskolan vårterminen varje år.

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: våren 2020

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2017/18. Procent.

Sedan våren 2011 presenteras behöriga till gymnasiet som att vara behörig till yrkesprogram. Det innebär att ha godkänt betyg A-E i minst 8 ämnen varav tre av dem är matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk. De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram är även behöriga till högskoleförberedande program, som kräver godkänt betyg i minst 12 ämnen.

Källa: Skolverkets officiella statistik

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Våren 2020

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2017. Antal per 100 000 individer.

Med dödligt våld avses här död till följd av “övergrepp av annan person” ICD10-kod: X85-Y09.

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-19

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2016. Antal.

Antal lagföringsbeslut hos åklagare och domstol. Med lagföringsbeslut avses beslut (fällande domslut) i domstol (tingsrätt) mot en person, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Källa: Officiella kriminalstatistiken - personer lagförda för brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Juni 2018

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Unga 13-18 år som intervjuats och svarat att de alltid eller ofta får vara med och bestämma hemma om saker som berör henne/honom. Det kan till exempel handla om vilken tid man ska vara hemma på kvällen eller vad man ska hjälpa till med.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Juni-Augusti 2019

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Andel av de sysselsatta som upplever för litet inflytande i arbetet. Personerna som fått enkäten har fått en fråga med en femgradig skala som går från “för litet inflytande” till “för stort inflytande”. De två alternativ som ligger närmast “för litet inflytande” har summerats.

Källa: Arbetsmiljöenkäten, en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Uppgiftslämnare: SCB genom Arbetsmiljöverket

Nästa rapport: 2019

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2016. Antal per 1 000 individer.

Andel ungas som varit placerad i vård utom hemmet (heldygnsvård) någon gång under året.

Källa: Socialstyrelsen, Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Eventuellt 2019

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Ungdomar 13-18 år som intervjuats och svarat att de har huvudvärk, ont i magen och/eller svårt att somna minst en gång i veckan.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Juni 2020

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16-24 år, 2008-2017. Procent.

Har svarat ja på frågan “Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Maj 2020

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: Mar-19

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20-29 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de bor i en bostadsrätt på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de hyr sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de äger sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008-2009 till 2016-2017. Procent.

Andelen unga i åldern 20-29 år som angett att de bor hemma med sina föräldrar.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”. I svarsalternativen kan man ange hur ofta man idrottar i en förening/klubb, eller utanför en förening/klubb. Här har vi lagt ihop de som idrottar varje vecka, oavsett i vilken regi.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Enkätfrågan ändrad 2016.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2015. Procent.

Har svarat ja på frågan” Är du medlem i något politiskt parti?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Juni 2020

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de vill påverka i frågor som rör den kommun där de bor.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”).

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året skrivit insändare.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med någon politiker.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i ett politiskt möte.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i demonstrationer.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: September 2015

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga, 16–25 år, som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Andel unga som svarat att de någon eller flera gånger det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen 2018

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i i europaparlamentsvalet.

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2020

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Maj 2019

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Definition för åren 2010-2013: Spelproblem och spelberoende beräknades ett summaindex utifrån tre delfrågor. Det första svarsalternativet ”aldrig” ger värdet 0, det andra (1–2ggr) ger värdet 1 och det tredje alternativet ger värdet 2. Maximal poäng på de tre frågorna blir därmed 6 poäng. Indexet avser att diskriminera mellan dem som har riskabla spelvanor (1–6 poäng) och övriga spelare (0 poäng).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mars 2016

Dela

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2017. Antal per 100 000.

Analys

Andelen unga i åldern 13–24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 149 per 100 000 individer 2017. Andelen har sjuknit sedan 2011 då den var 179 per 100 000 individer.

Andelen är betydligt större bland tjejer än bland killar. Andelen 2017 var 228 per 100 000 tjejer och 76 per 100 000 killar. Skillnaden är konstant över tid.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var något större bland 20-24 åringar än bland 13–19 åringar. 2017 var den 157 per 100 000 unga i åldern 20-24 år och 143 per 100 000 unga i åldern 13–19 år.

Andelen är betydligt större bland tjejer än bland killar för båda åldersgrupperna 13–19 och 20–24 år.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var något större bland 13–24 åringar än bland 25–29 åringar. År 2017 var andelen 149 per 100 000 unga i åldern 13–24 år respektive 116 per 100 000 i åldern 25–29 år.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män. Bland kvinnor är skillnaden mellan åldersgrupperna stor. Det var 228 per 100 000 bland 13–24 åringar jämfört med 145 per 100 000 bland 25–29 åringar.

Bland män är förhållandet omvänt. Andelen är större bland 25–29 åringar, 90 per 100 000, än bland 13–24 åringar, 76 per 100 000 individer.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var betydligt större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år. Det var 149 respektive 73 per 100 000 individer 2017.

Andelen är större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män.

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Analys

Andelen unga 18-24 år som valts in i landstingsfullmäktige 2018 var 2,4 procent. Andelen minskade jämfört med 2014.

Andelen var dubbelt stor bland killar än bland tjejer, 1,6 respektive 0,8 procent. Det har varit en större andel valda bland killar än bland tjejer de senaste årens landstingsfullmäktigeval.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik på unga 18-24 år valda vid landstingsfullmäktigeval 2018 uppdelat på inrikes och utrikes födda.

Andelen som valts in vid landstingsfullmäktigeval 2018 var större bland unga 18-24 år med svensk än med utländsk utländsk bakgrund. Andelen var 2 respektive 0,4 procent.

Bland utrikes födda var andelen för killar och tjejer lika stor. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer.

Det var en större andel unga 25-29 år än unga 18-24 år valda i 2018 års landstingsfullmäktigval. Det var 4,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Det var betydligt fler äldre 30-64 år än unga 18-24 år som blev valda vid 2018 års landstingsfullmäktigeval, 74,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik för grupperna inrikes och utrikes födda 2018.

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de valda i kommunfullmäktigvalet 2018 var 2,7 procent. Det är en minskning med drygt en procentenhet jämfört med 2014 då det var 3,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer som valts in i kommunfullmäktige 2018. Det var 1,6 respektive 1,1 procent.

Andelen unga 18-24 år som valdes in i kommunfullmäktige var större bland unga inrikes födda än unga födda utrikes, 2,4 respektive 0,3 procent.

Det var knappt någon skillnad mellan unga inrikes födda och för utrikes födda var det ingen skillnad mellan tjejer och killar.

Andelen unga 18-24 år som valdes i kommunfullmäktige var större bland unga med svensk bakgrund än unga med utländsk bakgrund. Det var 2,1 respektive 0,6 procent.

Det var knappt någon skillnad bland unga med svensk bakgrund och ingen skillnad bland unga med utländsk bakgrund bland killar och tjejer.

Det var något fler unga 25-29 år som valdes in i kommunfullmäktigevalet 2018 än unga 18-24 år.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler killar än tjejer som blev valda.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2018 var betydligt större för gruppen 30-64 år än för 18-24 åringar. 69,8 respektive 2,7 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blev valda.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i riksdagsvalet var 5 procent vid valet 2018. Det är en minskning från tidigare år.

Det var en något större andel killar än tjejer som var nominerade till riksdagsvalet 2018, 2,9 respektive 2,1 procent.

Det var en större andel nominerade till riksdagsvalet 2018 i åldersgruppen 20-24 år än i gruppen 18-19 år. Andelen var 4,1 respektive 0,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer i åldersgruppen 20-24 år som var nominerade i riksdagsvalet. Bland 18-19 åringar var det knappt någon skillnad.

Andelen unga 25-29 år som var nominerade till riksdagsvalet 2018 var något större än bland unga 18-24 år. Det var 6,4 respektive 5 procent.

Det var något fler killar och män än tjejer och kvinnor som var nominerade i båda åldersgrupperna.

Det var betydligt fler nominerade som 30 år eller äldre än 18-24 åringar. Det var 72,2 respektive 5 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 18-24 år som blivit nominerade vid kommunfullmäktigeval 2018 var 4 procent. Det är något mindre än 2014 då det var 5 procent.

Andelen nominerade killar var något större än andelen nominerade tjejer, 2,3 respektive 1,7 procent. Sambandet har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år födda inrikes än utrikes födda som var nominerade till kommunfullmäktigeval 2018. Det var 3,5 respektive 0,5 procent.

Både bland unga födda i sverige och födda utomlands var det en knapp större andel nominerade killar än tjejer.

Andelen nominerade 18-24 åringar till kommunfullmäktigeval 2018 var större för unga med svensk bakgrund än för unga med utländsk bakgrund, 3,1 respektive 0,8 procent.

Både för unga med svensk och med utländsk bakgrund var det en något större andel nominerade killar än tjejer.

Det var knappt någon skillnad mellan unga 18-24 år och unga 25-29 år i andelen nominerade till kommunfullmäktigeval 2018.

Det var betydligt fler nominerade till kommunfullmäktigeval i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 60,6 respektive 4 procent.

Det är en högre andel män än kvinnor bland de nominerade 30-64 år och något fler killar än tjejer i åldersgruppen 18-24 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år som valdes in i riksdagen var 1,4 procent 2018. Det är en minskning från 2014 då det var 2,3 procent.

Det var en större andel valda bland killar än bland tjejer till riksdagen 2018. Det var 1,1 respektive 0,3 procent.

Det var en större andel valda i riksdagsvalet i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 5,7 respektive 1,4 procent.

Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i åldersgruppen 25-29 år.

91,1 procent av dem som valdes in i riksdagen 2018 var i åldrarna 30-64 år. En större andel av de invalda var män än kvinnor, 49,3 respektive 41,8 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i val till landstingsfullmäktige var vid 2018 års val 3,9 procent. Andelen minskade något jämfört med 2014 års val.

Det var en något större andel killar än tjejer som blev nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 2,5 respektive 1,4 procent. Utvecklingen har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga inrikes födda än unga födda utrikes som 2018 blivit nominerade vid landstingsfullmäktigeval, 3,5 respektive 0,4 procent.

För unga inrikes födda var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga utrikes födda var det knappt någon skillnad.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 3,3 respektive 0,6 procent.

För unga med svensk bakgrund var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad.

Det var en något större andel nominerade i landstingsfullmäktigevalen 2018 i åldersgruppen 25-29 år än i gruppen 18-24 år. Det var 4,2 respektive 3,9 procent.

Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än tjejer respektive kvinnor.

Andelen 30-64 åringar som var nominerade vid landstingsfullmäktigeval 2018 var betydligt större än bland 18-24 åringar. Det var 64,8 respektive 3,9 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blivit nominerade i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Under mandatperioden 2014 till 2018 avgick 42 procent av de unga ledamöterna mellan 18–24 år. Det är en större andel än under mandatperioden 2010 till 2014.

Andelen var större bland tjejer än bland killar, 53 respektive 32 procent. Det är genomgående en större andel tjejer än killar som avgått under de senaste mandatperioderna.

Det var en större andel av ledamöterna i åldersgruppen 20–24 år än åldersgruppen 18–19 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 45 respektive 0 procent.

I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 56 respektive 35 procent.

Det var en större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 42 respektive 29 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var en större andel ledamöter i den yngre åldersgruppen 18–24 år än i den äldre åldersgruppen över 30 år som avgått. Det var 42 respektive 16 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

I åldersgruppen 18–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått. I åldersgruppen 30+ var det knappt någon skillnad mellan män och kvinnor.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30–64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundande till heltal.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Ingen ledamot i riksdagen i åldersintervallet 18–24 år har avgått under den senaste mandatperioden 2014 till 2018. En ledamot avgick under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast en manlig ledamot i riksdagen inom åldersintervallet 18–24 år har avgått under de senaste mandatperioderna. Det var under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast två ledamöter (en manlig och en kvinnlig) i åldersintervallet 25–29 år har avgått under den senaste mandatperioden. Det motsvarar 7 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

Andelen ledamöter över 30 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018 var 11 procent. Det var en något större andel bland män än bland kvinnor, 13 respektive 9 procent.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014–2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Analys

Andelen unga ledamöter mellan 18-24 år för Sveriges kommuner som har avgått under de senaste mandatperioden 2014 till 2018 var 43 procent. Det var något mindre än den föregående perioden 2010–2014 (47 procent).

Under mandatperioden 2014 till 2018 var det en något större andel bland tjejer än bland killar som avgått, 46 respektive 41 procent.

Det var en något större andel av ledamöterna i åldersgruppen 18–19 år än åldersgruppen 20–24 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 51 respektive 41 procent.

I åldersgruppen 18–19 år fanns det knappt någon skillnad mellan tjejer och killar unde rmandatperioden 2014 till 2018. I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 45 respektive 38 procent.

Det var en något större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 43 respektive 38 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var betydligt fler unga ledamöter som avgått i åldersgruppen 18-24 år än i den äldre gruppen över 30 år. Det var under senaste mandatperioden 44 respektive 19 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen avgångna större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män.;

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel ska 2018 tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16–24 år, 2012–2018. Antal per 1 000 försäkrade.

Analys

Antalet 16-24-åringar som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning ökade mellan 2012 och 2018 från 43 till 51 per 1 000 försäkrade.
Antalet har dock sjunkit något sedan 2017 då antalet var 53 per 1 000 försäkrade.

År 2018 var antalet bland tjejer större än antalet bland killar, 55 per 1 000 försäkrade respektive 46 per 1 000 försäkrade.

För båda könen har det skett en ökning mellan 2012 och 2018. Ökningen har varit något kraftigare bland tjejer än bland killar.

År 2018 var antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år. Det var 79,9 per 1 000 försäkrade respektive 10,5 per 1 000 försäkrade.

I åldersgruppen 20-24 år var det vanligare bland kvinnor (88 per 1 000 försäkrade) än bland män (73 per 1 000 försäkrade) att ha haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning under år 2018. I åldersgruppen 16-19 var skillnaden mellan könen mycket liten.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år. Det var 115 per 1 000 försäkrade respektive 51 per 1 000 försäkrade.

I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 55 per 1 000 försäkrade bland tjejer och 46 per 1 000 försäkrade bland killar.

Motsvarande antal i åldersgruppen 25-29 år var 146 bland kvinnor respektive 86 bland män per 1 000 försäkrade.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 16-24 år. Antalet var 171 per 1 000 försäkrade respektive 51 per 1 000 försäkrade.

I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre.

I åldersgruppen 16-24 år var antalet 55 per 1 000 försäkrade bland tjejer och 46 per 1 000 försäkrade bland killar. Motsvarande antal i åldersgruppen 30-64 år var 216 per 1 000 försäkrade bland kvinnor respektive 128 per 1 000 försäkrade bland män.

Fotnot:

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-29 år som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Sjukersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-64 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning kan också beviljas personer i åldern 19-29 år som pga funktionsnedsättning ännu inte avslutat sina gymnasiestudier.

I hela riket ingår även de för vilka uppgift om län saknas.

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2018. Promille.

Analys

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2018 var andelen med rapporterade klamydiafall 17,7 promille (1,8 procent) bland unga, det är något mindre än 2017 då andelen var 19 promille (1,9 procent).

Under hela perioden 2010 till 2018 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2018 var andelen 23,2 promille (2,3 procent) bland tjejer och 12,7 promille (1,3 procent) bland killar. Andelen har minskat över tid bland båda könen.

År 2018 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 19,8 promille (2 procent) respektive 14,9 promille (1,5 procent).

Andelen rapporterade klamydiafall är större bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaderna mellan könen är större i den yngre åldersgruppen 16–19 år. År 2018 var andelen inrapporterade klamydiafall bland tjejer i åldrarna 16–19 år 22,4 promille (2,2 procent), jämfört med 8,1 promille (0,8 procent) bland killarna. I åldersgruppen 20–24 år var andelen bland tjejer 23,8 promille (2,4 procent) respektive 16,1 promille (1,6 procent) bland killar.

År 2018 var andelen rapporterade klamydiafall betydligt mindre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 16–24 år, 8,7 promille (0,9 procent) respektive 17,7 promille (1,8 procent).

I åldersgruppen 16–24 år var andelen betydligt större bland tjejer än bland killar, 23,2 respektive 12,7 promille (2,3 respektive 1,3 procent). I åldersgruppen 25–29 år var andelen med klamydia ungefär lika stor bland kvinnor och män, 8,5 respektive 8,9 promille (0,9 procent).

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan totalt kände sig 4 procent mobbade av någon lärare minst en gång i månaden år 2018, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2015.

Andelen som kände sig mobbade av någon lärare minst än en gång per månad var 5 procent bland flickorna och 3 procent bland pojkarna år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever med svensk bakgrund och 6 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2018. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever i årskurs 7-9 och 5 procent bland elever i gymnasieskolan år 2018. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Analys

De flesta elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. År 2018 var andelen elever som kände sig trygga i skolan 92 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar totalt när det gäller andelen som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen 95 procent bland killar och 90 procent bland tjejer.

Elever med svensk bakgrund uppger i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen som känner sig trygga i skolan 94 procent bland unga med svensk bakgrund och 87 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7–9 som bland elever i gymnasieskolan. År 2018 var andelen 92 procent respektive 93 procent.

I årskurs 7–9 är andelen år 2018 som känner sig trygga i skolan större bland killar än bland tjejer, 95 procent jämfört med 88 procent. Bland elever i gymnasieskolan finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andel som anser att lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent

Analys

År 2018 ansåg 83 procent av eleverna att de flesta eller alla lärare behandlar flickor och pojkar rättvist. Andelen som upplever att de behandlas jämställt i skolan har varit stabilt under en längre tid.

Det finns inga skillnader mellan könen vad gäller andelen som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare år 2018.

År 2018 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund när det gäller hur stor andel som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare.

År 2018 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan elever i årskurs 7-9 och elever i gymnasieskolan när det gäller hur stor andel som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare. Det finns inte heller några skillnader mellan könen inom dessa åldersgrupper.

Andel som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan var det 6 procent som uppgav att de minst en gång i månaden kände sig mobbade av andra elever 2018. Det är en ökning jämfört med 2015, då motsvarande andel var 3 procent.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad var 8 procent bland tjejer och 4 procent bland killar år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda förändringar över tid för respektive kön.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad var 6 procent bland både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund år 2018.

År 2018 var andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad 6 procent bland unga inom gymnasieskolan och 7 procent bland unga i årskurs 7-9. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd.

Bland tjejer i årskurs 7-9 har andelen elever som känner sig mobbade ökat sedan 2015, från 3 procent till 10 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller andelen elever som känner sig mobbade mellan skolformerna eller mellan könen inom respektive skolform.

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2009-2018. Procent.

Analys

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16-24 år minskade från 7 procent 2009 till 3 procent 2018.

Under hela perioden 2009 till 2018 var andelen som varit arbetslösa mer än tre månader större bland killar än bland tjejer.

Andelen arbetslösa minskade både bland killar och bland tjejer under hela perioden.

Under perioden 2009 till 2018 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större bland utrikes födda än bland inrikes födda. År 2018 var andelen 8 procent bland utrikes födda och knappt 3 procent bland inrikes födda.

År 2018 var andelen större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda.

Under hela perioden 2009 till 2018 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större i den yngre åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20–24 år, men skillnaden minskade över tid. År 2018 var andelen 4 procent i åldersgruppen 16–19 år och 3 procent i åldersgruppen 20–24 år.

Under hela perioden var andelen arbetslösa i åldersgruppen 16–19 år större bland killar än bland tjejer. År 2018 var andelen 6 procent bland killar och 3 procent bland tjejer.
Även i åldersgruppen 20-24 år var andelen större bland killar, men skillnaden var mindre. År 2018 var andelen 2 procent bland tjejer och 4 procent bland killar.

Under hela perioden var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar något större i åldersgruppen 16-24 år än åldersgruppen 25-29 år. Skillnaden minskade över tid. År 2018 var andelen arbetslösa i åldersgruppen 16-24 år 3 procent och i åldersgruppen 25-29 år 2 procent.

År 2018 var andelen arbetslösa inom båda åldersgrupperna något större bland killar än bland tjejer. I gruppen 25-29 är är skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

Andel av registerbaserad arbetskraft. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2009-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd minskade från 61 procent 2009 till 44 procent 2018.

Under perioden 2015 till 2018 var det en något större andel killar än tjejer som gick till arbete eller studier. År 2018 var andelen 46 procent bland killar och 41 procent bland tjejer.

För både tjejer och killar minskade andelen under perioden 2009 till 2018.

Under perioden 2009 till 2018 var andelen som gått till arbete eller studier större bland inrikes än bland utrikes födda. År 2018 var andelen 52 procent bland inrikes och 34 procent bland utrikes födda.

För utrikes födda var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som gått till arbete eller studier. År 2018 var andelen som gick till arbete eller studier 38 procent bland killar och 28 procent bland tjejer. För inrikes födda har skillnaden mellan könen varit mindre. År 2018 var andelen som gick till arbete eller studier 53 procent bland killar och 51 procent bland tjejer.

Under perioden 2009 till 2018 var andelen som gått till arbete eller studier större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-24 år. Skillnaden mellan grupperna har minskat över tid.

I åldersgruppen 16-19 år fanns ingen skillnad mellan tjejer och killar 2018. I åldersgruppen 20-24 år uppgick andelen tjejer till 41 procent, jämfört med 46 procent bland killar.

Under perioden 2009 till 2018 var andelen som gått till arbete eller utbildning större i åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29. Skillnaden mellan åldersgrupperna minskade under perioden. År 2018 var andelen för åldersgruppen 16-24 år 44 procent och för åldersgruppen 25-29 år var den 37 procent.

År 2018 var andelen i åldersgruppen 16-24 år som gått till arbete eller studier 5 procentenheter större bland killar än bland tjejer.

I åldersgruppen 25-29 år var skillnaden mellan könen större. År 2018 var andelen som gått till arbete eller studier 42 procent bland män respektive 30 procent bland kvinnor.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2009-2018. Procent

Analys

Andelen som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern 16–24 år minskade från 16 procent 2009 till 9 procent 2018.

Under hela perioden 2009 till 2018 var det en större andel killar än tjejer som var inskrivna arbetslösa.

År 2018 var andelen 10 procent bland killar och 7 procent bland tjejer.

År 2018 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd betydligt större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 28 respektive 6 procent. Skillnaden mellan de två grupperna minskade mellan 2017 till 2018 eftersom andelen bland utrikes födda har minskat kraftigare än andelen bland inrikes födda.

År 2018 var andelen inskriva arbetslösa större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2009 till 2014 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Skillnaden minskade över tid och sedan 2016 har andelen varit något större i åldersgruppen 20-24 än i åldersgruppen 16-19 år. 2018 var andelen 9 respektive 7 procent.

År 2018 var andelen inskrivna arbetslösa större bland killar än bland tjejer inom båda åldersgrupperna.

År 2009 till 2017 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd större i åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna har dock minskat sedan 2009 och år 2018 var det i princip ingen skillnad i arbetslöshet mellan grupperna.

År 2018 var andelen större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16-24 år, 10 respektive 7 procent. I åldersgruppen 25-29 år var skillnaden mellan tjejer och killar samma år mindre än 1 procent.

Fotnot:

Avser hos Arbetsförmedlingen inskrivna arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2017 Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel har förändrats mycket lite från läsåret 2011/12 till läsåret 2017/18. Läsåret 2017/18 var andelen 9 procent.

Under läsåret 2017/18 var andelen som studerade utomlands ungefär lika stor bland tjejer och bland killar. Skillnaderna mellan könen har minskat sedan läsåret 2014/15 och var 9 procent bland båda könen läsåret 2017/18.

Bland både tjejer och killar har andelen som studerar utomlands minskat sedan läsåret 2014/15.

Läsåret 2017/18 var andelen unga som studerar utomlands något lägre i åldersgruppen 16–19 år jämfört med åldersgruppen 20–24 år, 7 respektive 9 procent.

Läsåret 2017/18 var det en större andel tjejer än killar i åldersgruppen 16–19 år som studerade utomlands, 8 respektive 6 procent. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 9 procent bland båda könen.

Läsåret 2017/18 var andelen unga som studerade utomlands något lägre i åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 8 respektive 9 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar var mycket liten läsåret 2017/18 i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 25-29 år var det 8 procent både bland män och kvinnor som studerade utomlands. I åldersgruppen 16-24 år var andelen 9 procent bland båda könen.

Fotnot:

Avser personer som fått studiemedel utbetalt från CSN för studier under ett helt eller en del av det läsår som redovisas.

Observera att år 2011 innebär läsåret 2011/12, år 2012 innebär läsåret 2012/2013 och så vidare.
Siffrorna i texten har avrundats till heltal.

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2018.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 som blev vräkta minskade mellan 2012 och 2018 från 243 till 123 stycken.

Under hela perioden 2012 till 2018 var det i åldersgruppen 18-24 år ett större antal killar än tjejer som blev vräkta. År 2018 var antalet vräkningar bland killar 90 och bland tjejer 33.

Under perioden 2012 till 2018 minskade andelen vräkta mer bland tjejer än bland killar, 66 respektive 39 procent.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2018 var antalet vräkningar i åldersgruppen 20-24 år 120 och i åldersgruppen 18-19 år var det endast 3.

I åldersgruppen 20-24 år var det ett större antal vräkta bland killar än bland tjejer, 87 respektive 33 vräkningar.

Under perioden 2012 till 2018 var antalet vräkta större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet vräkningar i åldersgruppen 18-24 år 123 och i åldersgruppen 25-29 år var det 234.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal vräkta bland män än bland kvinnor.

Under perioden 2012 till 2018 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 1 331 respektive 123 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var antalet vräkta män större än antalet vräkta kvinnor år 2018.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2018.

Analys

Antalet hot om vräkning bland unga i åldern 18-24 år minskade mellan 2012 och 2018 från 780 till 376 ansökningar.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet hot om vräkning betydligt större bland killar än bland tjejer. År 2018 var antalet 251 bland killar och 125 bland tjejer.

Under perioden minskade andelen hotade av vräkning mer bland tjejer än bland killar, 63 respektive 44 procent.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. I den yngre åldersgruppen förekommer endast ett fåtal ansökningar årligen.

År 2018 var antalet hot om vräkning inom åldersgruppen 20-24 år nästan dubbelt så stort bland killar än bland tjejer, 243 respektive 123 hot om vräkning.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet 662 i den äldre åldersgruppen ovh 376 i den yngre åldersgruppen.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning betydligt större bland killar än bland tjejer år 2018.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 3704 respektive 376 hot om vräkning.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning större bland män än bland kvinnor.

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2018. Antal.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år som var svaranden i en eller flera ansökningar om betalningsföreläggande minskade under perioden 2012 till 2016. Mellan 2016 och 2018 har antalet ökat igen, år 2018 var antalet bland unga 50 116 svaranden.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsförelägganden större bland killar än bland tjejer. 2018 var antalet 28 411 killar och 21 705 tjejer.

Över tid minskade antalet svaranden bland båda könen fram till 2016, därefter har antalet åter ökat. Ökningen har varit större bland killar än bland tjejer under perioden 2016 till 2018.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2018 var antalet svarande 44 153 i den äldre åldersgruppen och 5 963 i den yngre.

Inom båda åldersgrupperna var antalet svaranden större bland killar än bland tjejer år 2018.

Under perioden 2014 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år.
Från 2016 till 2018 ökade antalet i bägge åldersgrupperna.

År 2018 var inom båda åldersgrupperna antalet svaranden större bland killar än bland tjejer.

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2018.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år med skulder för indrivning minskade under perioden 2012 till 2018 med 23 procent, från 26 980 till 20 810 stycken.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större bland killar än bland tjejer. År 2018 var antalet killar 13 735 stycken och antalet tjejer 7 075 stycken.

Under perioden 2012 till 2018 minskade antalet unga med skulder för indrivning både bland tjejer och bland killar.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2018 var antalet 18 622 respektive 2 188.

Inom båda åldersgrupperna var antalet unga med skulder större bland killar än bland tjejer.

Under perioden 2012 till 2018 var antalet med skulder för indrivning betydlig större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet 33 003 respektive 20 810.
Antalet skuldsatta ökar med stigande ålder, åldersgruppen 25-29 år omfattar också en mindre population än gruppen 18-24 år. Inom båda åldersgrupperna var antalet skuldsatta större bland killar än bland tjejer.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet i åldersgruppen 30-64 år 233 603 respektive 20 810 i åldersgruppen 18-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var antalet skuldsatta betydligt större bland män än bland kvinnor. Även i åldersgruppen 18-24 år var antalet killar med skulder för indivning större än antalet tjejer, men skillnaden mellan könen är mindre.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2018. Procent.

Analys

År 2018 drev 2 procent av unga i åldern 18-24 år ett eget företag. Andelen företagare bland unga har varierat väldigt lite under perioden 2012 till 2018.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var större bland killar än bland tjejer under 2018. Andelen bland killar var 3 procent och bland tjejer 1 procent. Sedan 2012 har endast små förändringar skett i andelen företagare för båda könen.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var 2 procent bland inrikes födda 2018. Motsvarande siffra bland utrikes födda var 1 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen företagare var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer, 3 jämfört med 1 procent. Bland unga utrikes födda var antalet svarande bland tjejer för få för att mäta andelen företagare år 2018.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen företagare i åldern 18-24 år bland unga med svensk och utländsk bakgrund. Andelen var cirka 2 procent i båda grupperna. Bland unga med svensk bakgrund var andelen företagare större bland killar än bland tjejer under 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet svarande bland tjejer för få för att mäta andelen företagare år 2018.

Det är vanligare att driva eget företag i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var andelen företagare bland sysselsatta 4 procent i den äldre åldersgruppen och 2 procent i den yngre åldersgruppen.

I båda åldersgruppena var andelen företagare under 2018 större bland män än bland kvinnor. I den yngre åldersgruppen, 18-24 år, var andelen 3 procent bland killarna och 1 procent bland tejerna. I den äldre åldersgruppen, 25-29 år, var motsvarande andelar drygt 5 respektve knappt 3 procent.

Fotnot:

Osäkerheten i skattningarna är hög för andelen företagare i åldern 18-24 år när gruppen delas in i inrikes respektive utrikes födda, samt efter svensk eller utländsk bakgrund. Under 2018 har statistiken för tjejer i åldern 18-24 år som är födda utomlands respektive har utländsk bagrund prickats på grund av för få svarande.

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. Antal dagar.

Analys

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år ökade från 101 dagar 2009 till 148 dagar 2018.

År 2018 var mediantiden för tjejer 9 dagar större än för killar. Sedan år 2009 har skillnaderna mellan könen varit relativt små.

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16-24 år har under perioden ökat för både tjejer och killar.

År 2018 var mediantiden i arbetslöshet bland unga 16-24 år större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 211 respektive 112 dagar.

Sedan år 2009 har skillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda ökat. Sedan 2017 ökar skillnaden betydligt. Det beror både på en ökning av mediantiden för utrikes födda och på en minskning bland inrikes födda.

Under perioden 2009 till 2018 var mediantiden i arbetslöshet större för gruppen 25–29 år jämfört med gruppen 16–24 år. År 2018 var skillnaden 79 dagar.
Mediantiden i arbetslöshet för åldersgruppen 25–29 år har sedan 2009 ökat med 80 procent, jämfört med en ökning med 47 procent för åldersgruppen 16–24 år.

Antalet dagar har ökat för båda könen under denna period.
År 2018 hade tjejer i åldersgruppen 25–29 år en 19 dagar längre mediantid i arbetslöshet jämfört med killar.

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som inte studerade och inte hade gått en gymnasieutbildning i minst 2 år var 7 procent 2017. Andelen har minskat något sedan 2008.

Under perioden 2008 till 2017 var det en större andel killar än tjejer som var utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 16–24 år. Bland killar minskade andelen något och var 8 procent 2017. För tjejer var andelen 5,9 procent 2017.

Under perioden 2008 till 2017 var det i åldersgruppen 16–24 år en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som var utan gymnasieutbildning. År 2017 var andelen 10,7 procent bland utrikes och 6,1 procent bland inrikes födda.

Bland inrikes och utrikes födda var andelen under hela perioden större bland killar än bland tjejer.

För inrikes födda var den 7,1 respektive 5,1 procent. Bland utrikes födda var andelen 11,7 respektive 9,5 procent.

Under perioden 2008 till 2017 var det en större andel unga 16–24 år med utländsk än med svensk bakgrund som var utan gymnasieutbildning. 2017 var det 9,6 respektive 6 procent.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer både för unga med svensk och med utländsk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var den 6,9 procent bland killar och 5,1 procent bland tjejer 2017.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 10,8 respektive 8,1 procent 2017.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år. 2017 var andelen 9,3 respektive 3,7 procent.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 20–24 år större bland killar än bland tjejer. År 2017 var andelen 11 procent bland killar och 7,5 procent bland tjejer.
Däremot var det under perioden ingen stor skillnad mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16–19 år.

Fotnot:

Gruppen unga som inte uppnått 2-årig gymnasial utbildningsnivå och inte var i studier under höstterminen utgörs endast av dem som vi har en uppgift om högsta utbildning i Utbildningsregistret. Personerna har utbildningsnivå 100-317, enligt Svensk Utbildningsnomenklatur, i Utbildningsregistret. Högsta utbildning i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN, http://scb.se/sun/.

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2018. Procent.

Analys

Andelen studerande vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år var 21 procent på hösten 2018 och är i stort sett oförändrad sedan hösten 2011.

Hösten 2018 var andelen som studerade 25 procent bland tjejer och 17 procent bland killar. Andelen som studerar var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2018.

Under perioden 2011 till 2018 var det en betydligt större andel som studerade vid universitet och högskola bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2018 studerade 24 procent bland inrikes födda respektive 11 procent bland utrikes födda.

Bland unga utrikes födda var andelen studerande 14 procent bland tjejer och 8 procent bland killar hösten 2018.

Bland unga inrikes födda var andelen studerande 28 procent bland tjejer och 19 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2018 var det en betydligt större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2018 var andelen 23 procent bland unga med svensk bakgrund och 16 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen studerande 21 procent bland tjejer och 12 procent bland killar hösten 2018.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen studerande 27 procent bland tjejer och 19 procent bland killar.

Hösten 2018 var andelen som studerade vid universitet eller högskola mindre i åldersgruppen 19-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 15 respektive 24 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade.

Hösten 2018 var andelen som studerade vid högskola eller universitet större i åldersgruppen 19-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 21 respektive 11 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel unga kvinnor än unga män som studerade.

Fotnot:

Avser studerande på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 2011 till 2018. Avser andel av befolkningen, inresande studenter är exkluderade.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. Procent.

Analys

Andelen unga 20-24 år med låg ekonomisk standard minskade sedan 2011. År 2011 var andelen 30 procent, medan den år 2017 var 26 procent.

Andelen unga med låg ekonomisk standard var år 2017 något större bland killar än bland tjejer, 27 respektive 25 procent. Sedan 2011 minskade andelen med låg ekonomisk standard något mer bland tjejer än bland killar. Andelen minskade bland tjejer med drygt 5 procent och bland killar med knappt 3 procent.

År 2017 var andelen med låg ekonomisk standard betydligt större bland unga födda utrikes än bland unga födda inrikes i åldersgruppen 20-24 år, 43 respektive 22 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan år 2011.

Bland unga födda utrikes var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 45 respektive 41 procent år 2017. Bland unga födda inrikes är förhållandet det omvända. Andelen med låg inkomst var något större bland killar än bland tjejer, 23 procent respektive 21 procent.

År 2017 var andelen med låg ekonomisk standard i åldersgruppen 20-24 år betydligt större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 40 respektive 21 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan 2011.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar under 2017, 41 respektive 40 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard under samma period större bland killar än bland tjejer, 22 respektive 20 procent.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2017 betydligt större bland personer i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 26 respektive 16 procent. I den yngre åldersgruppen var andelen med låg ekonomisk standard högre bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 25-29 år var andelen istället något högre bland kvinnor jämfört med män.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2017 mer än dubbelt så stor bland unga 20-24 år än för personer i åldern 30-64 år, 26 respektive 12 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något högre bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

Från och med 2011 bildas hushåll utifrån uppgifter baserade på folkbokföring på lägenhet.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andelen unga 16-24 år som varken arbetar eller studerar

Analys

Bland unga i åldern 16–24 år var det 7,6 procent som varken arbetade eller studerade 2016. Andelen är oförändrad sedan 2015.

På grund av förändringar i underlaget är uppgifterna för åren 2015 och 2016 inte jämförbara med tidigare år. Läs fotnoten för mer information.

Andelen som varken arbetade eller studerade var större bland killar än bland tjejer, 8 respektive 7,1 procent 2016. Skillnaden mellan könen har ökat något sedan 2015.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större bland utrikes födda i åldern 16-24 år än bland inrikes födda. 2016 var andelen 15,8 respektive 5,8 procent.

Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda har ökat sedan 2015 då andelen var 14,5 respektive 6,4 procent.

Bland utrikes födda var det en större andel tjejer än killar som varken arbetade eller studerade, 16,5 respektive 15,2 procent.

Bland inrikes födda det något fler killar än tjejer som varken arbetade eller studerade, 6,3 respektive 5,2 procent.

År 2016 var andelen som varken arbetar eller studerar större bland unga vuxna i åldern 25–29 år än bland unga i åldern 16–24 år, 12,5 respektive 7,6 procent.

I åldersgruppen 25–29 år var det en större andel kvinnor än män som varken arbetade eller studerade 2016, 13 respektive 11,9 procent.

Fotnot:

Från och med 2015 ingår uppskattningsvis 10 000–12 000 personer i statistiken som enligt svenska register är uvas, men som egentligen arbetar eller studerar i Norge eller Danmark. I siffrorna från 2007–2014 är dessa så kallade gränspendlare borträknade. Därför är siffrorna för 2015 och senare inte jämförbara med tidigare siffror.

Läs mer om vad förändringen innebär här.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

År 2017 uppgav 27 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Det är vanligare att killar utsätts för stöld än att tjejer gör det. År 2017 var andelen bland killar 29 procent och bland tjejre var den23 procent.

Skillnaderna mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställda för något av könen.

År 2017 angav 35 procent bland utrikes födda elever och 25 procent bland inrikes födda elever att de utsatts för någon stöld. Det är vanligare att utrikes födda elever blir utsatta för stöld än att inrikes födda elever blir det. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i periodenutom för 2011.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

År 2017 var andelen som uppger att de utsatts för stöld 32 procent bland elever med utländsk bakgrund och 25 procent bland elever med svensk bakgrund. Det är vanligare att elever med utländsk bakgrund blir utsatta för stöld än att elever med svensk bakgrund blir det. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i perioden 2005-2017.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Fr.o.m. 2015 inkluderas även en fråga om utsatthet för stöld av mobiltelefon.

Siffrorna i texten är avrundade till helta.;kolla om stöld av mobiltelefon ingick 2015.;Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

År 2017 uppgav 21 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Det är en ökning jämfört med år 2015 då andelen var 17 procent.

Det är vanligare att killar än att tjejer uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2017 var andelen 24 procent bland killar jämfört med 17 procent bland tjejer. Skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för hela perioden 2005 till 2017.

Bland killar har andelen som utsatts för lindrigiare våld ökat jämfört med 2015, för tjejer är förändringen inte statistiskt säkerställd.

År 2017 uppgav 20 procent bland utrikesfödda elever och 21 procent bland inrikesfödda elever att de utsatts för lindrigare våld.

Andelen har ökat jämfört med år 2015 bland inrikes födda elever, bland utrikes födda elever är skillnaden inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Det finns inga skillnader mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2017 var andelen 20 procent bland elever med utländsk bakgrund och 21 procent bland elever med svensk bakgrund.

För unga med svensk bakgrund har andelen ökat sedan 2015, för unga med utländsk bakgrund är skillnaden inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 14 procent år 2017. Det är en ökning jämfört med år 2015 då andelen var 11 procent.

Det är vanligare bland tjejer än bland killar att ha utsatts för hot. Skillnaden har ökat över tid och är statistiskt säkerställd mellan könen för alla år i perioden utom 2005. År 2017 var andelen 17 procent bland tjejer och 10 procent bland killar.

Ökningen mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställd för något av könen.

År 2017 uppger 15 procent bland utrikesfödda elever och 13 procent bland inrikesfödda att de utsatts för hot. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som år 2017 uppger att de utsatts för hot var 15 procent bland elever med utländsk bakgrund och 13 procent bland unga med svensk bakgrund, skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs nio får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 4 procent år 2017.

Det vanligare bland killar än bland tjejer att utsättas för grövre våld, skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för alla år i perioden utom 2015. År 2017 var andelen bland killar 5 procent, motsvarande andel bland tjejer var knappt 3 procent.

Skillnaden mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställd för något av könen.

År 2017 var det en betydligt större andel bland unga utrikesfödda än inrikesfödda som uppgett att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle det senaste året. Andelen var 8 procent bland utrikesfödda och knappt 4 procent bland inrikesfödda.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

År 2017 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund som uppger att de utsatts för grövre våld år vid något tillfälle det senaste året. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 6 procent och bland unga med svensk bakgrund var den 3 procent.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som besöker bibliotek varje månad ökade från 22 procent 2007 till 28 procent 2018.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besöker bibliotek varje månad. År 2018 var det 30 procent bland tjejer och 25 procent bland killar.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besöker bibliotek varje månad i åldergruppen 16–25 år, 57 respektive 22 procent.

För inrikes födda var andelen större bland tjejer än bland killar mellan 2007 och 2015, men 2018 var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

För utrikes födda var det 2015 en större andel bland tjejer än bland killar, men under övriga år var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som besöker bibliotek varje månad i åldersgruppen 16–25 år, 48 respektive 22 procent.

Inom gruppen med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar mellan 2007 och 2015. 2018 är skillnaden mellan könen inte statistisk säkerhetsställd.

I gruppen med utländsk bakgrund var det 2015 en större andel tjejer än killar som besöker bibliotek varje månad, men under övriga år var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

Under 2018 besökte en större andel i åldergruppen 16–19 år bibliotek varje månad jämfört med åldersgruppen 20–25 år. Under tidigare år fanns det inte några statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan åldersgrupperna.

Under perioden 2007 till 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek i åldersgruppen 20–25 år, år 2018 var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

I åldersgruppen 16–19 fanns motsvarande skillnad 2007 och 2009, men skillnaderna var inte statistiskt säkerhetsställda 2012, 2015 och 2018.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i svarsalternativet har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Besöker bibliotek (inte på skoltid)”. År 2012 och 2015 står det “Besöker bibliotek”. Frågan är dock identisk alla år, och där anges att det är aktiviteter på fritiden som avses.

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2018. Procent.

Analys

År 2018 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn 34 procent i åldersgruppen 16–24 år.

År 2018 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn i åldersgruppen 16-24 år.

Inrikes födda killar var stillasittande i större utsträckning än tjejer, 35 respektive 31 procent. Bland utrikes födda var förhållandet tvärtom, andelen stillasittande var större bland tjejer än bland killar, 44 respektive 31 procent.

År 2018 var andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-24 år, 37 respektive 31 procent.

I åldersgruppen 20-24 år var det en större andel killar än tjejer som är stillasittande 34 respektive 29 procent. I åldersgruppen 16-19 år fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer.

År 2018 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn större i åldersgruppen 16-24 år jämfört med 25-29 år, 34 respektive 31 procent. I åldersgruppen 25-29 år var det en större andel män än kvinnor med stillasittande fritid, 34 respektive 27 procent. I åldersgruppen 16-24 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Enkätfrågan ändrades från och med år 2016. Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda år 2016, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år som snusar dagligen minskade från 11 till 7 procent under perioden 2010 till 2018.

Under perioden 2010 till 2018 var andelen killar som snusar dagligen betydligt större än andelen tjejer i åldersgruppen 16-24 år. År 2018 var det 11 procent av killarna och 3 procent av tjejerna som snusade dagligen.

Andelen tjejer som snusar dagligen varierade relativt lite under perioden. Andelen killar som snusar dagligen minskade mellan 2010 och 2018, från 17 till 11 procent.

År 2018 snusade en större andel inrikes födda dagligen än utrikes födda i åldersgruppen 16-24 år, 8 respektive 4 procent. År 2018 var andelen som snusar betydligt större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes födda (13 respektive 3 procent) och utrikes födda (6 respektive 1 procent).

År 2018 var andelen som snusar dagligen större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 9 respektive 5 procent. Andelen var betydligt större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-19 år var andelen killar 9 procent och andelen tjejer 1 procent. I åldersgruppen 20-24 år var andelen killar 14 procent och andelen tjejer 4 procent.

År 2018 var andelen unga som snusar dagligen betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år, 14 respektive 7 procent. Andelen killar var betydligt större än andelen tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-24 år var andelen killar 11 procent och andelen tjejer 3 procent. I åldersgruppen 25-29 år var andelen män 21 procent och andelen kvinnor 6 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som röker dagligen var omkring 10 procent under perioden 2010 till 2013. Därefter minskade andelen gradvis och år 2018 var andelen 5 procent.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen. Under perioden 2010 till 2015 var det en större andel tjejer än killar som rökte dagligen, men skillnaden mellan könen har minskat och mellan 2016 och 2018 är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd.

Andelen tjejer som röker dagligen har minskat från 13 procent till 5 procent mellan 2010 och 2018. Även andelen killar har minskat, från drygt 8 procent 2010 till 5 procent 2018.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som röker dagligen mellan inrikes- och utrikesfödda i åldern 16–24 år.

Bland inrikes födda unga var andelen något större bland tjejer än bland killar, 5 respektive 4 procent. Bland utrikes födda var tvärtom andelen killar som rökte betydligt större än andelen tjejer, 9 respektive 2 procent.

År 2018 rökte en större andel i åldersgruppen 20–24 år dagligen än i åldersgruppen 16–19 år. I båda åldersgrupperna var det ungefär lika stora andelar tjejer som killar som rökte dagligen.

År 2018 var andelen som rökte dagligen något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 6 respektive 5 procent. Det fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen, varken inom gruppen 16–24 år eller 25–29 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med en riskkonsumtion av alkohol varierade mellan 31 och 34 procent mellan 2010 och 2012. Därefter minskade andelen gradvis. År 2018 var andelen unga med en riskkonsumtion 22 procent.

År 2018 var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor bland tjejer och killar. Skillnaden mellan tjejer och killar var liten under perioden 2010 till 2018 och ingen tydlig trend kan urskiljas.

Andelen unga i åldern 16–24 år med riskkonsumtion av alkohol var betydligt större bland inrikes än bland utrikes födda år 2018, 25 respektive 8 procent. Bland innrikes födda var andelen med riskkonsumtion av alkohol större bland killar än bland tjejer, 26 respektive 24 procent 2018. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar under 2018.

År 2018 var det en betydligt större andel med riskkonsumtion av alkohol i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 30 respektive 13 procent. I gruppen 20-24 år var andelen bland killar större än andelen bland tjejer, 33 respektive 27 procent samma år. I åldersgruppen 16-19 år var däremot andelen tjejer med riskkonsumtion av alkohol större jämfört med killar, 15 respektive 12 procent.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25-29 år i andelen med riskkonsumtion av alkohol. I åldersgruppen 16-24 år var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor för tjejer och killar. I åldersgruppen 25-29 år var dock andelen större bland män än bland kvinnor, 25 respektive 18 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år, med riskabla spelvanor varierade mellan 4 och 6 procent under perioden 2014 till 2018. Andelen var 4 procent 2018.

Andelen var under hela perioden större bland killar än bland tjejer. År 2018 var andelen 6 procent bland killar och 1 procent bland tjejer.

År 2018 var andelen med riskabla spelvanor något större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 5 respektive knappt 4 procent. År 2018 var andelen med riskabla spelvanor större bland killar än bland tjejer för både inrikes och utrikes födda unga i åldern 16-24 år.

År 2018 var andelen med riskabla spelvanor större i åldersgruppen 20–24 år än i ålersgruppen 16–19 år, 5 respektive 3 procent. Inom båda åldersgrupperna var det under samma år en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I åldersgruppen 16–19 år var andelen tjejer 0,2 procent och andelen killar 5 procent. I åldersgruppen 20–24 år var andelen tjejer 2 procent och andelen killar 8 procent.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i riskabla spelvanor mellan åldersgrupperna 25–29 år och 16–24 år. Inom båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I gruppen 16–24 år var andelen tjejer 1 procent och andelen killar 6 procent. I gruppen 25–29 år var andelen kvinnor 2 procent och andelen män 7 procent.

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor förändrades från och med 2014. Därför redovisas perioden 2010-2013 och 2014-2018 separat. Den nya definitionen innebär att en större andel än tidigare anses ha riskabla spelvanor.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer var 6 procent år 2018. Under hela perioden 2010 till 2018 har andelen varierat mellan 5-7 procent.

År 2018 var andelen med ett BMI på 30 eller mer större bland killar än bland tjejer, 7 respektive knappt 6 procent. För både tjejer och killar varierade andelen mellan 4 och 7 procent under perioden 2010 till 2018.

År 2018 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen med ett BMI på 30 eller mer mellan inrikes- och utrikes födda i åldersgruppen 16–24 år. Bland inrikes och utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen.

År 2018 var det en större andel i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år som hade ett BMI på 30 eller mer, 8 respektive 5 procent. Det fanns inte statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna under 2018.

År 2018 var andelen med BMI på 30 eller mer större för åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 11 respektive 6 procent. År 2018 var andelen med ett BMI 30 eller mer större bland killar än bland tjejer i gruppen 16-24 år. I gruppen 25-29 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Fotnot:

Body Mass Index beräknas genom att dela kroppsvikten (i kg) med längd (i m) i kvadrat. Ett BMI på 30 eller mer räknas som fetma.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2018. Procent.

Analys

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika under den senaste 12-månadersperioden var 12 procent år 2018. Andelen har legat stabilt kring 12 procent under hela perioden 2010 till 2018.

År 2018 var andelen som uppger att de använt narkotika 14 procent bland killar och 10 procent bland tjejer. Skillnaden mellan könen har inte signifikanstestats, men under perioden var andelen killar som använt narkotika de senaste 12 månaderna i genomsnitt cirka 4 procentenheter högre än andelen tjejer.

Fotnot:

Eftersom det saknas data för felmarginaler, så kan inga slutsatser om statistisk säkerhetsställd skillnad över tid eller mellan könen göras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2017. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som fått ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011 till 2017. År 2017 var andelen 7 procent.

Andelen var något större bland killar än bland tjejer. 2017 var den 8 respektive 6 procent. Skillnaden har ökat mellan 2012 och 2017.

Mellan 2011 och 2017 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24 år. 2017 var andelen 23 respektive 3 procent.

Bland inrikes födda var det knappt någon skillnad mellan killar och tjejer. Bland utrikesfödda var andelen större bland killar än bland tjejer. 25 repsektive 20 procent 2017.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. 2017 var det 10 respektive 6 procent.

I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. 2017 var det 7 respektive 5 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer, men i åldersgruppen 25–29 år var skillnaden liten.

Det är vanligare att få ekonomiskt bistånd i yngre åldrar. Andelen var 7 procent för åldersgruppen 18–24 år och knappt 4 procent bland äldre i åldersgruppen 30–64 år.

Andelen var något större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 18–24 år. I åldersgruppen 30–64 var det knappt någon skillnad mellan kvinnor och män.

Fotnot:

2011–2013 är justerade för bortfall för de kommuner som har totalt bortfall på riksnivå. 2014 har inte justerats för bortfall för tre av de sex kommuner som hade totalt bortfall. Antalssiffrorna är därför underskattade med cirka 1 procent.

Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken.

Sifforna i texten är avrundade till heltal.

Andel som utsatts för sexualbrott, 16–24 år, 2010–2016. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som utsatts för sexualbrott har ökat från 2 procent 2012 till 7 procent 2016 . Ökningen har varit kraftigast sedan 2014.

Det var en betydligt större andel tjejer än killar som utsatts för sexualbrott, 14 respektive 1 procent 2016. Andelen utsatta för sexualbrott ökade påtagligt bland tjejerna 2013, 2015 och 2016 jämfört med tidigare år.

Det var en större andel unga i åldern 16–24 år än 25–44 år som utsattes för sexualbrott 2016. Andelen var 7 respektive 3 procent.

I båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer respektive kvinnor än killar respektive män.

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Ofredade, tvingade eller angrep någon dig sexuellt under förra året?

Siffrorna är avrundade till heltal.

Andel som utsatts för personrån, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

År 2016 var andelen unga 16–24 år som utsatts för personrån 2 procent. Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad över tid.

Det finns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan killar och tjejer i åldersgruppen 16–24 år 2016.

Det finns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader i andelen som utsatts för personrån 2016 mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25-44 år.
I åldersgruppen 25–44 år utsattes fler män än kvinnor för personrån under 2016, 2 respektive knappt 1 procent.

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Rånade eller försökte någon råna dig genom att använda hot eller våld under förra året?

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel som utsatts för misshandel, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som utsatts för misshandel var 6 procent 2016. Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan 2010 och 2016.

Andelen i åldern 16–24 år som utsattes för misshandel under 2016 var större bland killar än bland tjejer, 7 respektive 4 procent. Skillnaden har funnits flera år sedan 2010.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år utsätts för misshandel än personer i åldern 25–44 år, denna skillnad är statistiskt säkerställd för de flesta år sedan 2010. År 2016 var andelen bland unga i åldern 16–24 år 6 procent och bland unga i åldern 25–44 år var den 3 procent.

Störst andel som utsätts för misshandel finns bland unga killar. År 2016 var andelen i gruppen 16–24 år 7 procent bland killar, respektive 4 procent bland tjejer. I gruppen 25–44 år fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan könen samma år.

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Slog, sparkade eller utsatte någon dig med avsikt för något annat fysiskt våld, så att du skadades eller så att det gjorde ont, under förra året?

Siffrorna i texten har avrundats till heltal.

Andel som utsatts för bedrägeri, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som utsatts för bedrägeri var 4 procent 2016. Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad över tid.

Det fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan tjejer och killar under hela perioden.

Det fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad i andelen som utsatts för bedrägeri mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–44 år. Det finns inte heller några statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i åldersgrupperna .

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Blev du som privatperson på ett brottsligt sätt lurad på pengar eller andra värdesaker under förra året?
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel 16-24-åringar som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2011-2017.

Analys

Andelen unga 16–24 år som känner sig otrygga ökade sedan 2011 och var 21 procent 2017.

År 2017 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 36 respektive 8 procent. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2011.

Det fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Det fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 och 25–34 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Siffrorna är avrundade till heltal.

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2017. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13–24 år minskade något de senaste åren. Andelen var 9,4 per 100 000 individer 2017.

Andelen självmord är större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 12,2 bland killar och 6,3 bland tjejer år 2017.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2017 var andelen självmord per 100 000 individer 13,5 i åldersgruppen 20–24 år och 5,9 i åldersgruppen 13–19 år.

Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar än bland tjejer. Bland killar i åldersgruppen 20–24 år är andelen betydligt större än bland tjejer i samma åldersgrupp och bland killar och tjejer i den yngre åldersgruppen.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2017 var andelen självmord per 100 000 individer 14,3 i åldersgruppen 25–29 år och 9,4 i åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år var andelen 19,1 respektive 9,1 per 100 000 individer 2017.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2017 var andelen självmord per 100 000 individer 13,9 för åldersgruppen 30–64 år och 9,4 för åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 19 respektive 8,6 per 100 000 individer 2017.

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en förening minskade från 69 procent 2007 till 60 procent 2018.

År 2018 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar i andelen som var medlem i en förening. Tidigare år, 2007 och 2009, var det en större andel bland killar än bland tjejer som var medlemmar i en förening.

År 2007 var andelen bland inrikes födda i åldersgruppen 16–25 år som var medlemmar i en förening större än bland utrikes födda. Under perioden 2009 till 2018 har denna skillnad däremot inte varit statistiskt säkerhetsställd. År 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i hur stor andel som är medlem i en förening i åldersgruppen 16–25 år. Tidigare fanns dock en skillnad: År 2007 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under perioden 2007 till 2018 var en större andel unga i åldersgruppen 16–19 år medlemmar i en förening, jämfört med åldersgruppen 20–25 år. År 2018 var andelen 65 procent i åldersgruppen 16–19 år och 58 procent i åldersgruppen 20–25 år. År 2018 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan om medlemskap i förening fanns inte med i Ungdomsenkäten år 2012.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Ungefär 7 procent av unga i åldern 16-25 år besökte en fritidsgård varje månad år 2018. Andelen varierar väldigt lite under perioden 2007 till 2018.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en betydligt större andel bland killar än bland tjejer som besöker fritidsgård varje månad. År 2018 var andelen 8 procent bland killar och 4 procent bland tjejer.

Under perioden 2007 till 2009 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte fritidsgård varje månad. År 2018 var det knappt 18 procent bland utrikes och knappt 5 procent bland inrikes födda.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besöker fritidsgård varje månad. År 2018 var det 14 procent bland unga med utländsk bakgrund och 5 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland unga i åldern 16–19 år som besökte fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20–25 år. År 2018 var andelen bland unga i åldern 16–19 år knappt 13 procent, jämfört med knappt 4 procent i åldersgruppen 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2017/18. Procent.

Analys

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70 procent år 2014 till 73 procent år 2018.

Under hela perioden 2012 till 2018 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2018 var andelen behöriga 81 procent bland tjejer och 66 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2018 var det en större andel inrikes än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2018 var andelen behöriga 74 procent bland inrikes födda och 65 bland utrikes födda.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar både för inrikes och utrikes födda elever.

Under perioden 2012 till 2018 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2018 var andelen 74 procent bland elever med svensk bakgrund och 68 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar både för elever med svensk och med utländsk bakgrund.

Fotnot:

År 2014 var första året med en ny läroplan, Gy 2011. I den är reglerna ändrade för vilka kurser som ger grundläggande behörighet. Om man jämför avgångskullarna från och med 2013/14 med tidigare avgångskullar är det viktigt att veta att man jämför grupper som gått med olika läroplaner.

År 2018 innebär läsåret 2017/18 och så vidare.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2017/18. Procent.

Analys

Andelen behöriga till yrkesprogram minskade under perioden 2012 till 2018 från 88 procent våren 2012 till 84 procent våren 2018.

Under perioden 2012 till 2018 var en större andel behöriga till gymnasiet bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade mellan åren 2015 och 2016, men har sedan åter minskat något till 2018.

Våren 2018 var andelen behöriga 87 procent bland tjejer och 82 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2018 var det en betydligt större andel bland inrikes födda elever än elever födda utrikes som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan våren 2014.

Våren 2018 var andelen behöriga 90 procent bland inrikes födda elever och 55 procent bland utrikes födda elever.

Bland inrikes födda elever har skillnaden mellan tjejer och killar varit liten. Bland utrikes födda elever har andelen behöriga varit betydligt högre bland tjejer än bland killar sedan våren 2015.

Under perioden 2012 till 2018 var det en betydligt större andel bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan våren 2015. Våren 2018 var andelen 91 procent bland unga med svensk bakgrund, respektive 66 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Bland elever med svensk bakgrund är skillnaden i andel med behörighet mellan tjejer och killar liten. Bland elever med utländsk bakgrund har andelen behöriga varit betydligt större bland tjejer än bland killar sedan våren 2015.

Fotnot:

Under läsåret 2015/16 invandrade många barn. De som har kommit sent inpå betygsättningen har haft svårt att hinna uppnå godkända slutbetyg. De nyanlända eleverna utgör 4 procent av den totala populationen 2017 jämfört med 5 procent 2016 och 1 procent eller mindre tidigare år.

Sedan våren 2015 ingår elever som saknar uppgift om personnummer i kategorin utländsk bakgrund och utrikes födda. Tidigare ingick dessa i svensk bakgrund och inrikes födda.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra minskade från 85 till 79 procent mellan 2010 och 2018.

Andelen som mår bra var mindre bland tjejer än bland killar 2018, 74 respektive 84 procent. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid och är statistiskt säkerhetsställd för de flesta år sedan 2010.

Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad i andelen som mår bra mellan unga inrikes födda och utrikes födda. På grund av att svarsgruppen utrikes födda är liten ska resultaten tolkas med försiktighet.

Inom båda grupperna inrikes och utrikes födda var andelen som mår bra mindre bland tjejer än bland killar år 2018. År 2018 var andelen som mår bra bland inrikes födda 75 respektive 83 procent, för utrikes födda var andelen 74 respektive 88 procent.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år. I båda åldersgrupperna är det en större andel killar än tjejer som ser sin hälsa som bra.

Det finns ingen statistisk skillnad i andelen som mår bra mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år under 2018.

År 2018 var det en större andel killar än tjejer i åldersgruppen 16–24 år som mådde bra. I åldersgruppen 25–29 år fanns det ingen skillnad mellan könen.

Fotnot:

Mellan 2010 och 2016 utförde Folkhälsomyndigheten enkäten varje år. Numera utförs den vartannat år.

Indikatorn redovisas inte efter kön för grupperna inrikes/utrikes födda åren 2013 och 2016 på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2017. Antal per 100 000 individer.

Analys

Andelen unga 13–24 år som utsattes för dödligt våld var 2,1 per 100 000 individer år 2017. Andelen har ökat sedan 2011.

Det är betydligt vanligare att killar utsätts för dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen år 2017 var 3,6 per 100 000 killar och 0,5 per 100 000 tjejer. Bland killar har andelen ökat något sedan 2011. Bland tjejer har förändringarna över tid varit mindre.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 3,2 respektive 1,2 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld ungefär lika stor i åldersgruppen 13-24 år som bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,1 respektive 2,6 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld 1,0 per 100 000 individer i gruppen 30–64 år, jämfört med 2,1 per 100 000 individer i gruppen 13–24 år.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Dödligt våld var betydligt vanligare bland unga killar än bland män i ålderskategorin 30–64 år.

Fotnot:

Dödligt våld är mycket ovanligt bland ungdomar. Därför går det inte att uttala sig om förändringar mellan enskilda år eller kortare tidsperioder. Det dödliga våldet har minskat något sedan början av 1990-talet, och därefter legat relativt konstant under åren.

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2016. Antal.

Analys

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 32 226 stycken år 2017. Mellan 2016 och 2017 ökade dock antalet beslut med knappt 700.

År 2017 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 27 252 respektive 4 974 stycken.

Antalet minskade sedan 2011 både bland killar och bland tjejer. Bland killar har antalet ökat mellan år 2016 och 2017.

År 2017 var det ett större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 18 956 respektive 13 270 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2017 var det i åldersgruppen 15-20 år 15 745 respektive 3 211 beslut och bland unga 21-24 år var det 11 507 respektive 1 763 stycken.

År 2017 var det ett betydligt större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 32 226 respektive 13 906 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2017 var det i åldersgruppen 15-24 år 27 252 respektive 4 974 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 11 889 respektive 2 017 stycken.

Fotnot:

Observera att antalet anger lagföringsbeslut, inte personer. En individ kan förekomma flera gånger under samma kalenderår.

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga mellan 13 och 18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 92 procent år 2017. Andelen har ökat från 89 procent år 2009.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer. Andelen bland tjejer har ökat något mellan åren 2009 och 2017, från 89 procent till 95 procent. Bland killar finns inga statistiskt säkerställda skillnader över tid.

Andelen unga 13-18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker var 93 procent bland unga med svensk bakgrund och 91 procent bland unga med utländsk bakgrund 2017. Skillnaden är inte statistiskt säkerhetsställd.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och så vidare. En mindre revidering har gjorts av statistik för unga med utländsk respektive svensk bakgrund (2008-2009 fram till och med 2014-2015). Denna ändring påverkar andelsuppgifterna något men det fanns ingen signifikant skillnad. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 20-29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 33 procent år 2017 . Skillnaden är statistiskt säkerställd mellan år 2007 och år 2017, men inte mellan några andra år i tidsserien.

År 2017 var det ingen skillnad mellan unga kvinnor och unga män. År 2013 var andelen som upplevde lågt inflytande i arbetet större bland unga män än unga kvinnor, under de andra åren i tidserien finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen som upplever lågt inflytande i arbetet var större i åldersgruppen 20-29 år än i åldersgruppen 30-64 år. År 2017 var andelen 33 respektive 24 procent.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen 2017, varken i åldersgruppen 20-29 år eller i åldersgruppen 30-64 år.

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2016. Antal per 1 000 individer.

Analys

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2011 och 2016, från 23 till 20,9 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var något större bland killar än bland tjejer, 23,4 respektive 18,2 per 1 000 individer år 2016. Under hela perioden 2011 till 2016 var antalet större bland killar än bland tjejer.

Antalet unga 13-17 år som var placerade i vård utom hemmet var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda år 2011-2014.

Inom gruppen inrikes födda var det inte så stor skillnad mellan killar och tjejer. Det var ett betydligt större antal utrikes födda killar än tjejer som var placerade i vård. Från och med 2015 saknas uppgifter över inrikes och utrikes födda i registret.

Fotnot:

Det har skett ett tidsseriebrott från år 2014. Från och med detta år innehåller registret över socialtjänstens insatser för barn och unga bara personer som har giltigt svenskt personnummer. Åren 2011-2013 ingår alla, oavsett om de har ett personnummer eller inte. Det är framför allt ensamkommande barn och unga utan uppehållstillstånd som inte har giltiga personnummer.

Från och med 2015 saknas uppgift om födelseland i registret.

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 13-18 år med psykosomatiska symtom (huvudvärk, magont eller svårt att somna) minst en gång i veckan ökade från 50 procent 2009 till 58 procent 2017.

Andelen med psykosomatiska symptom var större bland tjejer än bland killar i gruppen 13-18 år, 68 respektive 49 procent år 2017.

År 2017 var det en större andel unga 13-18 år med svensk än med utländsk bakgrund som hade psykosomatiska symptom (huvudvärk, magont eller svårt att somna), 62 respektive 45 procent.

Bland unga med svensk bakgrund var det en större andel tjejer än killar som hade psykosomatiska symptom, 48 respektive 25 procent. Det fanns för få svaranden för att göra jämförelse mellan könen i gruppen utländsk bakgrund.

Fotnot:

Vid jämförelse över tid bör beaktas att frågeställningen från och med 2016 skiljer sig mot tidigare år.

I ett av de fem svarsalternativen som ingår i bakomliggande intervjufrågor har “Flera gånger i veckan” ändrats till “Några gånger i veckan” från och med 2013. SCH bar bedömt att resultaten går att redovisas som dubbelår samt jämföras bakåt i tiden.

Svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är de som svarat ”Varje dag”, ”Några (flera) gånger i veckan” samt ”En gång i veckan”. Från och med 2016 delas frågorna upp på en Ja/Nej fråga som följs av en fråga hur ofta ifall svaret är Ja. De svarsalternativ som ingår i redovisade uppgifter är “Flera gånger i veckan” samt “En gång i veckan”.

En mindre revidering har gjorts av barn med utländsk respektive svensk bakgrund (2008-2009 t.o.m. 2014-2015). Denna ändring påverkar andelsuppgifterna något men skillnaden är inte statistiskt säkerhetsställd.

Varje observation är en sammanslagning av två år.

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 16-24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest ökade från 21 procent 2009 till 35 procent 2017.

Andelen med psykiska symtom var betydligt större bland tjejer än bland killar år 2017, 45 respektive 26 procent. För både tjejer och killar ökade andelen mellan 2009 och 2017.

År 2017 fanns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16-24 år med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var 2017 andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest större bland tjejer än bland killar, 48 respektive 25 procent. Bland unga med utländsk bakgrund var skillnaden mellan tjejer och killar inte statistiskt säkerställd.

År 2017 var andelen med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 39 respektive 30 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen med psykiska symptom större bland tjejer än bland killar, 40 respektive 21 procent för åldersgruppen 16-19 år och 49 respektive 30 procent i åldersgruppen 20-24 år.

År 2017 fanns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16-24 år och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det år 2017 en större andel bland tjejer än bland killar som uppgav att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Till exempel är 2013 en sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader ökade kontinuerligt under perioden 2009-2017, från 22 till 45 procent.

Under perioden 2009–2017 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader bland tjejer och killar i åldern 19-24.

År 2017 var andelen som upplever att studiestödet räcker 50 procent bland killar och 41 procent bland tjejer. Andelen har ökat under perioden 2009-2017 både bland tjejer och killar.

Det är vanligare att uppleva att studiestödet räcker bland de yngre åldersgrupperna än bland de äldre. År 2017 var andelen som upplevde att studiestödet räcker 45 procent bland unga i åldersgruppen 19-24 år och 30 procent bland unga i åldersgruppen 25-29 år.

År 2017 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20-29 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt år 2016/17 var 15 procent. År 2008/09 var andelen 19 procent. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

Andelen bland tjejer och killar var 19 respektive 10 procent år 2016/17. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2016/17 bodde en större andel i åldersgruppen 25-29 år i bostadsrätt i än i åldersgruppen 20-24 år, 25 respektive 15 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

År 2016/17 fanns inga statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna 20-24 år och 25-29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

År 2016/17 bodde 78 procent av unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt. Andelen har legat på i stort sett samma nivå sedan 2008/09. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i som bodde i hyresrätt 73 procent bland tjejer och 82 procent bland killar. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2016/17 bodde en större andel bland unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt jämfört med åldersgruppen 25-29 år, 78 respektive 60 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i åldersgruppen 25-29 år som bodde i hyresrätt 65 procent bland män och 55 procent bland kvinnor. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i åldersgruppen 20-24 år som bodde i hyresrätt 73 bland tjejer och 82 procent bland killar. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån och bor i äganderätt år 2016/17 var 6 procent. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

Bland tjejer i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån bodde 6 procent i en äganderätt 2016/17. Bland killar var andelen 7 procent. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

Andelen unga som flyttat hemifrån och som bodde i äganderätt år 2016/17 var större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 20-24 år, 14 respektive 6 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

Bland unga 25-29 år och 20-24 år som flyttat hemifrån var det år 2016/17 inte någon statitiskt signifikant skillnad mellan könen.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008-2009 till 2016-2017. Procent.

Analys

Åren 2016–2017 bodde 44 procent av unga i åldern 20–24 år kvar hos sina föräldrar.

Andelen unga i åldern 20–24 år som bodde kvar hos sina föräldrar ökade från 37 procent 2008–2009 till 44 procent 2016–2017. Skillnaden över tid är inte statistiskt signifikant.

Andelen som bodde kvar hos sina föräldrar var större bland killar än bland tjejer 2007. Därefter minskade skillnaden och 2016–2017 var skillnaden inte statistiskt signifikant.

Andelen tjejer som bor kvar i föräldrahemmet ökade mellan 2008–2009 och 2016-2017 från 29 till 41 procent. Bland killar var andelen stabil under tidsperioden.

År 2011 var det en större andel unga med utländsk bakgrund än unga med svensk bakgrund som bodde kvar hos sina föräldrar, i åldersgruppen 20-24 år. Därefter minskade skillnaden och 2016-2017 var skillnaden inte statistiskt signifikant.

En betydligt större andel av unga i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år bodde kvar hemma hos sina föräldrar åren 2016–2017. Andelen var 44 procent i åldersgruppen 20 - 24 år och 11 procent i åldersgruppen 25–29 år.

I åldersgrupen 25-29 år 2016-2017 var det en större andel män än kvinnor som bodde kvar i föräldrahemmet, 13 respektive 8 procent. I åldersgruppen 20-24 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2013 en sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar. Ingen könsindelad data kan visas för svensk/utländsk bakgrund, på grund av för få individer i underlaget.

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar i förening varje vecka minskade från 36 procent 2009 till 32 procent 2015.

I åldersgruppen 16-25 år var andelen som idrottar i förening större bland killar än bland tjejer 2007, och tendensen fanns kvar 2009. Därefter minskade andelen mer för killar, och 2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

År 2007 var det i åldersgruppen 16-25 år en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som idrottade i förening varje vecka. Åren 2009-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan utrikes och inrikes födda. För utrikes födda var det en större andel bland killar än bland tjejer som idrottade i förening 2007 och 2009, men 2012 fanns inga sådana statistiskt signifikanta skillnader. För inrikes födda fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar 2007-2015.

Under perioden 2007-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund i andel som idrottar i förening, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25. år År 2015 var andelen 43 procent i åldern 16-19 och 26 procent i åldern 20-25. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland killar än bland tjejer som idrottade i förening 2007. Åren 2009-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2015 var gruppen utrikes födda tjejer som idrottar varje vecka för liten för att analysera.

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som utövar kultur varje vecka ökade från 27 procent 2007 till 31 procent 2015.

Åren 2007, 2012 och 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2009 .

År 2009-2015 var det i åldergruppen 16-25 år inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga som var inrikes eller utrikes födda i hur stor andel som utövar kultur. År 2007 var det dock en större andel bland inrikes än bland utrikes födda som utövade kultur. För inrikes födda fanns under perioden en tendens att en större andel bland tjejer än bland killar utövar kultur. Detta var statistiskt signifikant år 2007 och 2012. För utrikes födda var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar åren 2012 och 2015. För år 2007, men inte år 2009, var det dock i denna grupp en större andel tjejer än killar som utövar kultur.

Åren 2009-2015 var det inga skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund i hur stor andel som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. År 2007 var det en större andel bland unga med svensk bakgrund som utövade kultur, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. För unga med svensk bakgrund var andelen som utövar kultur större bland tjejer än bland killar 2007 och 2012, men inte 2009 eller 2015. För unga med utländsk bakgrund fanns motsvarande skillnad enbart år 2007.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland unga i åldersgruppen 16-19 år som utövar kultur, än i åldersgruppen 20-25 år. I åldersgruppen 16-19 år var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur. Motsvarade skillnad fanns för åldersgruppen 20-25 år 2007, men åren 2009-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Alternativen som anges i undersökningarna varierar något. År 2007 och 2009 står det “Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater”.
År 2012 och 2015 finns alla alternativ från tidigare med, och utöver dessa tillkom “gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)”.

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 46 procent 2007 till 17 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka, i åldersgruppen 16-25. År 2015 var andelen 22 procent bland tjejer och 11 procent bland killar.

År 2007 och 2009 var det en större andel bland inrikes födda än bland utrikes födda som skriver varje vecka i åldersgruppen 16-25 år. Åren 2012-2015 var skillnaden inte statistiskt signifikant. Bland inrikes och födda var det under hela perioden en betydligt större andel tjejer än killar som skriver varje vecka. För utrikes födda kunde skillnaden inte analyseras 2009-2015 på grund av för få individer i grupperna. År 2007 fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan utrikes födda tjejer och killar.

År 2007 och 2009 var det en större andel av unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var inte statistiskt signifikant 2012 och 2015. Inom gruppen med svensk bakgrund var det under hela perioden en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns motsvarande samband år 2015, men inte 2007. Åren 2009 och 2012 kunde skillnaden inte analyseras på grund av för få individer.

År 2007 och 2012 var det en större andel av åldersgruppen 16-19 år som skriver varje vecka, i jämförelse med åldersgruppen 20-25 år. Åren 2007-2012 var det en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver inom båda åldersgrupperna. År 2015 kan skillnader mellan tjejer och killar inte analyseras på grund av att antalet individer i grupperna är för få.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 står det “Skriver”, men år 2009 står det “Skriver dikter/dagbok”. Denna snävare definition bidrar troligen till minskningen mellan dessa år. År 2012 och 2015 står det “Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)”. OBS när det är för få individer för att analysera skillnader visas inga värden. Det gäller till exempel skillnader mellan utrikes födda tjejer och killar åren 2009-2015.

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent 2007 till 35 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker varje vecka, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var andelen 40 procent bland tjejer och 30 procent bland killar.

År 2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga i åldersgruppen 16-25 i andel som läser böcker. År 2012 var det dock en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som läser böcker i denna åldersgrupp. För inrikes födda var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker. Samma tendens fanns bland utrikes födda, åren 2009-2015 men skillnaden var inte statistiskt signifikant 2012.

År 2015 var det en större andel av unga i åldern 16-25 med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, 41 respektive 34 procent. Tidigare år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad. Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker. Samma tendens fanns bland unga med utländsk bakgrund, men skillnaden var bara statistiskt signifikant 2009 och 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som läser böcker, i jämförelse med åldersgruppen 16-19 år. Skillnaden var statistiskt signifikant 2007-2012, men inte 2015 då skillnaden var något mindre än tidigare. Under hela perioden var det inom båda åldersgrupperna en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Läser”. År 2012 och 2015 står det “Läser böcker (även läsplatta)”.

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som konsumerar kultur varje månad ökade från 11 procent 2007 till 15 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar i åldern 16-25 år med avseende på andelen som konsumerar kultur varje månad.

Åren 2009-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes eller utrikes födda i åldern 16-25 år med avseende på hur stor andel som konsumerar kultur. År 2007 var det dock en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som konsumerade kultur. År 2015 år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom gruppen inrikes födda. För utrikes födda var det år 2015 och 2012 för få individer för att analysera skillnaden mellan tjejer och killar. Åren 2007 och 2009 fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader.

Åren 2009-2015 fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i hur stor andel som konsumerar kultur, i åldersgruppen 16-25 år. År 2007 var det dock en större andel unga med utländsk bakgrund som konsumerade kultur, i jämförelse med unga med svensk bakgrund. Inom gruppen med svensk bakgrund fanns år 2015 inga skillnader mellan tjejer och killar. För gruppen med utländsk bakgrund var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar år 2015. År 2012 fanns dock ingen statistiskt signifikant skillnad.

År 2015 var det en större andel i åldergruppen 20-25 år som konsumerar kultur varje månad, jämfört med åldersgruppen 16-19 år, 16 respektive 11 procent. År 2015 år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2007 var konsumtion av kultur uppdelad på tre frågor, om man går på konsert, eller teater/musikal/dansuppvisning eller museum/utställning. De efterföljande åren var alla alternativen i samma fråga.

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka ökade från 69 procent 2007 till 73 procent 2015.

År 2015 var andelen som idrottar större bland tjejer än bland killar, 76 respektive 70 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Tidigare år fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

År 2015 var det en större andel bland inrikes födda som idrottade varje vecka jämfört med utrikes födda, 74 respektive 63 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden fanns även 2007 och 2009. För inrikes födda var det 2015 en större andel bland tjejerna än bland killarna som idrottade, 78 respektive 71 procent. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar år 2015.

År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Under åren 2007 och 2009 var andelen som indrottade högre bland unga med svensk bakgrund, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

År 2015 var andelen som indrottar större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25 år, 79 respektive 70 procent. Även 2007 och 2009 var det en större andel som indrottade i den yngre åldersgruppen. Inom åldergrupperna fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar år 2015.

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening ökade från 57 procent 2007 till 64 procent 2015.

År 2015 var det den en större andel bland tjejer än bland killar som idrottade utanför en förening, 68 respektive 61 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Tidigare år fanns det inga skillnader mellan tjejer och killar.

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar utanför förening var högre bland inrikes födda under perioden 2007-2015. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2012. År 2015 var andelen större bland tjejer än bland killar bland inrikesfödda, 69 respektive 62 procent. Tidigare år fanns ingen sådan skillnad. Bland utrikesfödda fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

Under perioden 2007-2012 var det en större andel bland unga med svensk än med utländsk bakgrund som idrottade utanför förening i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var skillnaden inte statistiskt signifikant. År 2015 var det bland unga med svensk bakgrund en större andel tjejer än killar som idrottade utanför en förening, 69 respektive 62 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns inga skillnader mellan tjejer och killar.

Under perioden 2007-2015 har det inte funnits någon statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år i andelen som idrottade utanför en förening. År 2015 var det en större andel tjejer än killar som idrottade utanför en förening i åldersgruppen 20-25 år, 68 respektive 60 procent. Tidigare år fanns inga skillnader. Under perioden fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i andel mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år.

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 12 procent 2009 till 19 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen varje vecka, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var andelen 22 procent bland tjejer och 16 procent bland killar.

I åldersgruppen 16-25 år fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda i andel som är ute i naturen varje vecka under perioden 2007-2015. För inrikes födda var det under perioden en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2009. För utrikes födda var det för få individer för att kunna analysera skillnader mellan tjejer och killar under perioden 2009-2015, men 2007 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad.

Under perioden 2007-2015 fanns det bland unga i åldern 16-25 år inga statistiskt signifikanta skillnader i andel som är ute i naturen mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. För unga med svensk bakgrund var det under perioden en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen. För unga med utländsk bakgrund fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar under perioden.

Åren 2009-2015 var det ingen skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år med avseende på andel som är ute i naturen. År 2007 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som är ute i naturen, jämfört med åldersgruppen 16-19 år. År 2015 var det i åldergruppen 20-25 år en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen, 24 respektive 16 procent. Under perioden fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år.

Fotnot:

År 2007 användes två separata frågor, en om ute i naturen och en fiskar/jagar. För åren 2009, 2012 och 2015 är svarsalternativet “Ute i naturen/fiskar/jagar”.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka har ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka visade år 2015 ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Bland tjejer hade andelen ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015. Andelen bland killar var som lägst 2010 på 10 procent och varierade de följande åren mellan 12 och 14 procent.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka var år 2015 betydligt högre bland utrikes- jämfört med inrikes födda (24 respektive 11 procent). Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns år 2015 mellan könen bland inrikes födda. Bland utrikes födda var andelen tjejer med stillasittande fritid betydligt större än andelen stillasittande killar (34 respektive 15 procent).

År 2015 visade andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år. Inom varje åldersgrupp fanns det ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen år 2015.

År 2015 var skillnaden i andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka något större åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29 år (13 respektive 10 procent). I åldersgruppen 25-29 år var andelen med stillasittande fritid större bland unga män än bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16-24 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda 2013, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2015. Procent.

Analys

Åren 2014-2015 var 5,6 procent i åldersgruppen 16-24 år medlemmar i ett politiskt parti. Det är inte en statistiskt säkerställd ökning sedan 2008.

Andelen unga tjejer, 16-24 år, som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti har ökat. År 2008-2009 uppgav 2,7 procent av tjejerna att de var partimedlemmar, jämfört med 6,2 procent år 2014-2015. Andelen killar som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 5,1 procent år 2014-2015. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Förändringen i andelen killar som var medlemmar i politiska partier mellan åren 2008-2009 och 2014-2015 är inte heller statistiskt säkerställd.

Under åren 2014-2015 var det vanligare att unga, 16-24 år, födda i Sverige var partimedlemmar än unga födda i ett annat land: 6,2 respektive 2,3 procent.

Andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år var 6,3 procent bland de med svensk bakgrund och 3,5 procent bland de med utländsk bakgrund åren 2014-2015. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
Det finns heller inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som var partimedlemmar.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-19 år 4,9 procent och i gruppen 20-24 år 6,4 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 5,6 procent och i gruppen 25-29 år 3,7 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 5,6 procent och i gruppen 30-64 år 4,6 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar, det vill säga att 2011 är sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar och 2013 är sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar osv.

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av politik var 43 procent 2015. Det innebär en ökning från 2012. Nivån har däremot varit relativt stabil mellan 2004 och 2012, mellan 35 och 39 procent.

En större andel killar än tjejer är intresserade av politik. Bland killar var andelen 47 procent och bland tjejer 40 procent vid 2015 års mätning. Andelen politiskt intresserade tjejer har ökat sedan 2012, då andelen var 31 procent. Ökningen bland killarna är inte signifikant.

Andelen politiskt intresserade är större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda 2015. Bland de inrikes födda är skillnaden mellan könen signifikant. Inrikes födda killar var mer intresserade av politik jämfört med inrikes födda tjejer. Nivån av politiskt intresse har dock ökat bland de inrikes födda tjejerna jämfört med 2012. Bland de utrikes födda var skillnaden mellan könen inte signifikant.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund var inte signifikant 2015. Det finns dock en signigikant skillnad mellan könen inom gruppen med svensk bakgrund. Killar med svensk bakgrund var mer intresserade av politik jämfört med tjejer med samma bakgrund. Skillanden mellan könen bland de med utländsk bakgrund var inte signifikant.

Skillnaden i politiskt intresse mellan 16-19-åringar och 20-25-åringar är inte signifikant 2015. Andelen politiskt intresserade killar var signifikant större än andelen politiskt intresserade tjejer i den äldre åldersgruppen 20-25 år, i gruppen 18-19 år var skillnaden mellan tjejer och killar däremot inte signifikant.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av politik’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik. De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’.

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder är 63 procent 2015. Det är en minskning jämfört med 2007 då andelen var 70 procent.

Det är ingen skillnad mellan tjejer och killar avseende andelen intresserade av omvärldsfrågor, som är 63 procent för båda könen vid 2015 års mätning. Andelen har minskat för båda grupperna jämfört med 2007, då 72 procent av tjejerna och 68 procent av killarna angav att de var intresserade av vad som händer i andra länder.

Skillanden i intresset för omvärldsfrågor är inte signifikant mellan inrikes och utrikes födda unga 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

En större andel av unga med utländsk bakgrund, 71 procent, var var intresserade av omvärldsfrågor 2015, jämfört med unga med svensk bakgrund, 62 procent. Det finns däremot inga signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Skillnaden mellan den äldre gruppen unga, 20-25-åringarna, och de yngre, 16-19-åringarna, är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av vad som händer i andra länder’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder. De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’. Frågan ingick inte i 2004 års undersökning.

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av samhällsfrågor var 59 procent 2015. Nivån har varit relativt stabilt mellan 2004 och 2015, med ett undantag för 2009 då andelen sjönk till 50 procent.

Andelen var lika stor bland både tjejer och killar vid 2015 års mätning. Även indelat efter kön har intresset för samhällsfrågor varit relativt stabilt under perioden 2004-2015, med ett undantag för 2009 då intresset var lägre bland både tjejer och killar.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda var inte signifikant 2015. Det fanns inte heller signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund var inte signifikant 2015. Det fanns inte heller signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Den äldre gruppen unga, 20-25-åringarna, var mer intresserade av samhällsfrågor jämfört med de yngre, 16-19-åringarna 2015. Det fanns inte signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av samhällsfrågor’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor, De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’.

Andel unga som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun är 46 procent 2015. Det innebär en ökning från 2012 då andelen var 40 procent. Den generella trenden sedan 2004 är dock minskande.

Skillnaden mellan tjejer och killar är inte signifikant vid 2015 års mätning.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen bland inrikes respektive utrikes födda.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom gruppen med svensk respektive utländsk bakgrund.

Skillnaden mellan 16-19-åringar och 20-25-åringar är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som upplevde att de har möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen är 17 procent 2015. Nivån ligger på samma nivå som 2012, men är högre jämfört med 2004 då andelen var 9 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar är inte signifikant vid 2015 års mätning. Även dessa nivåer ligger på samma nivå jämfört med 2012.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen bland inrikes respektive utrikes födda.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom gruppen med svensk respektive utländsk bakgrund.

Det är en större andel bland 16-19-åringar, 21 procent, som upplever att de har möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare jämfört med bland 20-25-åringar, 15 procent i 2015 års undersökning. Det finns däremot inga signifikanta skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Kan påverka lokalt ’ omfattar dem som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen. De övriga svarsalternativen var ‘Små möjligheter’ och ‘Inga möjligheter’.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) är 56 procent 2015. Det är en ökning jämfört med 2012 då andelen var 50 procent.

Det är en större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Andelen är 62 procent bland tjejer och 51 procent bland killar 2015. Andelen bland tjejer har ökat jämfört med 2012, medan skillanden mellan 2012 och 2015 inte är signifikant bland killar.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet, 58 jämfört med 41 procent. Bland de inrikes födda är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Skillnaden mellan könen bland utrikes födda unga är inte signifikant.

En större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund har stöttat en samhällsfråga på internet år 2015, 58 jämfört med 50 procent. Bland de med svensk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Skillnaden mellan könen bland unga med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Det är en större andel bland bland 20-25-åringarna än bland 16-19-åringarna som har stöttat en samhällsfråga på internet, 59 jämfört med 50 procent. Det är en större andel tjejer än killar som stöttat en åsikt på internet i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2012.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 24 procent 2015. Det har skett en tydlig minskning sedan 2004, då var andelen 52 procent.

Andelen är högre bland tjejer, 28 procent, jämfört med killar, 19 procent, år 2015. Att skriva på en namninsamling har minskat bland både tjejer och killar sedan 2004. Då var andelen 58 procent bland tjejerna och 44 procent bland killarna.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 24 procent bland inrikes och 18 procent bland utrikes födda unga. Skillnaden är inte signifikant. Andelen är större bland inrikes födda tjejer (29 procent) jämfört med inrikes födda killar (19 procent). Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 24 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2015. Andelen är större bland tjejer med svensk bakgrund (29 procent) än bland killar med svensk bakgrund (19 procent). Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen är 24 procent bland 20-25-åringarna jämfört med 22 procent bland 16-19-åringarna. Skillnaden är inte signifikant. Det finns heller inte några signifikanta skillnader mellan könen i åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är 4 procent 2015. Det har minskat något sedan 2004, då var andelen 8 procent.

Andelen är 4 procent bland både tjejer och killar 2015. År 2004 var andelen 9 procent bland tjejerna och 8 procent bland killarna. Nedgången är signifikant hos båda könen.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är större bland de utrikes födda, 8 procent än bland de inrikes födda 3 procent. Det finns ingen skillnad mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 9 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 3 procent, år 2015. Det finns ingen skillnad mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund.

Andelen som skrivit insändare är större bland 16-19-åringarna, 6 procent än bland 20-25-åringarna, 3 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är 31 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2009, då var andelen 29 procent.

Andelen är större bland tjejer, 38 procent, jämfört med 24 procent bland killar 2015. Nivåerna är i stort sett lika jämfört med 2009 (36 procent bland tjejer, 22 procent bland killar).

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland inrikes födda än bland utrikes födda unga år 2015, 33 jämfört med 15 procent. Andelen är större bland inrikes födda tjejer (40 procent) jämfört med inrikes födda killar (26 procent). Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 34 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2015. Andelen är större bland tjejer med svensk bakgrund (41 procent) jämfört med killar med svensk bakgrund (26 procent). Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större, 36 procent, bland 20-25-åringarna jämfört med 20 procent bland 16-19-åringarna. Det är fler tjejer än killar i båda åldersgrupperna som köpt produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 8 procent 2015. Andelen har ökat jämfört med 2009, då var andelen 5 procent.

Andelen är 9 procent bland tjejer och 8 procent bland killar 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen bland killar har ökat jämfört med 2009, då 4 procent av killarna angav att de varit medlemmar i en organisation.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 9 procent bland de inrikes födda och 6 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte heller signifikant.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 8 procent både bland unga med utländsk och med svensk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen medlemmar är högre bland 20-25-åringarna, 10 procent, jämfört med 4 procent bland 16-19-åringarna. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent 2015. Andelen ligger på samma nivå som 2009 och 2012.

Andelen är 2 procent bland tjejer och 4 procent bland killar 2015. Skillnaden är inte signifikant. Nivåerna är i stort sett lika jämfört med 2009, då 3 procent av tjejerna och 2 procent av killarna angav att de kontaktat en tjänsteman.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland de inrikes födda och 4 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland både unga med svensk och utländsk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland både 16-19-åringarna och bland 20-25-åringarna. Det är en större andel unga män 20-25 år som kontaktat en tjänsteman (4 procent) än unga kvinnor (1 procent). Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i gruppen 16-19 år.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker är 8 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2004, då var andelen 9 procent.

Andelen är 8 procent bland både tjejer och killar 2015. Nivåerna är ungefär lika jämfört med 2004, då 8 procent av tjejerna och 9 procent av killarna angav att de kontaktat en politiker.

Andelen är 7 procent bland de inrikes födda och 12 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen 11 procent och bland unga med svensk bakgrund 7 procent 2015, skillnaden är dock inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som kontaktat politiker är 10 procent bland 16-19-åringarna och 7 procent 20-25-åringarna, skillnaden är dock inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent 2015. Det är samma andel som 2012, men en ökning jämfört med 2009 då andelen var 16 procent.

Bland tjejerna är andelen 26 procent år 2015, och bland killarna 18 procent. Även dessa andelar är kvar på samma nivå som 2012. Jämfört med 2009 har det dock skett en ökning, då angav 21 procent av tjejerna och 12 procent av killarna att de gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Andelen som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är högre bland inrikes födda (23 procent) än bland utrikes födda (16 procent) 2015. Bland de inrikes födda är andelen större bland tjejer, 28 procent, jämfört med 18 procent bland killar. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent både bland unga med svensk och utländsk bakgrund 2015. Andelen är högre bland tjejer än bland killar bland de med svensk bakgrund (28 procent respektive 17 procent). Skillnaden mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund är däremot inte signifikant.

Andelen är högre bland 20-25-åringarna, 25 procent, jämfört med bland 16-19-åringarna, 16 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i den yngre åldersgruppen. Däremot är andelen större bland tjejer (30 procent) jämfört med killar (20 procent ) i gruppen 20-25 år.

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte är 6 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2009, då var andelen 5 procent.

Bland tjejer är andelen 5 procent och bland killar 7 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Nivåerna är ungefär lika jämfört med 2009, då 5 procent av både tjejerna och av killarna angav att de deltagit i ett politiskt möte.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 6 procent bland de inrikes födda och 7 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 7 procent bland unga med utländsk bakgrund och 6 procent och bland unga med svensk bakgrund 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 7 procent bland 20-25-åringarna och 4 procent bland 16-19-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker är 6 procent 2015. Nivån har relativt varit stabil sedan 2004 då andelen var 8 procent.

Bland tjejer är andelen 6 procent och bland killar 5 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen har sjunkit bland killarna sedan 2004, från dåvarande 8 procent. Nedgången över tid bland tjejerna är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är 7 procent bland utrikes födda unga och 6 procent bland inrikes födda unga 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är 7 procent bland unga med utländsk bakgrund och 6 procent bland unga med svensk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är högre bland 20-25-åringarna, 7 procent, jämfört med bland 16-19-åringarna, 4 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var 8 procent 2015. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 14 procent.

En större andel bland tjejer än bland killar har deltagit i en demonstration, 9 procent jämfört med 6 procent. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 16 procent av tjejerna och 12 procent av killarna angav att de deltagit i demonstrationer.

Andelen bland de inrikes födda unga är 8 procent och bland de utrikes födda 10 procent 2015. Skillnaden mellan de inrikes och utrikes födda är inte signifikant. Bland unga som är inrikes födda är andelen större bland tjejerna. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen som deltagit i en demonstration 11 procent 2015 och bland unga med svensk bakgrund 7 procent. Skillanden är dock inte signifikant. Bland unga med svensk bakgrund är andelen större bland tjejerna. Skillnaden mellan könen bland dem med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen är 7 procent bland 16-19-åringarna och 8 procent bland 20-25-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet är 21 procent 2015. Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

En större andel bland killar än bland tjejer har debatterat eller kommenterat politik på internet, 25 procent bland killarna har gjort det jämfört med 17 procent bland tjejerna. Andelen har ökat i båda grupperna jämfört med 2004, då 7 procent av tjejerna och 13 procent av killarna angav att de varit politiskt aktiva på internet.

Skillnaden mellan inrikes (21 procent) och utrikes (19 procent) födda unga är inte signifikant 2015. Bland de inrikes födda är andelen större bland killar, 25 procent, jämfört med 17 procent bland tjejer. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen 22 procent och bland unga med svensk bakgrund 21 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen är högre bland killar än bland tjejer bland unga med svensk bakgrund. Skillanden mellan könen är inte signifikant bland dem med utländsk bakgrund.

Andelen som debatterat politik på internet är större bland 20-25-åringarna, 23 procent, jämfört med 17 procent bland 16-19-åringarna 2015. Andelen är större bland killar i gruppen 20-25 år, medan det inte är någon signifikant skillnad mellan könen i gruppen 16-19 år.

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt är 13 procent 2015. Det är en rejäl minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Bland tjejer är andelen 15 procent 2015, och bland killar 11 procent. Skillnaden är inte signifikant. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken.

Andelen som burit märken eller symboler är 13 procent bland inrikes födda och 10 procent bland utrikes födda unga 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som burit märken eller symboler är 13 procent bland både unga med svensk och med utländsk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som burit märken eller symboler är 11 procent bland 16-19-åringarna och 14 procent bland 20-25-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga, 16–25 år, som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta är 11 procent 2015. Det är en liten ökning jämfört med 2012 då andelen var 8 procent, men jämfört med 2007 är andelen i stort sätt oförändrad.

En större andel tjejer, 14 procent, jämfört med killar, 8 procent, angav 2015 att de känt sig kränkta. Det finns inga signifikanta skillnader jämfört med 2007.

En större andel av utrikes födda unga, 17 procent, har känt sig kränkta på grund av diskriminering 2015, jämfört med inrikes födda unga, 10 procent. Bland de inrikes födda var andelen större bland tjejer, 14 procent, jämfört med killar, 6 procent. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

En större andel av unga med utländsk bakgrund, 16 procent, har känt sig kränkta på grund av diskriminering 2015, jämfört med unga med svensk bakgrund, 10 procent. Bland de med svensk bakgrund är andelen större bland tjejer, 13 procent, jämfört med killar, 6 procent. Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Skillnaden mellan gruppen 16-19 år och 20-25 år är inte signifikant 2015. Det är dock en större andel tjejer än killar som känt sig kränkta på grund av diskriminering både i gruppen 16-19 år och i gruppen 20-25 år.

Fotnot:

Utifrån diskrimineringsgrunderna utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion. Ålder som diskrimineringsgrund infördes i 2012 års undersökning.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Analys

I 2014 års Europaparlamentsval var det runt 46 procent av 18-24- åringarna som valde att rösta. Det innebar en ökning av valdeltagandet från Europaparlamentsvalet 2004 då motsvarande andel var runt 26 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i något högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2014. Andelarna var 48 procent respektive 43 procent. En sådan skillnad i valdeltagande kunde inte noteras vid Europaparlamentsvalet 2009.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 47 procent bland inrikes födda jämfört med 32 procent bland utrikes födda. Unga inrikes födda kvinnor i åldrarna 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga inrikes födda män i samma åldrar i Europaparlamentsvalet 2014. Skillnaden i valdeltagande mellan unga utrikesfödda kvinnor och män är inte signifikant.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 35 procent bland personer med utländsk bakgrund jämfört med 47 procent bland dem med svensk bakgrund. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2014 oavsett bakgrund.

Det går inte att konstatera några statistiskt säkerställda skillnader vad gäller valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 mellan dem i åldrarna 18-21 år och dem 22-24 år. Bland de yngsta, 18-21 år, röstade tjejerna i högre utsträckning än killarna

Valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 var högre bland dem i åldrarna 25-29 år jämfört med dem i åldrarna 18-24 år. Andelarna är 49 procent respektive 46 procent.

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2014 var valdeltagandet drygt sex procentenheter högre bland dem 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna är 52 procent respektive 46 procent.

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års kommunfullmäktigval röstade 77 procent av de unga röstberättigade i åldern 18-24 år. Valdeltagandet har ökat sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Tjejer (18-24 år) röstade i något högre utsträckning (80 procent) än killar (75 procent) vid kommunfullmäktigvalen 2014. Även vid kommunfullmäktigvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda, det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 omkring 81 procent bland inrikes födda jämfört med 49 procent bland utrikes födda. Inrikes födda tjejer i åldrarna 18-24 år röstade i högre utsträckning (83 procent) än inrikes födda killar (78 procent) i kommunfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands.

Valdeltagandet är högre bland dem med svensk bakgrund jämfört med dem med utländsk bakgrund, det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland väljare i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 58 procent bland personer med utländsk bakgrund jämfört med 82 procent bland dem med svensk bakgrund. Tjejer i åldrarna 18-24 år med svensk bakgrund röstade i högre utsträckning (84 procent) än killar med svensk bakgrund (79 procent) i kommunfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund.

Det finns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 mellan dem i gruppen 18-21 år (78 procent) och dem i gruppen 22-24 år (76 procent). Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan killar och tjejer i dessa åldersgrupper.

Det finns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i i kommunfullmäktigvalen 2014 mellan dem i åldrarna 25-29 år (75 procent) och dem i åldrarna 18-24 år (77 procent).

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid kommunfullmäktigvalen 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre bland dem i åldern 30-64 år (84 procent) jämfört med dem i åldern 18-24 år (77 procent).

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års landstingsfullmäktigval var det 77 procent av de unga väljarna i åldern 18-24 år som valde att rösta. Valdetagandet har ökat sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Tjejer i åldern 18-24 år röstade i något högre utsträckning än killar vid landstingsfullmäktigvalen 2014. 79 procent av tjejerna röstade jämfört med 75 procent av killarna. Även vid landstingsfullmäktigvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland unga (18-24 år) var valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 80 procent bland inrikes födda jämfört med 49 procent bland utrikes födda. Inrikes födda tjejer i åldrarna 18-24 år röstade i högre utsträckning än inrikes födda killar i landstingsfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands.

Valdeltagandet är högre bland unga med svensk bakgrund jämfört med dem med utländsk bakgrund. Det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland unga (18-24 år) var valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 omkring 58 procent bland de med utländsk bakgrund jämfört med 81 procent bland dem med svensk bakgrund. Bland unga i åldrarna 18-24 år röstade tjejer med svensk bakgrund i högre utsträckning än killar med svensk bakgrund i landstingsfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund.

Det fanns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 mellan dem i åldrarna 18-24 år (77 procent) och 25-29 år (75 procent).

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid landstingsfullmäktigvalen 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre i gruppen 30-64 år (84 procent) jämfört med dem i gruppen 18-24 år (77 procent).

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års riksdagsval var det 82 procent av de unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2010 års riksdagsval var motsvarande andel 80 procent. Det innebar i sin tur en ökning av valdeltagandet från riksdagsvalet 2002 då motsvarande andel var 71 procent.

Tjejer (18-24 år) röstade i något högre utsträckning än killar vid riksdagsvalet 2014. Andelen som röstade var 84 procent bland tjejerna och 80 procent bland killarna. Även vid riksdagsvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda, oavsett vilken åldersgrupp som studeras. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 omkring 84 procent bland inrikes födda jämfört med 65 procent bland utrikes födda. I åldersgruppen 18-24 år deltog inrikes födda tjejer i högre utsträckning än inrikes födda killar i riksdagsvalet 2014, andelarna var 86 respektive 81 procent. Skillnaden i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands är däremot inte signifikant.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund, oavsett vilken åldersgrupp som studeras. Bland personer med utländsk bakgrund i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 omkring 69 procent jämfört med 85 procent bland dem med svensk bakgrund. I åldersgruppen 18-24 år deltog tjejer med svensk bakgrund i högre utsträckning än killar i riksdagsvalet 2014, andelarna var 87 respektive 83 procent. Skillnaden i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund är däremot inte signifikant.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader vad gäller valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 mellan förstagångsväljarna i åldrarna 18-21 år (83 procent) och unga i åldern 22-24 år (82 procent).

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader vad gäller valdeltagande i riksdagsvalet 2014 mellan dem i åldrarna 25-29 år (83 procent) jämfört med dem i åldrarna 18-24 år (82 procent). Andelen kvinnor i åldern 25-29 år som röstade i riksdagsvalet 2014 var 86 procent och andelen män i samma ålder var 80 procent.

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre bland dem 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. I gruppen 30-64 år deltog 89 procent i riksdagsvalen 2014, jämfört med 82 procent i gruppen 18-24 år. Andelen kvinnor i åldern 30-64 år som röstade i riksdagsvalet 2014 var 90 procent och andelen män i samma ålder var 88 procent.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor har legat mellan 3-4 procent under åren 2010-2013.

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor var nästan 10 gånger högre för killar än för tjejer (4,9 respektive 0,5 procent) år 2013. Bland tjejer var andelen högst år 2010 (2 procent), medan den låg kring 1 procent de övriga åren (2011-2013). Bland killar var andelen högst år 2011 (7 procent), och mellan 4-5 procent under resten av åren (2010, 2012, 2013).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikes födda (2 respektive 6 procent).
Data indelat efter kön och inrikes/utrikes födda kan inte visas för år 2013, på grund av lågt antal individer i gruppen i underlaget.

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år (2 respektive 4 procent). Inom åldersgruppen 16-19 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (0,5 procent för båda). Inom åldersgruppen 20-24 år var andelen däremot betydligt högre för unga män än för unga kvinnor år 2013 (6 respektive 0,4 procent).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-24 och 25-29 år (3 procent). Inom åldersgruppen 16-24 år var andelen betydligt högre för killar än för tjejer år 2013 (5 respektive 0,5 procent). Inom åldersgruppen 25-29 år visade det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (1,3 respektive 4,3 procent).

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor har förändrats från och med redovisningen 2014 och prevalensen kommer att bli betydligt högre. Ändringen kommer innebära ett brott i tidsserien från och med år 2014. Därför redovisas resultaten för åren 2010-2013 och år 2014 separat.

Nästa indikator