Mer information om indikatorn

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2019. Antal per 1000 försäkrade.

Antal per 1000 försäkrade i respektive grupp (ålder, kön, län) som någon gång under det aktuella året har haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning.

Källa: Försäkringskassan, STORE

Uppgiftslämnare: Försäkringskassan

Nästa rapport: Jun-21

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2018 i procent.

Andel unga, 16–24 år, som har fått studiemedel utbetalt från CSN för eftergymnasiala studier utomlands under läsåret i förhållande till det totala antalet unga studerande som fått studiemedel för eftergymnasiala studier.

Källa: CSN:s officiella statistik

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Nästa rapport: nov-20

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2019. Procent.

Andel studerande av befolkningen, 19–29 år, på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Inresande studenter är exkluderade.

Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen och Universitets- och högskoleregistret

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Apr-21

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Ungdomar 13-18 år som intervjuats och svarat att de har huvudvärk, ont i magen och/eller svårt att somna minst en gång i veckan.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2019. Procent.

Har svarat ja på frågan “Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: I dagsläget oklart när indikat

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Unga 13-18 år som intervjuats och svarat att de alltid eller ofta får vara med och bestämma hemma om saker som berör henne/honom. Det kan till exempel handla om vilken tid man ska vara hemma på kvällen eller vad man ska hjälpa till med.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: SCB

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16–24 år, 2008–2019. Procent.

Har svarat ja på frågan” Är du medlem i något politiskt parti?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Maj 2022

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2019. Procent.

Andelen personer som svarat att de bor i en bostadsrätt på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2022

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2019. Procent.

Andelen personer som svarat att de äger sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2022

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2019. Procent.

Andelen personer som svarat att de hyr sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2022

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2019.

Antal unga som haft inkommen ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Detta innebär att de blivit hotade av vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2021

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2019.

Antal unga, 18-24 år, som varit föremål för verkställd vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2021

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2018/19. Procent.

Andel avgångselever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

Källa: Skolverkets register över elever som avslutat gymnasieskolan vårterminen varje år.

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: våren 2021

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2018/19. Procent.

Sedan våren 2011 presenteras behöriga till gymnasiet som att vara behörig till yrkesprogram. Det innebär att ha godkänt betyg A-E i minst 8 ämnen varav tre av dem är matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk. De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram är även behöriga till högskoleförberedande program, som kräver godkänt betyg i minst 12 ämnen.

Källa: Skolverkets officiella statistik

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Våren 2021

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2019. Promille.

Behandlande läkare är skyldiga att rapportera in alla fall av klamydia, eftersom det är en smittspårningspliktig sjukdom.

Källa: Antal rapporterade fall hämtad från SmiNet-registret. Population hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-21

Andel unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2017-2019.

Andelen unga i åldern 16-24 år som uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2020

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008–2009 till 2018–2019. Procent.

Andelen unga i åldern 20-29 år som angett att de bor hemma med sina föräldrar.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2022

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2018.

Andelen 16–24-åringar som uppger att de utsatts för sexualbrott.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2021

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2018.

Andelen unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2021

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2018.

Andelen 16-24-åringar som utsatts för misshandel.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2021

Andel som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 16–24 år, 2016-2018. Procent.

Andelen 16–24-åringar som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2021

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

De som på frågan “Är du medlem i någon/några av följande sorters föreningar?” och uppgett att de är medlem i minst en av följande föreningar: Idrottsförening/klubb, elev-/studentförening, friluftsförening, religiös förening/församling, kulturförening (t.ex. musik, dans, teater), hobbyförening (t.ex. motor, slöjd, häst), förening för miljö/djurrätt etc, politiskt parti/ungdomsförbund, förening/organisation för övriga samhällsfrågor, datorförening/spelförening eller annan förening.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2018. Procent.

Andel unga, 16–24 år, som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning. Även om det inte finns gymnasieutbildningar som är 2-åriga så räknas personer som inte fullföljt gymnasiet men som har gått två år i gymnasiet till denna nivå i Utbildningsregistret som underlaget bland annat hämtas från.

Källa: Utbildningsregistret (UREG) och Registret personer i utbildning (RPU)

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Jan-21

Jämförbar statistik från EU: EUROSTAT

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. 2011-2019. Procent.

Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Källa: SCB, Registret över inkomster och skatter

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Feb-21

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011-2019. Antal dagar.

Mediantiden i arbetslöshet är det antal dagar som delar materialet i två lika stora delar.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2021

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2019. Procent

Avser hos Arbetsförmedlingen inskrivna arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2021

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2019. Procent.

Andel av registerbaserad arbetskraft. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2021

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2019. Procent.

Avser andel av samtliga som lämnat program med aktivitetsstöd till arbete eller reguljär utbildning.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2021

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i ett politiskt möte.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”).

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i demonstrationer.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året skrivit insändare.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med någon politiker.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2007–2018.

Andel unga som svarat att de någon eller flera gånger det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de upplever att de har stora eller mycket stora möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2009-2018. Procent.

Andelen som svarat “Är ute i naturen/fiskar/jagar” på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2018. Antal per 100 000 individer.

Med dödligt våld avses här död till följd av “övergrepp av annan person” ICD10-kod: X85-Y09.

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-20

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2018.

Statistiken omfattar ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 § samt i förekommande fall 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (2001:453).

Källa: Socialstyrelsen, registret över ekonomiskt bistånd

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-20

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2018. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord) och ”Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt” (Osäkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84, Y10-Y34).

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: höst 2020

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2018. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Yttre orsak enligt ICD10-kod: X60-X84. Här innefattas såväl självmordsförsök som andra självskadebeteenden som lett till inläggning på sjukhus.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: 2020

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2018. Antal per 1 000 individer.

Andel ungas som varit placerad i vård utom hemmet (heldygnsvård) någon gång under året.

Källa: Socialstyrelsen, Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Hösten 2020

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Svarat “Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening” minst varje vecka på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: MUCF

Nästa rapport: 2021

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2018. Procent.

Svarat “Idrottar/motionerar i klubb eller förening” minst varje vecka på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2018. Procent.

Svarat “Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar

teater/gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)” minst en gång i veckan på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Svarat “Går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning” minst en gång i månaden på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”. I svarsalternativen kan man ange hur ofta man idrottar i en förening/klubb, eller utanför en förening/klubb. Här har vi lagt ihop de som idrottar varje vecka, oavsett i vilken regi.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Svarat “Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)” minst en gång i veckan på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Svarat “Läser böcker (även läsplatta)” minst en gång i veckan på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andelen unga 16-24 år som varken arbetar eller studerar

Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 400 kronor 2014), haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Från och med 2015 ingår uppskattningsvis 10 000–12 000 personer i statistiken som enligt svenska register är uvas, men som egentligen arbetar eller studerar i Norge eller Danmark.

Källa: Olika register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: Hösten 2020

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2018. Antal.

Antal lagföringsbeslut hos åklagare och domstol. Med lagföringsbeslut avses beslut (fällande domslut) i domstol (tingsrätt) mot en person, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Källa: Officiella kriminalstatistiken - personer lagförda för brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Augusti 2020

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Valda i val till landstingsfullmäktige 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i riksdagsval

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till riksdagen 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till land

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter, både ordinarie och ersättare, som avgått från landstingsfullmäktige under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter i riksdagen, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Andel ledamöter i kommunfullmäktige, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7 till 9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som anser att lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent

Andel elever i årskurs 7-9 och i gymnasiet som anser att alla eller de flesta av lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2018. Antal.

Antal fysiska personer, mellan 18-29 år, som var svarande i en eller flera under året inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (ej handräckning eller betalningsfastställelse i pant).

Källa: Statistikrapporteringssystem. QlikSupro. Ursprungskälla verksamhetssystemet SUPRO.

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mar-20

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2018.

Antal personer som har skuld för indrivning i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2020

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2018. Procent.

Andel företagare av sysselsatta, det vill säga personer som svarat ”Egen företagare/fri yrkesutövare” på frågan ”Är du anställd, egen företagare eller oavlönad medhjälpare?”.

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Mar-20

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för minst en stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet, Brå

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: MUCF

Nästa rapport: 2021

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2018. Procent.

Andel som sitter still minst tio timmar per dygn (exklusive sömn).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga som snusar dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga som röker dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Decemcer 2020

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga med riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C; en kortversion av AUDIT-10 och innehåller tre frågor:
(1) hur ofta man dricker,
(2) hur många glas en typisk dryckesdag och
(3) hur ofta minst 6 glas.
Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor ska för indikatorn sättas till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2018. Procent.

Riskabla spelvanor beräknas genom ett summaindex utifrån fyra delfrågor. Det första svarsalternativet ’Aldrig’ ger värdet 0, det andra ’Ibland’ ger värdet 1, det tredje ’Ofta’ ger värdet 2 och det fjärde alternativet ’Nästan alltid’ ger värdet 3. Maximal poäng på summan de fyra frågorna blir därmed 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andel unga med ett BMI på 30 eller mer (fetma).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2018. Procent.

Andel unga årskurs 2 på gymnasiet som använt narkotika de senaste 12 månaderna.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rikstäckande årlig enkätundersökning "Skolelevers drogvanor"

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-20

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: December 2020

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Andel av de sysselsatta som upplever för litet inflytande i arbetet. Personerna som fått enkäten har fått en fråga med en femgradig skala som går från “för litet inflytande” till “för stort inflytande”. De två alternativ som ligger närmast “för litet inflytande” har summerats.

Källa: Arbetsmiljöenkäten, en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Uppgiftslämnare: SCB genom Arbetsmiljöverket

Nästa rapport: 2019

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: Mar-19

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Enkätfrågan ändrad 2016.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i i europaparlamentsvalet.

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2020

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Definition för åren 2010-2013: Spelproblem och spelberoende beräknades ett summaindex utifrån tre delfrågor. Det första svarsalternativet ”aldrig” ger värdet 0, det andra (1–2ggr) ger värdet 1 och det tredje alternativet ger värdet 2. Maximal poäng på de tre frågorna blir därmed 6 poäng. Indexet avser att diskriminera mellan dem som har riskabla spelvanor (1–6 poäng) och övriga spelare (0 poäng).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mars 2016

Dela

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2019. Antal per 1000 försäkrade.

Analys

Antalet 16-24-åringar som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning har ökat mellan år 2012 och 2019, från 43 till 47 per 1000 försäkrade. Antalet har dock minskat sedan föregående år 2018, då antalet låg på 51 per 1000 försäkrade.

Antalet tjejer i åldern 16-24 år som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var 51 personer per 1000 försäkrade år 2018. Motsvarande tal för killar var 43 per 1000 försäkrade . Även om talet har ökat för både tjejer och killar sedan år 2012 har ökningen varit kraftigare för tjejer vilket har gjort att skillnaden mellan könen har ökat.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år. I åldersgruppen 20-24 år var det vanligare bland kvinnor (83 per 1000 försäkrade) än bland män (79 per 1000 försäkrade) att ha haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning under år 2017. I åldersgruppen 16-19 var det istället vanligare bland killar (11 per 1000) än bland tjejer (10 per 1000).

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 25-29 år (111 per 1 000 försäkrade) än i åldersgruppen 16-24 år (47 per 1 000 försäkrade). I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 51 per 1000 försäkrade för tjejer och 43 per 1000 försäkrade för killar medan motsvarande tal i åldersgruppen 25-29 år var 138 respektive 85.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 30-64 (168 per 1 000 försäkrade) år än i åldersgruppen 16-24 år (47 per 1 000 försäkrade). I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 51 per 1000 försäkrade för tjejer och 43 per 1000 försäkrade för killar medan motsvarande tal i åldersgruppen 30-64 år var 210 per 1 000 försäkrade för kvinnor respektive 127 per 1 000 försäkrade för män.

Fotnot:

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-29 år som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel medan sjukersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-64 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning kan också beviljas personer i åldern 19-29 år som pga funktionsnedsättning som ännu inte avslutat sina gymnasiestudier.
I hela riket ingår även de för vilka uppgift om län saknas.

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2018 i procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel har minskat från 10 procent läsåret 2011/12 till 9 procent läsåret 2018/19.

Under läsåret 2018/19 var andelen som studerade utomlands 9 procent både bland tjejer och bland killar.

Bland både tjejer och killar har andelen som studerar utomlands under 2018/19 minskat jämfört med läsåret 2014/15.

Läsåret 2018/19 var andelen unga som studerar utomlands något lägre i åldersgruppen 16–19 år jämfört med åldersgruppen 20–24 år, knappt 8 procent respektive 9 procent.

Läsåret 2018/19 var det en något större andel tjejer än killar i åldersgruppen 16–19 år som studerade utomlands, 8 procent respektive 7 procent. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 9 procent både bland tjejer och killar.

Läsåret 2018/19 var andelen unga som studerade utomlands något lägre i åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, knappt 8 procent respektive 9 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar var mycket liten läsåret 2018/19 i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 25-29 år var andelen knappt 8 procent både bland tjejer och killar. I åldersgruppen 16-24 år var andelen 9 procent både bland tjejer och killar.

Fotnot:

Avser personer som fått studiemedel utbetalt från CSN för studier under ett helt eller en del av det läsår som redovisas.

Observera att år 2011 innebär läsåret 2011/12, år 2012 innebär läsåret 2012/2013 och så vidare.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2019. Procent.

Analys

Andelen studerande vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år var 21 procent på hösten 2019 och är i stort sett oförändrad sedan hösten 2011.

Hösten 2019 var andelen som studerade 26 procent bland tjejer och 17 procent bland killar i åldersgruppen 19-24 år. Andelen som studerar var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2019.

Under perioden 2011 till 2019 var det en betydligt större andel som studerade vid universitet och högskola bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2019 studerade 24 procent bland inrikes födda respektive 11 procent bland utrikes födda.

Bland unga utrikes födda var andelen studerande 16 procent bland tjejer och 8 procent bland killar hösten 2019.

Bland unga inrikes födda var andelen studerande 28 procent bland tjejer och 20 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2019 var det en betydligt större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2019 var andelen 23 procent bland unga med svensk bakgrund och 16 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen studerande 22 procent bland tjejer och 12 procent bland killar hösten 2019.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen studerande 27 procent bland tjejer och 19 procent bland killar.

Hösten 2019 var andelen som studerade vid universitet eller högskola mindre i åldersgruppen 19-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 15 respektive 24 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade.

Hösten 2019 var andelen som studerade vid högskola eller universitet större i åldersgruppen 19-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 21 respektive 11 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel unga kvinnor än unga män som studerade.

Fotnot:

Avser studerande på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 2011 till 2019. Avser andel av befolkningen, inresande studenter är exkluderade.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13-18 år med psykosomatiska symtom i form av huvudvärk, magont eller svårt att somna minst en gång i veckan var 55 procent 2018/2019.

Tidigare ökade andelen från 50 procent 2008/2009 till 58 procent 2017 men det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen 2019 och något tidigare år.

Andelen unga med psykosomatiska symptom är större bland tjejer än bland killar. År 2018/2019 var det 63 respektive 48 procent.

Psykosomatiska besvär har ökat bland killar över tid, från 39 procent 2008/2009 till 48 procent år 2018/2019. För tjejer finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund.

Det är i gruppen med svensk bakgrund att vanligare bland tjejer än bland killar att ha psykosomatiska sypmptom, 65 procent respektive 50 procent 2018/2019.

I gruppen unga med utländsk bakgrund kan könen inte jämföras på grund av för få svarande.

Fotnot:

Vid jämförelse över tid bör beaktas att frågeställningen från och med 2016 skiljer sig mot tidigare år.

I ett av de fem svarsalternativen som ingår i bakomliggande intervjufrågor har “Flera gånger i veckan” ändrats till “Några gånger i veckan” från och med 2013. En bedömning har gjorts att resultaten ändå går att redovisas som dubbelår samt jämföras bakåt i tiden.
Svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är de som svarat ”Varje dag”, ”Några (flera) gånger i veckan” samt ”En gång i veckan”. Från och med 2016 delas frågorna upp på en Ja/Nej fråga som följs av en fråga om hur ofta i de fall barnen svarar Ja. De svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är “Flera gånger i veckan” samt “En gång i veckan”.

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest ökade från 21 procent 2008/2009 till 35 procent 2018/2019.

Andelen med psykiska symtom var år 2018/2019 betydligt högre bland tjejer än bland killar i ålder, 43 respektive 27 procent.

För både tjejer och killar ökade andelen mellan 2008/2009 och 2018/2019.

Det finns ingen statistiskt säkerställd mellan unga 16–24 år med svensk respektive utländsk bakgrund.

Både bland unga med svensk och med utländsk bakgrund var andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest större bland tjejer än bland killar år 2018/2019. Bland tjejer och killar med svensk bakgrund var andelen 45 respektive 29 procent. Bland tjejer och killar med utländsk bakgrund var andelen 38 respektive 21 procent.

År 2018/2019 var andelen med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 39 respektive 30 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen med psykiska symptom större bland tjejer än bland killar, 39 respektive 22 procent för åldersgruppen 16–19 år och 48 respektive 32 procent i åldersgruppen 20–24 år.

År 2018/2019 finns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16–24 år och 25–29 år.

Inom åldersgruppen 16–24 år var det år 2018/2019 en större andel bland tjejer än bland killar som uppgav att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest.

Skillnaden mellan tjejer och killar i åldern 25–29 år var samma år inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Till exempel är 2019 en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13–18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 90 procent år 2018/2019. Vid jämförelse mellan 2007/2008 och 2018/2019 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer för något av åren 2008 till 2018/2019.

Vid jämförelse över tid finns det en ökning av andelen bland tjejer mellan åren 2008/2009 och 2016/2017, från 89 till 95 procent. År 2018/2019 var andelen bland tjejer 92 procent, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad vid jämförelse med något av de tidigare åren.

Under 2018/2019 var det nio av tio barn i åldern 13–18 år som upplevde att de fick vara med och bestämma hemma om saker som berörde dem. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan barn med svensk eller utländsk bakgrund.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och så vidare.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16–24 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Åren 2018/2019 var 5 procent i åldersgruppen 16-24 år medlemmar i ett politiskt parti. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med 2008/2009.

Andelen unga tjejer som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 6 procent år 2018/2019. Andelen killar som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 5 procent år 2018/2019. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan 2008/2009 och 2018/2019.

Bland unga inrikes födda 16–24 år var andelen 6 procent 2018/2019. Det är för få svarande i gruppen utrikes födda för att redovisa några resultat för den gruppen.

Andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år var 5,0 procent bland de med svensk bakgrund och 3,6 procent bland de med utländsk bakgrund åren 2018-2019. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
Det finns heller inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som var partimedlemmar.

År 2018/2019 var andelen som var medlemmar i partier 4 procent bland unga 16–19 år och bland unga 20–24 år 6 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

År 2018/2019 var andelen partimedlemmar i gruppen 16–24 år 5 procent och i gruppen 25–29 år 4 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

År 2018/2019 var andelen partimedlemmar i gruppen 16–24 år 5 procent och i gruppen 30–64 år 5 procent.

Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar, det vill säga att 2011 är sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar och 2019 är sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt var 13 procent år 2018/19. Andelen var 19 procent år 2008/09, men skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som flyttat hemifrån och bodde i bostadsrätt var 14 procent bland tjejer och 11 procent bland killar år 2018/19. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2018/19 bodde en större andel i åldersgruppen 25–29 år i bostadsrätt i än i åldersgruppen 20–24 år, 22 respektive 13 procent.

År 2018/19 fanns inga statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2019. Procent.

Analys

6 procent bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån bodde i äganderätt år 2018/19. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Andelen är lika stor bland både tjejer och killar i åldern 20–24 år. Bland båda könen bodde 6 procent av de som flyttat hemifrån i en äganderätt 2018/19.

Andelen har inte förändrats över tid för något av könen.

Andelen unga som flyttat hemifrån och som bodde i äganderätt år 2018/19 var större i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 20–24 år, 14 respektive 6 procent.

Det finns inte någon skillnad mellan andelen tjejer och killar som bor i äganderätt i någon av åldersgrupperna 25–29 år eller 20–24 år under åren 2018/19.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2019. Procent.

Analys

År 2018/19 bodde 81 procent av unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt. Andelen har legat på i stort sett samma nivå sedan 2008/09. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

År 2018/19 var andelen i som bodde i hyresrätt 81 procent bland både tjejer och killar. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen under hela tidsperioden.

År 2018/19 bodde en större andel bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt jämfört med åldersgruppen 25–29 år, 81 respektive 63 procent.

År 2018/19 fanns det ingen skillnad mellan andelen tjejer och killar i åldersgruppen 25–29 år som bodde i hyresrätt. I åldersgruppen 20–24 år var andelen som bodde i hyresrätt lika stor för båda könen samma år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2019.

Analys

Antalet hot om vräkning bland unga i åldern 18-24 år minskade mellan 2012 och 2019 från 780 till 355 ansökningar.

Under hela perioden 2012 till 2019 var antalet hot om vräkning betydligt större bland killar än bland tjejer. År 2019 var antalet 248 bland killar och 107 bland tjejer.

Under perioden minskade andelen hotade av vräkning mer bland tjejer än bland killar, 68 respektive 44 procent.

Under hela perioden 2012 till 2019 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. I den yngre åldersgruppen förekommer endast ett fåtal ansökningar årligen.

År 2019 var antalet hot om vräkning inom åldersgruppen 20-24 år mer än dubbelt så stort bland killar än bland tjejer, 241 respektive 105 hot om vräkning.

Under hela perioden 2012 till 2019 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2019 var antalet 668 i den äldre åldersgruppen och 355 i den yngre åldersgruppen.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning betydligt större bland killar än bland tjejer år 2019.

Under hela perioden 2012 till 2019 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 3 561 respektive 355 hot om vräkning för år 2019.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning större bland män än bland kvinnor.

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2019.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 som blev vräkta minskade mellan 2012 och 2019 från 243 till 143 stycken.

Under hela perioden 2012 till 2019 var det i åldersgruppen 18-24 år ett större antal killar än tjejer som blev vräkta. År 2019 var antalet vräkningar bland killar 106 och bland tjejer 37.

Under perioden 2012 till 2019 minskade andelen vräkta mer bland tjejer än bland killar, 61 respektive 28 procent.

Under hela perioden 2012 till 2019 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2019 var antalet vräkningar i åldersgruppen 20-24 år 140 och i åldersgruppen 18-19 år var det endast 3.

I åldersgruppen 20-24 år var det ett större antal vräkta bland killar än bland tjejer, 104 respektive 36 vräkningar.

Under perioden 2012 till 2019 var antalet vräkta större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2019 var antalet vräkningar i i åldersgruppen 25-29 år 254 stycken och i åldersgruppen 18-24 år var det 140.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal vräkta bland män än bland kvinnor.

Under perioden 2012 till 2019 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 1 583 respektive 140 stycken för år 2019.

Inom båda åldersgrupperna var antalet vräkta män större än antalet vräkta kvinnor år 2018.

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2018/19. Procent.

Analys

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70 procent år 2014 till 73 procent år 2019.

Under hela perioden 2012 till 2019 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2019 var andelen behöriga 81 procent bland tjejer och 66 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2019 var det en större andel inrikes än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2019 var andelen behöriga 75 procent bland inrikes födda och 65 bland utrikes födda.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för inrikes och utrikes födda elever.

Under perioden 2012 till 2019 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2019 var andelen 75 procent bland elever med svensk bakgrund och 70 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för elever med svensk och med utländsk bakgrund.

Fotnot:

År 2014 var första året med en ny läroplan, Gy 2011. I den är reglerna ändrade för vilka kurser som ger grundläggande behörighet. Om man jämför avgångskullarna från och med 2013/14 med tidigare avgångskullar är det viktigt att veta att man jämför grupper som gått med olika läroplaner.

År 2019 innebär läsåret 2018/19 och så vidare.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2018/19. Procent.

Analys

Våren 2019 var 84 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Under perioden 2012 till 2019 har andelen behöriga till yrkesprogram minskat från 88 procent till 84 procent.

Under perioden 2012 till 2019 har en större något andel bland tjejerna varit behöriga till gymnasiet jämfört med killarna. Våren 2019 var andelen behöriga 86 procent bland tjejer och 83 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2019 var det en betydligt större andel bland inrikes födda elever än elever födda utrikes som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan grupperna har ökat mellan våren 2014 och 2016, men minskat sedan dess.

Våren 2019 var andelen behöriga 89 procent bland inrikes födda elever och 57 procent bland utrikes födda elever.

Bland inrikes födda elever har skillnaden mellan tjejer och killar varit liten. Bland utrikes födda elever har andelen behöriga varit betydligt högre bland tjejer än bland killar sedan våren 2015, men skillnaden har minskat de senaste åren.

Under perioden 2012 till 2019 var det en betydligt större andel bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var behöriga till gymnasiet. Våren 2019 var andelen 90 procent bland unga med svensk bakgrund, respektive 67 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Bland elever med svensk bakgrund är skillnaden i andel med behörighet mellan tjejer och killar liten.

Bland elever med utländsk bakgrund är andelen behöriga betydligt större bland tjejer än bland killar sedan våren 2015.

Fotnot:

Under läsåret 2015/16 invandrade många barn. De som har kommit sent inpå betygsättningen har haft svårt att hinna uppnå godkända slutbetyg. De nyanlända eleverna utgör 4 procent av den totala populationen 2017 jämfört med 5 procent 2016 och 1 procent eller mindre tidigare år.

Sedan våren 2015 ingår elever som saknar uppgift om personnummer i kategorin utländsk bakgrund och utrikes födda. Tidigare ingick dessa i svensk bakgrund och inrikes födda.

Dorotea kommun har ej inkommit med uppgift våren 2019.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2019. Promille.

Analys

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2019 var andelen med rapporterade klamydiafall 19,4 promille (1,9 procent) bland unga, det är något mer än 2018 då andelen var 17,7 promille (1,8 procent).

Under hela perioden 2010 till 2019 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2019 var andelen 25,5 promille (2,5 procent) bland tjejer och 13,9 promille (1,3 procent) bland killar. Andelen har minskat över tid bland båda könen jämfört med år 2010, men har ökat något jämfört med år 2018.

År 2019 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 21 promille (2,1 procent) respektive 17,4 promille (1,7 procent).

Andelen rapporterade klamydiafall är större bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaderna mellan könen är större i den yngre åldersgruppen 16–19 år. År 2019 var andelen inrapporterade klamydiafall bland tjejer i åldrarna 16–19 år 25,8 promille (2,6 procent), jämfört med 9,7 promille (1 procent) bland killarna. I åldersgruppen 20–24 år var andelen bland tjejer 25,2 promille (2,5 procent) respektive 17,2 promille (1,7 procent) bland killar.

År 2018 var andelen rapporterade klamydiafall betydligt mindre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 16–24 år, 9,2 promille (0,9 procent) respektive 19,4 promille (1,9 procent).

I åldersgruppen 16–24 år var andelen betydligt större bland tjejer än bland killar, 25,5 respektive 13,9 promille (2,6 respektive 1,4 procent). I åldersgruppen 25–29 år var andelen med klamydia ungefär lika stor bland kvinnor och män, 9,2 respektive 9,1 promille (0,9 procent).

Andel unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2017-2019.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i bostadsområdet var 32 procent år 2019. Andelen har legat relativt stabilt sedan 2017.

År 2019 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 44 respektive 18 procent. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

Det fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen.

År 2019 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

År 2019 fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år, 20–24 år och 25–29 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 25–29 år, 41 respektive 22 procent. År 2019 var det även en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna 16–24 år. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

År 2019 var den en mindre andel personer i åldrarna 30–64 år som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen jämfört med yngre åldersgrupper. Andelen var 25 procent bland 30–64-åringar, jämfört med 32 procent bland unga i åldern 16–24 år.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 30–64 år, 32 respektive 18 procent. År 2019 var det även en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna 16–24 år. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

Fotnot:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på intervjuer med cirka 74 000 personer i åldrarna 16–84 år. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna är korta.

Talen i texterna är avrundade till heltal.

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008–2009 till 2018–2019. Procent.

Analys

Åren 2018–2019 bodde 39 procent av unga i åldern 20–24 år kvar hos sina föräldrar.

Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad över tid.

Andelen som bodde kvar hos sina föräldrar var större bland killar än bland tjejer 2008–2009. Därefter minskade skillnaden i andel mellan tjejer och killar och 2018–2019 finns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

I åldersgruppen 20–24 år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund 2018–2019.

Det finns ingen könsindelad data på grund av för få individer i underlaget.

Det var en betydligt större andel unga i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år som bodde kvar hemma hos sina föräldrar åren 2018–2019. Andelen var 39 procent i åldersgruppen 20–24 år och 7 procent i åldersgruppen 25–29 år.

Åren 2018–2019 fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad i andel män respektive kvinnor som bodde kvar i föräldrahemmet, varken i åldersgruppen 20–24 år eller 25–29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2013 en sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar.

Ingen könsindelad data kan visas för svensk/utländsk bakgrund på grund av för få individer i underlaget.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2018.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott var 19 procent under 2018.

Mellan 2016 och 2017 skedde en ökning av andelen utsatta, men under 2018 minskade andelen åter något.

Det var en betydligt större andel tjejer än killar som uppger att de utsattes för sexualbrott 2018, 32 procent jämfört med 3 procent.
Skillnaden mellan könen har funnits under hela tidsperioden.
Bland killar har andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott inte förändrats över tid. Bland tjejer ökade andelen mellan 2016 och 2018.

År 2018 uppgav 18 procent bland 16–19-åringar att de utsattes för sexualbrott, medan andelen bland 20–24-åringar var 20 procent.

Andel som uppger att de har utsatts för sexualbrott var betydligt större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 25–29 år, år 2018 var andelen 19 respektive 14 procent.

I båda åldersgrupperna är andelen betydligt större bland kvinnor och tjejer än bland män och killar. Skillnaden mellan könen är större bland unga i ålder 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år.

Det är betydligt vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 30–64 år, 19 respektive 4 procent år 2018.

Det är en större andel kvinnor och tjejer än män och killar som uppger att de har utsatts för sexualbrott i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen är betydligt mindre i åldersgruppen 30–64 år jämfört med åldersgruppen 16–24 år.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2018.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån var 3 procent 2019. Andelen har ökat något jämfört med 2016.

År 2018 var det en större andel killar än tjejer i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsattes för personrån, 4 respektive 1 procent. Skillnaden mellan könen har funnits sedan 2016.

År 2018 finns det inga skillnader i andelen som uppger att de utsatts för personrån mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år.
I den yngre åldersgruppen 16–19 år har andelen unga som utsatts för personråd ökat sedan 2016.

I båda åldersgrupperna är andelen som uppger att de har utsatts för personrån större bland killar än bland tjejer under hela tidsperioden.
Bland killar i den ynger åldersgruppen 16–19 år har andelen utsatta ökat jämfört med år 2016.

Det finns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader i andelen som uppger att de utsatts för personrån 2018 mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år.

I båda åldersgrupperna utsattes fler killar och män än tjejer och kvinnor för personrån år 2018.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för personrån än personer i åldern 30–64 år, 3 respektive 1 procent år 2018.
Under hela perioden är det en större andel män och killar jämför med kvinnor och tjejer som uppger att de har utsatts för personrån.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2018.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel var 8 procent 2018. Andelen har inte förändrats sedan 2016.

Andelen i åldern 16–24 år som utsattes för misshandel under 2018 var större bland killar än bland tjejer, 11 respektive 6 procent. Andelen har varit högre bland killar än bland tjejer under hela perioden sedan 2016.

År 2018 var andelen bland 16-19-åringar som uppgett att de utsatts för misshandel något större än bland unga i åldern 20-24 år, 9 procent jämfört med 7 procent.

Andel som uppger att de har utsatts för misshandel var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna år 2018.

Det är vanligare att personer i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för misshandel än personer i åldern 25–29 år, 8 respektive 6 procent år 2018.

Andelen i åldern 16–24 år som utsattes för misshandel under 2018 var större bland killar än bland tjejer, 11 respektive 6 procent.

År 2018 är det även en större andel killar än tjejer som uppger att de har utsatts för misshandel bland 25-29-åringar, 8 respektive 4 procent.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 30–64 år, 8 respektive 3 procent år 2018.

Det är en större andel män än kvinnor som uppger att de har utsatts för misshandel bland 30–64-åringar, 4 respektive 3 procent.

Även bland unga i åldern 16–24 år är andelen som utsattes för misshandel under 2018 större bland killar än bland tjejer, 11 respektive 6 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Andel som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 16–24 år, 2016-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri var 9 procent 2018. Andelen har ökat sedan 2016.

Det fanns ingen skillnad mellan andelen tjejer och killar som blivit utsatta för bedrägeri år 2018. Bland tjejer har andelen ökat något jämfört med 2016, bland killar har andelen inte förändrats över tid.

År 2018 uppgav 7 procent bland 16–19-åringar att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, medan andelen bland unga i åldern 20–24 år var 11 procent.

Andelen som utsatts för bedrägeri bland unga i åldern 16–19 år har ökat jämfört med år 2016. Bland unga i åldern 20–24 år har andelen inte förändrats över tid.

Det finns inte några statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna år 2018.

Under hela perioden var andelen unga som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri större i åldersgruppen 25–29 år jämfört med unga i åldern 16–24 år. År 2018 var andelen 11 procent i åldrarna 25–29 år jämfört med 9 procent i åldrarna 16–24 år.

År 2018 är andelen som uppger att de har utsatts för bedrägeri något större bland män än bland kvinnor i gruppen 25–29 år, 12 respektive 10 procent. I åldersgruppen 16–24 år finns ingen skillnad mellan könen.

Under hela perioden var andelen unga som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri större i åldersgruppen 30-64 år jämfört med unga i åldern 16–24 år. År 2018 var andelen 11 procent i åldrarna 30-64 år jämfört med 9 procent i åldrarna 16–24 år.

År 2018 är andelen som uppger att de har utsatts för bedrägeri något större bland män än bland kvinnor i gruppen 30–64 år, 12 respektive 10 procent. I åldersgruppen 16–24 år finns ingen skillnad mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en förening minskade från 69 procent 2007 till 62 procent 2018.

År 2018 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar i andelen som var medlem i en förening. Tidigare år, 2007 och 2009, var det en större andel bland killar än bland tjejer som var medlemmar i en förening.

År 2007 var andelen bland inrikes födda i åldersgruppen 16–25 år som var medlemmar i en förening större än bland utrikes födda. Under perioden 2009 till 2018 har denna skillnad däremot inte varit statistiskt signifikant. År 2018 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i hur stor andel som är medlem i en förening i åldersgruppen 16–25 år. Tidigare fanns dock en skillnad: År 2007 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund.

År 2018 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under perioden 2007 till 2018 var en större andel unga i åldersgruppen 16–19 år medlemmar i en förening, jämfört med åldersgruppen 20–25 år. År 2018 var andelen 66 procent i åldersgruppen 16–19 år och 59 procent i åldersgruppen 20–25 år. År 2018 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan om medlemskap i förening fanns inte med i Ungdomsenkäten år 2012.

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som inte studerade och inte hade gått en gymnasieutbildning i minst 2 år var 7 procent 2018. Andelen har minskat något sedan 2008.

Under perioden 2008 till 2018 var det en större andel killar än tjejer som var utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 16–24 år. Andelen har minskat något för både killar och tjejer sedan 2008. För killar var andelen 8,1 procent 2018 och för tjejer 5,7.

Under perioden 2008 till 2018 var det i åldersgruppen 16–24 år en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som var utan gymnasieutbildning. År 2018 var andelen 10,8 procent bland utrikes och 6 procent bland inrikes födda.

Både bland inrikes och utrikes födda var andelen under hela perioden större bland killar än bland tjejer.
För inrikes födda var den 7 respektive 5 procent. Bland utrikes födda var andelen 12,3 respektive 8,9 procent.

Under perioden 2008 till 2018 var det en större andel unga 16–24 år med utländsk än med svensk bakgrund som var utan gymnasieutbildning. 2018 var det 9,7 respektive 5,9 procent.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer både för unga med svensk och med utländsk bakgrund.
Bland unga med svensk bakgrund var andelen 6,8 procent bland killar och 5 procent bland tjejer 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen högre för båda könen, 11,3 bland killar respektive 7,7 procent bland tjejer 2018.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år. 2018 var andelen 9,4 respektive 3,8 procent.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 20–24 år större bland killar än bland tjejer. År 2018 var andelen 11,2 procent bland killar och 7,3 procent bland tjejer.
Däremot var det under perioden ingen stor skillnad mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16–19 år.

Fotnot:

Gruppen unga som inte uppnått 2-årig gymnasial utbildningsnivå och inte var i studier under höstterminen utgörs endast av dem som vi har en uppgift om högsta utbildning i Utbildningsregistret. Personerna har utbildningsnivå 100-317, enligt Svensk Utbildningsnomenklatur, i Utbildningsregistret. Högsta utbildning i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN, http://scb.se/sun/.

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. 2011-2019. Procent.

Analys

Andelen unga 20-24 år med låg ekonomisk standard minskade sedan 2011. År 2011 var andelen 30 procent, medan den år 2018 var 25 procent.

Andelen unga med låg ekonomisk standard var år 2018 något större bland killar än bland tjejer, 26 respektive 25 procent.

Sedan 2011 minskade andelen med låg ekonomisk standard något mer bland tjejer än bland killar.

År 2018 var andelen med låg ekonomisk standard betydligt större bland unga födda utrikes än bland unga födda inrikes i åldersgruppen 20-24 år, 40 respektive 21 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan år 2011.

Bland unga födda utrikes var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 43 respektive 38 procent år 2018.

Bland unga födda inrikes är förhållandet det omvända. Andelen med låg inkomst var något större bland killar än bland tjejer, 22 procent respektive 21 procent.

År 2018 var andelen med låg ekonomisk standard i åldersgruppen 20-24 år betydligt större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 38 respektive 21 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan 2011.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar under 2018, 39 respektive 37 procent.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard under samma period något större bland killar än bland tjejer, 21 respektive 20 procent.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2018 större bland personer i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 25 respektive 16 procent.

I den yngre åldersgruppen var andelen med låg ekonomisk standard högre bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 25-29 år var andelen istället något högre bland kvinnor jämfört med män.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2018 mer än dubbelt så stor bland unga 20-24 år än för personer i åldern 30-64 år, 25 respektive 12 procent.

Andelen med låg ekonomisk standard var något högre bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var skillnaden mellan könen liten.

Fotnot:

Från och med 2011 bildas hushåll utifrån uppgifter baserade på folkbokföring på lägenhet.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011-2019. Antal dagar.

Analys

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år minskade från 134 dagar 2011 till 130 dagar 2019.

År 2019 var mediantiden för tjejer 14 dagar fler än för killar. Under hela perioden har skillnaden mellan könen varit relativt små, men sedan 2017 har de ökat något.

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år har sedan 2017 minskat något för både tjejer och killar.

År 2019 var mediantiden i arbetslöshet bland unga 16–24 år högre för utrikes födda jämfört med inrikes födda, 178 respektive 105 dagar.

Under perioden, och särskilt mellan 2016 och 2018, har skillnaden mellan utrikes och inrikes födda ökat. Mellan 2018 och 2019 börjar dock skillnaden minska.

Under perioden 2011 till 2019 var mediantiden i arbetslöshet högre för gruppen 25–29 år jämfört med gruppen 13–25 år. År 2019 var skillnaden 82 dagar.

År 2018 hade tjejer i åldersgruppen 25–29 år en 19 dagar längre mediantid i arbetslöshet jämfört med killar.

Mediantiden i arbetslöshet för åldersgruppen 25–29 år har sedan 2011 ökat med 33 procent, jämfört med en ökning med 10 procent för åldersgruppen 16–24 år. Antalet dagar har ökat för båda könen under denna period.

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2019. Procent

Analys

Andelen som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern 16–24 år minskade från 18 procent 2011 till 8 procent 2019.

Under hela perioden 2011 till 2019 var det en större andel killar än tjejer som var inskrivna arbetslösa.

År 2019 var andelen 10 procent bland killar och 7 procent bland tjejer.

År 2019 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd betydligt större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 24 respektive 6 procent. För utrikes födda minskade andelen jämfört med 2018, medan den inte förändrats för inrikes födda. Det gör att skillnaden mellan de två grupperna fortsatt minskade mellan 2017 och 2019.

År 2019 var andelen inskriva arbetslösa större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2011 till 2014 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldersgruppen 16–19 år större än i åldersgruppen 20–24 år. Sedan 2016 har andelen varit lägre i åldersgruppen 16–19 år jämfört med 20–24 år. 2019 var andelen 7 procent i den yngre åldersgruppen och 9 procent i den äldre.

År 2019 var andelen större bland killar än bland tjejer inom båda åldersgrupperna.

År 2011 till 2017 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd större i åldersgruppen 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna har dock minskat sedan 2011. År 2019 var skillnaden liten.

År 2019 var andelen större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16–24 år, 10 respektive 7 procent. I åldersgruppen 25–29 år var skillnaden mellan tjejer och killar samma år mindre än 1 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2019. Procent.

Analys

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16–24 år minskade från 11 procent 2011 till 5 procent 2019.

Under perioden 2011 till 2019 var det en större andel killar än tjejer som varit arbetslösa i mer än tre månader.

Andelen arbetslösa länge minskade både bland killar och bland tjejer under hela perioden.

Under perioden 2011 till 2019 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större bland utrikes än bland inrikes födda. År 2019 var andelen 16 procent bland utrikes och 3 procent bland inrikes födda.

År 2019 var andelen något större bland killar än bland tjejer för inrikes födda.

Bland utrikes födda var andelen lika stor för båda könen.

Under hela perioden var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större i den äldre åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16-19 år. År 2019 var andelen 3 procent i åldersgruppen 16–19 år och 6 procent i åldersgruppen 20–24 år.

Under hela perioden var andelen arbetslösa större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna.

Fram till 2016 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldersgruppen 16–24 år något större än åldersgruppen 25–29 år, men sedan 2017 har andelen istället varit något mindre. År 2019 var andelen arbetslösa i åldersgruppen 16–24 år 5 procent och i åldersgruppen 25–29 år 6 procent.

År 2019 var andelen arbetslösa något mindre bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. I den äldre åldersgruppen var skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

På grund av felaktigt underlag har siffrorna reviderats för alla tidigare år fram till år 2019. Det medför särskilt att uppgifterna för utrikes födda har varit underskattade.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2019. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd minskade från 59 procent 2011 till 45 procent 2019.

Under perioden 2015 till 2019 var det en något större andel killar än tjejer som gick till arbete eller studier. År 2019 var andelen 48 procent bland killar och 41 procent bland tjejer.

För både tjejer och killar minskade andelen mellan 2011 och 2019.

Under perioden 2011 till 2019 var andelen som gått till arbete eller studier större bland inrikes än bland utrikes födda. År 2019 var andelen 52 procent bland inrikes och 38 procent bland utrikes födda.

För utrikes födda var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som gått till arbete eller studier. År 2019 var andelen 43 bland killar respektive 29 procent bland tjejer. För inrikes födda har skillnaderna mellan könen varit mycket små under perioden. År 2019 var andelen 52 procent för både killar och tjejer.

Under perioden 2011 till 2019 var andelen som gått till arbete eller studier större i åldersgruppen 16–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna minskade till 2017, men har sedan åter ökat. År 2019 var andelen 50 procent i åldersgruppen 16–19 år och 45 procent i åldersgruppen 20–24 år.

I åldersgruppen 16–19 år var skillnaden mellan tjejer och killar mycket liten år 2019. I åldersgruppen 20–24 år uppgick andelen bland tjejer till 40 procent respektive 47 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2019 var andelen som gått till arbete eller utbildning större i åldersgruppen 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Skillnaden minskade under perioden. År 2019 var andelen för åldersgruppen 16–24 år 45 procent och för åldersgruppen 25–29 år var den 39 procent.

År 2019 var andelen i åldersgruppen 16–24 år som gått till arbete eller studier 7 procentenheter större bland killar än bland tjejer.

I åldersgruppen 25–29 år var andelen män större än andelen kvinnor under hela perioden. År 2019 var det 47 procent respektive 30 procent. Skillnaderna mellan könen har ökat över tid i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet var 21 procent 2018.

Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

Fram till år 2015 har andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet varit större bland killar än bland tjejer, men år 2018 finns inte den skillnaden mellan könen längre kvar. Andelen har ökat i båda grupperna jämfört med 2004, då 7 procent av tjejerna och 13 procent av killarna angav att de varit politiskt aktiva på internet.

Det finns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda avseende andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet år 2018.

Det finns inte heller några skillnader mellan könen bland inrikes födda samma år, bland unga utrikes födda var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar.

År 2018 finns inga skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet.

Varken bland unga med svensk eller utländsk bakgrund finns det skillnader mellan könen samma år.

Det finns ingen skillnad mellan unga i åldersgrupperna 16–19 år och 20–25 år som debatterat politik på internet år 2018.

Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i de olika åldersgrupperna 2018. Tidigare år har andelen varit större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, med den skillanden finns inte längre kvar.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte var 5 procent 2018. Andelen ligger på samma nivå som vid den första mätningen 2009.

Bland tjejer är andelen som deltagit i ett politiskt möte 6 procent och bland killar 5 procent 2018, skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Nivåerna har inte förändrats för något av könen jämfört med 2009.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte var 5 procent bland inrikes födda unga år 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att ange andelen som deltagit.

Det finns inga skillnader mellan inrikes födda tjejer och killar år 2018. Bland utrikes födda unga var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen samma år.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte var 5 procent bland unga med svensk bakgrund år 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att ange andelen som deltagit.

Det finns inga skillnader mellan tjejer och killar med svensk bakgrund år 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen samma år.

År 2018 finns inga skillnader i andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte mellan unga i olika åldersgrupper.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i åldersgruppen 20-25 år. Bland unga i den yngre åldersgruppen 16-19 år var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) var 51 procent 2018. Andelen har inte förändrats sedan 2012.

Det är en större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2018. Andelen är 62 procent bland tjejer och 41 procent bland killar. Bland tjejer har andelen ökat jämfört med 2012, medan andelen bland killar gått i motsatt riktning och minskat. Det gör att skillnaderna mellan könen är större år 2018 än tidigare.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2018, 53 jämfört med 41 procent.

Bland inrikes födda unga är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2018. Bland unga utrikes födda är skillnaden mellan könen inte statistiskt säkerställd.

År 2018 finns ingen skillnad mellan andelen unga med svensk bakgrund eller med utländsk bakgrund som har stöttat en samhällsfråga på internet.

Både bland unga med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet 2018.

År 2018 finns ingen skillnad mellan andlen unga i olika åldersgrupper som har stöttat en samhällsfråga på internet.

Samma år är det en större andel tjejer än killar som stöttat en åsikt på internet i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker var 6 procent 2018. Nivån har varit relativt stabil sedan 2004 då andelen var 8 procent.

Det finns inga skillnader mellan tjejer och killar i andelen som deltar i köpstrejker 2018. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader sedan år 2004 för något av könen.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk var 7 procent bland inrikes födda år 2018. Bland utrikes födda unga var antalet samma år för litet för att analysera.

År 2018 fanns inga skillnader mellan andelen inrikes födda tjejer och killar som deltagit, bland unga utrikes födda var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk var 6 procent bland unga med svensk bakgrund år 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet samma år för litet för att analysera.

År 2018 finns inga skillnader mellan andelen tjejer och killar med svensk bakgrund som deltagit i bojkotter och köpstrejker. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet samma år för litet för att analysera skillnader mellan könen.

År 2018 finns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk mellan unga i olika åldersgrupper. Under perioden 2004 till 2015 var andelen något större i åldersgruppen 20-25 år jämfört med unga i åldrarna 16-19 år. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

År 2018 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i åldersgruppen 20-25 år. I den yngre åldersgruppen 16-19 år var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt var knappt 14 procent 2018. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Andelen är större bland tjejer än bland killar, 16 procent jämfört med 11 procent 2018.

Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken eller symboler.

Andelen som burit märken eller symboler var 14 procent bland inrikes födda 2018. Bland utrikes födda var det för få individer för att analysera skillnader år 2018.

Bland unga inrikes födda var det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2018, 16 procent jämfört med 11 procent. Bland unga utrikes födda vad antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen 2018.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller med utländsk bakgrund avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Bland unga med svensk bakgrund var det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2018, 16 respektive 11 procent. Bland unga med utländsk bakgrund var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar år 2018.

År 2018 var andelen som burit märken eller symboler 14 procent både bland unga i åldersgruppen 16–19 år och i åldersgruppen 20–25 år.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt var 3 procent 2018. Andelen har varit ungefär lika stor sedan 2009.

År 2018 är antalet för litet för att analysera skillnader mellan tjejer och killar. Tidigare år har det inte funnits några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt var 3 procent bland inrikes födda unga år 2018. Bland utrikes födda unga är antalet för litet för att analysera.

Antalet är även för litet för att analysera skillnader mellan könen i båda grupperna.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt var 3 procent bland unga med svensk bakgrund 2018. Bland unga med utländsk bakgrund är antalet för litet för att analysera.

Antalet är även för litet för att analysera skillnader mellan könen i båda grupperna.

År 2018 var andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt 3 procent bland unga i åldersgruppen 20–25 år. Bland unga i den yngre åldersgruppen 16-19 år var antalet för litet för att ange analysera.

Antalet är även för litet för att analysera skillnader mellan könen i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Analys

År 2018 var det 10 procent av unga i åldern 16–25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Andelen har ökat jämfört med 2009, då var andelen 5 procent.

Andelen är högre bland tjejer jämfört med killar, 11 procent respektive 8 procent. Andelen har ökat för båda könen jämfört med 2009, då 4 procent av killarna och 6 procent av tjejerna angav att de varit medlemmar i en organisation.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var 10 procent bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga var antalet för litet för att ange andelen som varit medlemmar i en organisation.

Det finns ingen skillnad mellan inrikes födda tjejer och killar år 2018. Bland utrikes födda unga var antalet samma år för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var 11 procent både bland unga med svensk bakgrund och 7 procent bland unga med utländsk bakgrund år 2018, skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Det finns ingen skillnad mellan tjejer och killar med svensk bakgrund samma år. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet år 2018 för att analysera skillnader mellan könen.

År 2018 var andelen medlemmar högre bland 20-25 åringarna, 11 procent, jämfört med 7 procent bland unga i åldern 16-19 år. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var knappt 8 procent 2018. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 14 procent.

Andelen som deltagit i en demonstration är dubbelt så stor bland tjejer jämfört med killar år 2018, 10 respektive 5 procent. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 16 procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppgav att de deltagit i demonstrationer.

År 2018 deltog 7 procent bland unga inrikesfödda i demonstrationer. Samma år var det för få individer för att analysera andelen bland utrikes födda unga.

Bland inrikes födda unga var det en större andel tjejer som deltog i demonstrationer jämfört med killar år 2018, 10 respektive 5 procent. Bland unga utrikesfödda var det för få individer för att analysera skillnader mellan könen.

År 2018 finns inga skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i andelen som deltagit i en demonstration.

Samma år var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar inom dessa grupper.

År 2018 fanns inga skillnader i andelen som deltar i demonstrationer mellan unga i olika åldersgrupper. Samma år var det för få individer för att analysera skillnader mellan könen i olika åldersgrupper.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling var 26 procent 2018. Det har skett en tydlig minskning sedan 2004, då var andelen 52 procent.

Andelen är betydligt större bland tjejer, 36 procent, jämfört med killar, 16 procent, år 2018. Andelen som skriver på en namninsamling har minskat bland både tjejer och killar sedan 2004. Då var andelen 58 procent bland tjejerna och 44 procent bland killarna.

År 2018 är andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 27 respektive 17 procent.

Bland inrikes födda unga är andelen samma år större bland tjejer än bland killar, 37 respektive 17 procent. Bland utrikes födda unga är antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen år 2018.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 28 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 19 procent, år 2018. I båda grupperna har andelen minskat sedan 2004.

Bland unga med svensk bakgrund är andelen större bland tjejer än bland killar år 2018, 37 respektive 17 procent. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Det finns ingen skillnad i andelen unga i olika åldersgrupper som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling år 2018.

I båda åldersgrupperna är andelen större bland tjejer jämfört med killar samma år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare var 4 procent 2018. Det har minskat något sedan 2004, då var andelen 8 procent.

Det finns inga skillnader mellan andelen tjejer och killar som skrivit insändare under 2018. Andelen har minskat för båda könen sedan år 2004, då var andelen 9 procent bland tjejerna och 8 procent bland killarna.

År 2018 är andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare knappt 4 procent bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga är antalet samma år för litet för att analysera. År 2015 var andelen större bland utrikes födda jämfört med inrikes födda.

Antalet är för litet för att analysera skillnader mellan könen både bland unga inrikes födda och utrikes födda.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 7 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 4 procent, år 2018.

Antalet är för litet för att analysera skillnader mellan könen både bland unga med svensk och med utländsk bakgrund.

Andelen som skrivit insändare är större bland unga i åldern 16-19 år än bland unga som är 20-25 år, 6 respektive 3 procent år 2018.

Antalet är för litet för att analysera skillnader mellan könen i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl var 35 procent år 2018. Andelen har ökat något jämfört med den första mätningen 2009, då var andelen 29 procent.

Andelen är större bland tjejer, 42 procent, jämfört med 28 procent bland killar år 2018. Andelen har ökat svagt för båda könen jämfört med 2009, då var andelen 36 procent bland tjejer och 22 procent bland killar.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland inrikes födda än bland utrikes födda unga år 2018, 37 jämfört med 21 procent.

Bland inrikes födda unga är andelen större bland tjejer än bland killar år 2018, 44 respektive 30 procent. Bland utrikes födda unga är antalet killar för litet för att det ska gå att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 38 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 22 procent, år 2018.

Bland unga med svensk bakgrund är andelen samma år större bland tjejer än bland killar, 45 respektive 30 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga i åldern 20–25 år jämfört med unga som är 16–19 år, 40 respektive 24 procent.

I båda åldersgrupperna är andelen tjejer som köpt produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl större än andelen killar år 2018.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker var 6 procent 2018. Andelen minskade något jämfört med den första mätningen 2004, då var andelen 9 procent.

Andelen var 7 procent bland killar och 6 procent bland tjejer år 2018, skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Andelen som uppger att de kontaktat en politiker är ungefär lika stor jämfört med 2004 för båda könen.

Bland inrikes födda unga är andelen som det senaste året tagit kontakt med någon politiker 7 procent 2018. Bland utrikes födda unga var antalet för litet för att analysera.

År 2018 finns inga skillnader mellan inrikes födda tjejer och killar. Bland utrikes födda unga var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Bland unga med svensk bakgrund är andelen som det senaste året tagit kontakt med någon politiker 7 procent 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att analysera.

År 2018 finns inga skillnader mellan tjejer och killar med svensk bakgrund. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet för litet för att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som kontaktat politiker var 8 procent bland unga 16–19 år och 6 procent bland unga 20–25 år. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder var 65 procent år 2018. Andelen minskade från 70 procent under 2007 till 56 procent 2009, men har sedan ökat till 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan tjejer och killar år 2018.

År 2018 var andelen unga 16–25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder var större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 75 respektive 64 procent.

Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

År 2018 var andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder större bland unga 16–25 år med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 73 respektive 63 procent.

Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

Det fanns ingen skillnad i andelen unga som är intresserade av vad som händer i andra länder 2018 mellan unga åldersgrupperna 16–19 år och unga i åldern 20–25 år.

Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som var intresserade av samhällsfrågor var 59 procent år 2018. Andelen har varit stabil över tid.

År 2018 var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar, 63 respektive 56 procent. Mellan 2012 och 2015 fanns det inte någon skillnad mellan tjejer och killar.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda i andelen som är intresserade av samhällsfrågor år 2018.

Bland inrikes födda unga var andelen större bland tjejer än bland killar, 64 respektive 54 procent 2018. Bland unga utrikes födda fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund vad gäller andelen unga 16–25 år som är intresserade av samhällsfrågor.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar, 64 respektive 54 procent år 2018. Bland unga med utländsk bakgrund fanns det ingen skillnad mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som är intresserade av samhällsfrågor mellan unga i åldern 16–19 år och unga i åldern 20–25 år.

Bland unga i åldern 16–19 år var andelen större bland tjejer än bland killar, 62 respektive 50 procent 2018. Bland äldre unga i åldern 20–25 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av politik var 44 procent 2018. Det är en ökning från 2009 då det var 35 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer år 2018. Andelen bland tjejer har ökat de senaste åren, från 31 procent 2012 till 41 procent 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan unga inrikes eller utrikes födda 16–25 år i andelen som var intresserade av politik 2018.

Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med utländsk eller med svensk bakgrund 16–25 år i andelen som var intresserade av politik år 2018.

Det fanns heller ingen statistisk säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad i andelen som var intresserade av politik mellan unga i åldern 16–19 år och unga i åldersgruppen 20–25 år 2018.

Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2007–2018.

Analys

År 2018 har 14 procent av unga i åldern 16–25 år upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta det senaste halvåret.

Andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012.

Andelen som upplever att de blivit kränkta var större bland tjejer än bland killar under hela tidsperioden. Skillnaden mellan tjejer och killar har ökat över tid. År 2018 var andelen 19 respektive 10 procent.

År 2018 fanns ingen skillnad mellan andelen unga inrikes eller utrikes födda i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta.

Bland inrikes födda unga var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 9 procent år 2018. Bland unga utrikes födda var gruppen för liten för att analysera skillnaderna mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns det ingen skillnad mellan andelen unga med svensk respektive utländsk bakgrund i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 8 procent under 2018. Bland unga med utländsk bakgrund fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar samma år.

Det fanns ingen skillnad mellan andelen unga 16–19 år och unga 20–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta 2018.

Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Utifrån diskrimineringsgrunderna utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion. Ålder som diskrimineringsgrund infördes i 2012 års undersökning.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen var 17 procent år 2018.

Andelen ökade mellan 2004 och 2009 men har sedan varit stabil fram till år 2018.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan unga inrikes eller utrikes födda 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2018.

År 2018 fanns det inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar bland inrikes födda unga. Gruppen utrikes födda var för liten för att analysera skillnader mellan könen samma år.

Det fanns ingen skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2018.

Det fanns inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

År 2018 var det en större andel bland unga i åldern 16-19 år som upplevde att de har möjigheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, jämfört med unga i åldersgruppen 20–25 år, 23 respektive 15 procent.

I åldersgruppen 16–19 år var andelen större bland tjejer än killar 2018. Bland unga 20–25 år fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var 37 procent 2018.

Andelen har minskat sedan 2015 då det var 46 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer 2018.

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var större bland utrikes födda än bland inrikes födda. År 2018 var andelen 45 respektive 36 procent.

Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i någon av grupperna unga inrikes eller utrikes födda.

År 2018 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga 16–25 år som har svensk eller utländsk bakgrund.

Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen bland unga med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2018 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga i åldern 20–25 år.

Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2009-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 12 procent 2009 till 20 procent 2018.

Under perioden 2009 och 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen varje vecka, i åldersgruppen 16-25 år. År 2018 är inte den skillnaden statistiskt säkerställd, då var andelen 21 procent bland tjejer och 17 procent bland killar.

I åldersgruppen 16-25 år fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda i andel som är ute i naturen varje vecka under perioden 2009-2018. För inrikes födda var det under åren 2012 och 2015 en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen. Skillnaden var dock inte statistiskt säkerställd för 2018. För utrikes födda var det för få individer för att kunna analysera skillnader mellan tjejer och killar under perioden 2009-2018.

Under perioden 2009-2018 fanns det bland unga i åldern 16-25 år inga statistiskt säkerställda skillnader i andel som är ute i naturen mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. För unga med svensk bakgrund var det under flera år i perioden en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen, men för 2018 är inte skillnaden statistiskt säkerställd. För unga med utländsk bakgrund fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar under perioden.

Åren 2009 till 2018 var det ingen skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år med avseende på andel som är ute i naturen. År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var 27 procent 2018. Andelen har ökat över tid från 16 procent 2009.

Andelen är större bland tjejer än bland killar, 34 respektive 20 procent 2018.

Skillnaden mellan killar och tjejer har ökat över tid.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var större bland unga inrikes födda än bland unga utrikes födda, 29 respektive 19 procent 2018.

Bland inrikes födda var andelen större bland tjejer än bland killar, 36 respektive 21 procent 2018.

Gruppen utrikes födda var för liten för att analysera skillnader mellan könen 2018.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund. Det var 29 respektive 21 procent 2018.

Andelen var större bland tjejer än bland killar för unga med svensk bakgrund. Den var 37 respektive 20 procent 2018. Bland unga med utländsk bakgrund finns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen 2018.

Andelen unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var större bland unga i åldersgruppen 20-25 år är bland unga i åldersgruppen 16-19 år. Det var 32 respektive 18 procent 2018.

Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2018. Antal per 100 000 individer.

Analys

Andelen unga 13–24 år som avlidit som följd av dödligt våld var 2,4 per 100 000 individer år 2018. Andelen har ökat sedan 2011.

Det är betydligt vanligare att killar drabbas av dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen 2018 var 4,0 per 100 000 killar och 0,6 per 100 000 tjejer.

Bland killar har andelen ökat sedan 2011. Bland tjejer har förändringarna över tid varit mindre.

År 2018 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 4,6 respektive 0,6 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det. I åldersgruppen 20–24 år var det betydligt vanligare bland killar än bland tjejer, 8,2 respektive 0,7 procent.

År 2018 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld lite större i åldersgruppen 13-24 år än bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,4 respektive 1,5 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2018 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld 1,0 per 100 000 individer i gruppen 30–64 år, jämfört med 2,4 per 100 000 individer i gruppen 13–24 år.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Dödligt våld var betydligt vanligare bland unga killar än bland män i ålderskategorin 30–64 år.

Fotnot:

Dödligt våld är mycket ovanligt bland ungdomar. Därför går det inte att uttala sig om förändringar mellan enskilda år eller kortare tidsperioder. Det dödliga våldet har minskat något sedan början av 1990-talet, och därefter legat relativt konstant under åren.

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2018.

Analys

Andelen unga 18–24 år som fått ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011 till 2017. Andelen ökade något mellan 2017 och 2018. 2018 var andelen 7 procent.

Andelen var något större bland killar än bland tjejer. Under 2018 var andelen bland killar 8 procent och bland tjejer 6 procent. Från 2013 och framåt har skillnaderna mellan könen gradvis ökat.

Mellan 2011 och 2018 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24 år. 2018 var andelen 22 respektive 3 procent.

Bland inrikes födda var det knappt någon skillnad mellan killar och tjejer 2018. Bland utrikesfödda var andelen större bland killar än bland tjejer, 25 respektive 19 procent år 2018.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18-19 år än i åldersgruppen 20-24 år. Under 2018 var andelen 11 respektive 6 procent. Skillnaden mellan unga i olika åldersgrupper har ökat mellan 2011 och 2018.

I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer. Störst skillnad mellan könen finns i den yngre åldersgruppen där andelen var 12 procent bland killar och 9 procent bland tjejer.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. 2018 var andelen 7 respektive 4 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer 2018, men i åldersgruppen 25–29 år var skillnaden mycket liten.

Det är vanligare att få ekonomiskt bistånd bland yngre 18-24 år än bland äldre i åldern 30-64 år.

2018 var andelen något större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 18–24 år. I åldersgruppen 30–64 år var det däremot knappt någon skillnad mellan kvinnor och män.

Fotnot:

2011–2013 är justerade för bortfall för de kommuner som har totalt bortfall på riksnivå. 2014 har inte justerats för bortfall för tre av de sex kommuner som hade totalt bortfall. Antalssiffrorna är därför underskattade med cirka 1 procent.

Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken.

Sifforna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2018. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13–24 år ökade något sedan 2016. Andelen var 12,2 per 100 000 individer 2018.

Andelen självmord är större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 14,8 bland killar och 9,3 bland tjejer år 2018.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2018 var andelen självmord per 100 000 individer 18,6 i åldersgruppen 20–24 år och 7,2 i åldersgruppen 13–19 år.

Inom åldersgruppen 20–24 år är andelen betydligt större bland killar än bland tjejer, 24,7 respektive 12 per 100 000 individer 2018.

I åldersgruppen 13–19 år har det tidigare varit en större andel bland killar än bland tjejer, men 2018 finns det knappt någon skillnad.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2018 var andelen självmord per 100 000 individer 18,6 i åldersgruppen 25–29 år och 12,2 i åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna är det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år är skillnaden större och andelen är 24 respektive 12,8 per 100 000 individer 2018.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2018 var andelen självmord per 100 000 individer 19,7 för åldersgruppen 30–64 år och 12,2 för åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 26,9 respektive 12,2 per 100 000 individer 2018.

Fotnot:

Det finns olika diskussioner om hur man redovisar statistik om suicid på rätt sätt. Här redovisas statistiken för suicid + dödsfall med oklar avsikt tillsammans. Det innebär en viss felklassificering, men det finns ändå skäl att redovisa statistiken tillsammans. Läs mer på Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention.
https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2018. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Analys

Andelen unga i åldern 13–24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 144 per 100 000 individer 2018. Andelen har sjunkit stadigt sedan 2011 då den var 179 per 100 000 individer.

Andelen är betydligt större bland tjejer än bland killar. Andelen 2018 var 215 per 100 000 tjejer och 78 per 100 000 killar. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var något större bland 20-24 åringar än bland 13-19 åringar. 2018 var den 149 per 100 000 unga i åldern 20-24 år och 139 per 100 000 unga i åldern 13-19 år.

Andelen är betydligt högre bland tjejer än bland killar för båda åldersgrupperna 13-19 år och 20-24 år. Skillnaden är störst mellan tjejer och killar i åldersgruppen 13-19 år.

Andelen per 100 000 som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var något större bland 13–24 åringar än bland 25–29 åringar.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män. Bland tjejer och kvinnor är skillnaden mellan åldersgrupperna stor. 2018 vad det 215 individer bland 13–24 åringar jämfört med 133 individer bland 25–29 åringar som vårdats på sjukhus till följd av självmordsförsök eller självdestruktiv handling. Bland män är förhållandet omvänt, andelen är större bland 25–29 åringar, än bland 13–24 åringar.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var betydligt större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år. Det var 144 respektive 68 per 100 000 individer 2018.

Andelen är större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män. Skillnaden mellan köenne är betydligt större bland unga i åldern 13-24 år än bland vuxna i åldern 30-64 år.

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2018. Antal per 1 000 individer.

Analys

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2014 och 2018, från 22,2 till 19,7 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var något större bland killar än bland tjejer, 23,3 respektive 15,8 per 1 000 individer år 2018. Under hela perioden 2014 till 2018 var antalet större bland killar än bland tjejer.

Fotnot:

Det har skett ett tidsseriebrott från år 2014. Från och med detta år innehåller registret över socialtjänstens insatser för barn och unga bara personer som har giltigt svenskt personnummer. Åren 2011-2013 ingår alla, oavsett om de har ett personnummer eller inte. Det är framför allt ensamkommande barn och unga utan uppehållstillstånd som inte har giltiga personnummer. För 2017 finns inga tillförlitliga siffror. Följande kommuner är bortfall för 2018: Nynäshamn, Flen, Älmhult och Kungälv.

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening var 62 procent 2018. Andelen har minskat sedan 2012 då den var 67 procent.

Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer 2018.

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar utanför förening var högre bland inrikes födda år 2015 men inte 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av grupperna 2018.

Under perioden 2007 till 2012 var det en större andel bland unga med svensk än med utländsk bakgrund som idrottade utanför förening i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd, men 2018 fanns det en skillnad igen. Andelen var 64 respektive 56 procent 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av grupperna 2018.

De har under perioden 2007 till 2018 inte funnits någon statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år i andelen som idrottade utanför en förening.

Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av grupperna 2018.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar i förening varje vecka minskade från 36 procent 2009 till 29 procent 2018.

Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer 2018.

Bland unga 16-25 år som som idrottar i förening i fanns mellan 2009 till 2018 inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Bland grupperna finns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan killar och tjejer 2018.

Bland unga 16-25 år som som idrottar i förening i fanns mellan 2009 till 2018 inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund.

Andelen var större bland killar med utländsk bakgrund än bland tjejer med utländsk bakgrund 2018. Det var 34 respektive 22 procent.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25. År 2018 var andelen 37 procent i åldern 16-19 och 24 procent i åldern 20-25. Bland unga 16-19 år har andelen minskat sedan 2009.

Åren 2009 till 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2015 var gruppen utrikes födda tjejer som idrottar varje vecka för liten för att analysera.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som utövar kultur varje vecka ökade från 27 procent 2007 till 34 procent 2018.

Åren 2007 och 2012 till 2018 var det en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur i åldersgruppen. 2018 var det 38 respektive 30 procent.

År 2009 till 2018 fanns det i åldersgruppen 16-25 år inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga som var inrikes eller utrikes födda i hur stor andel som utövar kultur.

År 2007 var det dock en större andel bland inrikes än bland utrikes födda som utövade kultur.

För inrikes födda finns det under perioden en tendens att en större andel bland tjejer än bland killar utövar kultur. Skillnaden var statistiskt säkerställd år 2007, 2012 och 2018.

För utrikes födda var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar åren 2012 och 2015. För åren 2007 och 2018 var det en större andel utrikesfödda tjejer än killar som utövar kultur.

Åren 2009 till 2018 var det inga skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund i hur stor andel som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen tjejer som utövade kultur större bland tjejer än bland killar 2018, samma skillnad fanns även år 2007.

För unga med svensk bakgrund fann ingen skillnad mellan andelen tjejer och killar som utövar kultur 2018. Det har tidigare funnit sen skillnad åren 2007 och 2012.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland unga i åldersgruppen 16-19 år som utövar kultur än i åldersgruppen 20-25 år.

I åldersgruppen 16-19 år var det under åren 2007 och 2012 till 2018 en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur. Motsvarade skillnad fanns för åldersgruppen 20-25 år 2007, men åren 2009-2018 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Alternativen som anges i undersökningarna varierar något. År 2007 och 2009 står det “Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater”.
År 2012, 2015 och 2018 finns alla alternativ från tidigare med, och utöver dessa tillkom “gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)”.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som konsumerar kultur varje månad ökade från 11 procent 2007 till 15 procent 2018.

Under perioden 2007-2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i andelen som konsumerar kultur varje månad.

År 2018 var andelen som konsumerar kultur större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga. Det var 23 respektive 14 procent. Tidigare år, mellan 2009 och 2015, har det inte funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan dessa grupper.

År 2018 år fanns det inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna inrikes eller utrikes födda unga.

År 2018 var det en större andel unga med utländsk bakgrund som konsumerar kultur jämfört med unga med svensk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Det var 20 respektive 14 procent.

2009 till 2015 fanns det inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan dessa grupper av unga.

År 2018 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

År 2018 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som konsumerar kultur varje månad jämfört med åldersgruppen 16-19 år. Det var 17 respektive 12 procent. År 2018 år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2007 var konsumtion av kultur uppdelad på tre frågor, om man går på konsert, eller teater/musikal/dansuppvisning eller museum/utställning. De efterföljande åren var alla alternativen i samma fråga.

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka var 72 procent år 2018, vilket är lägre jämfört med 2012 då andelen var 77 procent. Det finns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga år i tidsserien.

År 2018 var andelen som idrottar större bland tjejer än bland killar, 76 respektive 70 procent. Tidigare år fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda med avseende på andelen som idrottar varje vecka. Under åren 2007, 2009 och 2015 var andelen större bland inrikes födda.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar för någon av grupperna.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Under åren 2007- till 2012 var andelen som idrottade större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund.

År 2018 var det en större andel killar än tjejer med utländsk bakgrund som idrottade varje vecka. Däremot fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk bakgrund.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som idrottar mellan unga i åldersgruppen 16-19 år och i åldersgruppen 20-25 år. Åren 2007, 2009 och 2015 var det en större andel som idrottade i den yngre åldersgruppen.

Inom den ynge åldersgruppen var det en större andel killar som idrottade varje vecka jämfört med tjejer år 2018. I den äldre åldersgruppen fanns inga skillnader mellan könen.

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 22 procent 2015 till 17 procent 2018.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. År 2018 var andelen 20 procent bland tjejer och 13 procent bland killar.

År 2007, 2009 och 2018 var det en större andel bland inrikes födda än bland utrikes födda som skriver varje vecka i åldersgruppen 16-25 år. Åren 2012 och 2015 var skillnaden inte statistiskt säkerställd.

Bland inrikes födda var det under hela perioden en betydligt större andel tjejer än killar som skriver varje vecka. Bland utrikes födda fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen 2018.

Åren 2009-2015 kunde skillnader inte analyseras på grund av för få individer i grupperna.

År 2007, 2009 och 2018 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var inte statistiskt säkerställd 2012 och 2015.

Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns samma skillnad endast år 2015, men inte 2007 eller 2018.

Åren 2009 och 2012 kunde skillnader mellan könen bland unga med utländsk bakgrund inte analyseras på grund av för få individer.

År 2018 fanns inga skillnader i andelen som skriver varje vecka mellan unga i olika åldersgrupper. År 2007 och 2012 var det en större andel av åldersgruppen 16-19 år som skriver varje vecka i jämförelse med åldersgruppen 20-25 år.

År 2018 var det en större andel tjejer än killar som skriver bland unga i åldern 16-19 år.

Bland unga i den äldre åldersgruppen 20-15 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen 2018.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 står det “Skriver”, men år 2009 står det “Skriver dikter/dagbok”. Denna snävare definition bidrar troligen till minskningen mellan dessa år. År 2012, 2015 och 2018 står det “Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)”. OBS när det är för få individer för att analysera skillnader visas inga värden. Det gäller till exempel skillnader mellan utrikes födda tjejer och killar åren 2009-2015.

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent 2007 till 31 procent 2018.

Under perioden 2007 till 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker varje vecka. År 2018 var denna skillnad inte längre statistiskt säkerställd.

År 2018 var det en större andel unga utrikesfödda i åldern 16-25 som läser böcker, andelen var 49 procent jämfört med 28 procent bland inrikes födda unga.

Bland inrikes födda unga var det fram till 2015 en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker, men 2018 är denna skillnad inte längre statistiskt säkerställd.

Samma tendens fanns bland utrikes födda unga, men skillnaden var endast statistiskt säkerställd år 2009 och 2015.

År 2018 var det en större andel av unga i åldern 16-25 med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka jämfört med unga med svensk bakgrund, 43 respektive 28 procent. Liknande skillnad fanns även 2012 och 2015, men inte tidigare år.

Bland unga med svensk bakgrund var det under åren 2007 till 2015 en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker, men 2018 var denna skillnad inte längre statistiskt säkerställd.

Samma tendens med en större andel tjejer som läser finns bland unga med utländsk bakgrund, men skillnaden är bara statistiskt säkerhetsställd år 2009 och 2015.

Under perioden 2007 till 2012 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som läser böcker i jämförelse med åldersgruppen 16-19 år. Skillnaden är däremot inte statistiskt säkerställd 2015 och 2018.

Under hela perioden var det inom båda åldersgrupperna en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker fram till 2015. 2018 finns det däremot inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Läser”. År 2012, 2015 och 2018 står det “Läser böcker (även läsplatta)”.

Andelen unga 16-24 år som varken arbetar eller studerar

Analys

Bland unga i åldern 16–24 år var det 6,8 procent som varken arbetade eller studerade 2017. Andelen har minskat sedan 2016.

På grund av förändringar i underlaget är uppgifterna för åren 2015 till 2017 inte jämförbara med tidigare år.

Andelen som varken arbetade eller studerade var större bland killar än bland tjejer, 7 respektive 6,6 procent 2017. Skillnaden mellan könen har ökat minskat något sedan 2016.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större bland utrikes födda i åldern 16-24 år än bland inrikes födda. 2017 var andelen 12,6 respektive 5,4 procent.

Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda ökade mellan 2015 till 2016 men minskade mellan 2016 och 2017.

Bland utrikes födda var det en större andel tjejer än killar som varken arbetade eller studerade 2017. Det var 14,4 respektive 11,3 procent.

Bland inrikes födda var det 2017 något fler killar än tjejer som varken arbetade eller studerade, 5,9 respektive 4,9 procent.

År 2017 var andelen som varken arbetar eller studerar större bland unga vuxna i åldern 25–29 år än bland unga i åldern 16–24 år, 11,7 respektive 6,8 procent.

I åldersgruppen 25–29 år var det en något större andel kvinnor än män som varken arbetade eller studerade 2017, 12,5 respektive 11 procent.

Fotnot:

Från och med 2015 ingår uppskattningsvis 10 000–12 000 personer i statistiken som enligt svenska register är uvas, men som egentligen arbetar eller studerar i Norge eller Danmark. I siffrorna från 2007–2014 är dessa så kallade gränspendlare borträknade. Därför är siffrorna för 2015 och senare inte jämförbara med tidigare siffror. För mer information, läs här.

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års riksdagsval var det 86 procent av de unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års riksdagsval var motsvarande andel 82 procent. Sedan 2002 har andelen unga som röstar ökat stadigt.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2018, 89 respektive 83 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år bland inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 87 respektive 70 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 86 respektive 74 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader i valdeltagande till riksdagsvalet 2018 mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 90 respektive 86 procent.

Inom både åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års landstingsfullmäktigval var det 80 procent av de unga väljarna i åldern 18-24 år som röstade. Sedan 2002 har andelen unga som röstar i landstingsfullmäktigval ökat.

Andelen som röstade 2018 var större bland tjejer än bland killar. Det var 84 respektive 77 procent.

Det var en större andel unga 18-24 år inrikes födda än utrikes födda som röstade i landstingsfullmäktigval 2018. Det var 85 respektive 53 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i landstingsfullmäktigval 2018. Det var 87 respektive 62 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader i valdeltagande till landstingsfullmäktigval 2018 mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I landstingfullmäktigeval 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 85 respektive 80 procent.

Inom både åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års kommunfullmäktigval röstade 81 procent av de unga röstberättigade i åldern 18-24 år. Valdeltagandet har ökat konstant sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigval 2018, 84 respektive 77 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 86 respektive 54 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 87 respektive 62 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det finns inga skillnader i valdeltagandet i i kommunfullmäktigvalen 2018 i åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I kommunfullmäktigvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 85 respektive 81 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2018. Antal.

Analys

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 33 006 stycken år 2018. Mellan 2017 och 2018 ökade dock antalet beslut med 780.

År 2018 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 27 834 respektive 5 172 stycken.

Antalet minskade sedan 2011 både bland killar och bland tjejer. Bland både killar och tjejer har antalet ökat mellan år 2017 och 2018.

År 2018 var det ett större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 19 643 respektive 13 363 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2018 var det i åldersgruppen 15-20 år 16 320 respektive 3 323 beslut och bland unga 21-24 år var det 11 514 respektive 1 849 stycken.

År 2018 var det ett betydligt större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 33 006 respektive 14 555 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2018 var det i åldersgruppen 15-24 år 27 834 respektive 5 172 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 12 462 respektive 2 093 stycken.

Fotnot:

Observera att antalet anger lagföringsbeslut, inte personer. En individ kan förekomma flera gånger under samma kalenderår.

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Analys

Andelen unga 18-24 år som valts in i landstingsfullmäktige 2018 var 2,4 procent. Andelen minskade jämfört med 2014.

Andelen var dubbelt stor bland killar än bland tjejer, 1,6 respektive 0,8 procent. Det har varit en större andel valda bland killar än bland tjejer de senaste årens landstingsfullmäktigeval.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik på unga 18-24 år valda vid landstingsfullmäktigeval 2018 uppdelat på inrikes och utrikes födda.

Andelen som valts in vid landstingsfullmäktigeval 2018 var större bland unga 18-24 år med svensk än med utländsk utländsk bakgrund. Andelen var 2 respektive 0,4 procent.

Bland utrikes födda var andelen för killar och tjejer lika stor. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer.

Det var en större andel unga 25-29 år än unga 18-24 år valda i 2018 års landstingsfullmäktigval. Det var 4,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Det var betydligt fler äldre 30-64 år än unga 18-24 år som blev valda vid 2018 års landstingsfullmäktigeval, 74,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik för grupperna inrikes och utrikes födda 2018.

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de valda i kommunfullmäktigvalet 2018 var 2,7 procent. Det är en minskning med drygt en procentenhet jämfört med 2014 då det var 3,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer som valts in i kommunfullmäktige 2018. Det var 1,6 respektive 1,1 procent.

Andelen unga 18-24 år som valdes in i kommunfullmäktige var större bland unga inrikes födda än unga födda utrikes, 2,4 respektive 0,3 procent.

Det var knappt någon skillnad mellan unga inrikes födda och för utrikes födda var det ingen skillnad mellan tjejer och killar.

Andelen unga 18-24 år som valdes i kommunfullmäktige var större bland unga med svensk bakgrund än unga med utländsk bakgrund. Det var 2,1 respektive 0,6 procent.

Det var knappt någon skillnad bland unga med svensk bakgrund och ingen skillnad bland unga med utländsk bakgrund bland killar och tjejer.

Det var något fler unga 25-29 år som valdes in i kommunfullmäktigevalet 2018 än unga 18-24 år.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler killar än tjejer som blev valda.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2018 var betydligt större för gruppen 30-64 år än för 18-24 åringar. 69,8 respektive 2,7 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blev valda.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i riksdagsvalet var 5 procent vid valet 2018. Det är en minskning från tidigare år.

Det var en något större andel killar än tjejer som var nominerade till riksdagsvalet 2018, 2,9 respektive 2,1 procent.

Det var en större andel nominerade till riksdagsvalet 2018 i åldersgruppen 20-24 år än i gruppen 18-19 år. Andelen var 4,1 respektive 0,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer i åldersgruppen 20-24 år som var nominerade i riksdagsvalet. Bland 18-19 åringar var det knappt någon skillnad.

Andelen unga 25-29 år som var nominerade till riksdagsvalet 2018 var något större än bland unga 18-24 år. Det var 6,4 respektive 5 procent.

Det var något fler killar och män än tjejer och kvinnor som var nominerade i båda åldersgrupperna.

Det var betydligt fler nominerade som 30 år eller äldre än 18-24 åringar. Det var 72,2 respektive 5 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 18-24 år som blivit nominerade vid kommunfullmäktigeval 2018 var 4 procent. Det är något mindre än 2014 då det var 5 procent.

Andelen nominerade killar var något större än andelen nominerade tjejer, 2,3 respektive 1,7 procent. Sambandet har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år födda inrikes än utrikes födda som var nominerade till kommunfullmäktigeval 2018. Det var 3,5 respektive 0,5 procent.

Både bland unga födda i sverige och födda utomlands var det en knapp större andel nominerade killar än tjejer.

Andelen nominerade 18-24 åringar till kommunfullmäktigeval 2018 var större för unga med svensk bakgrund än för unga med utländsk bakgrund, 3,1 respektive 0,8 procent.

Både för unga med svensk och med utländsk bakgrund var det en något större andel nominerade killar än tjejer.

Det var knappt någon skillnad mellan unga 18-24 år och unga 25-29 år i andelen nominerade till kommunfullmäktigeval 2018.

Det var betydligt fler nominerade till kommunfullmäktigeval i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 60,6 respektive 4 procent.

Det är en högre andel män än kvinnor bland de nominerade 30-64 år och något fler killar än tjejer i åldersgruppen 18-24 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år som valdes in i riksdagen var 1,4 procent 2018. Det är en minskning från 2014 då det var 2,3 procent.

Det var en större andel valda bland killar än bland tjejer till riksdagen 2018. Det var 1,1 respektive 0,3 procent.

Det var en större andel valda i riksdagsvalet i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 5,7 respektive 1,4 procent.

Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i åldersgruppen 25-29 år.

91,1 procent av dem som valdes in i riksdagen 2018 var i åldrarna 30-64 år. En större andel av de invalda var män än kvinnor, 49,3 respektive 41,8 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i val till landstingsfullmäktige var vid 2018 års val 3,9 procent. Andelen minskade något jämfört med 2014 års val.

Det var en något större andel killar än tjejer som blev nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 2,5 respektive 1,4 procent. Utvecklingen har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga inrikes födda än unga födda utrikes som 2018 blivit nominerade vid landstingsfullmäktigeval, 3,5 respektive 0,4 procent.

För unga inrikes födda var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga utrikes födda var det knappt någon skillnad.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 3,3 respektive 0,6 procent.

För unga med svensk bakgrund var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad.

Det var en något större andel nominerade i landstingsfullmäktigevalen 2018 i åldersgruppen 25-29 år än i gruppen 18-24 år. Det var 4,2 respektive 3,9 procent.

Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än tjejer respektive kvinnor.

Andelen 30-64 åringar som var nominerade vid landstingsfullmäktigeval 2018 var betydligt större än bland 18-24 åringar. Det var 64,8 respektive 3,9 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blivit nominerade i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Under mandatperioden 2014 till 2018 avgick 42 procent av de unga ledamöterna mellan 18–24 år. Det är en större andel än under mandatperioden 2010 till 2014.

Andelen var större bland tjejer än bland killar, 53 respektive 32 procent. Det är genomgående en större andel tjejer än killar som avgått under de senaste mandatperioderna.

Det var en större andel av ledamöterna i åldersgruppen 20–24 år än åldersgruppen 18–19 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 45 respektive 0 procent.

I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 56 respektive 35 procent.

Det var en större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 42 respektive 29 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var en större andel ledamöter i den yngre åldersgruppen 18–24 år än i den äldre åldersgruppen över 30 år som avgått. Det var 42 respektive 16 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

I åldersgruppen 18–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått. I åldersgruppen 30+ var det knappt någon skillnad mellan män och kvinnor.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30–64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundande till heltal.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Ingen ledamot i riksdagen i åldersintervallet 18–24 år har avgått under den senaste mandatperioden 2014 till 2018. En ledamot avgick under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast en manlig ledamot i riksdagen inom åldersintervallet 18–24 år har avgått under de senaste mandatperioderna. Det var under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast två ledamöter (en manlig och en kvinnlig) i åldersintervallet 25–29 år har avgått under den senaste mandatperioden. Det motsvarar 7 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

Andelen ledamöter över 30 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018 var 11 procent. Det var en något större andel bland män än bland kvinnor, 13 respektive 9 procent.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014–2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Analys

Andelen unga ledamöter mellan 18-24 år för Sveriges kommuner som har avgått under de senaste mandatperioden 2014 till 2018 var 43 procent. Det var något mindre än den föregående perioden 2010–2014 (47 procent).

Under mandatperioden 2014 till 2018 var det en något större andel bland tjejer än bland killar som avgått, 46 respektive 41 procent.

Det var en något större andel av ledamöterna i åldersgruppen 18–19 år än åldersgruppen 20–24 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 51 respektive 41 procent.

I åldersgruppen 18–19 år fanns det knappt någon skillnad mellan tjejer och killar unde rmandatperioden 2014 till 2018. I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 45 respektive 38 procent.

Det var en något större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 43 respektive 38 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var betydligt fler unga ledamöter som avgått i åldersgruppen 18-24 år än i den äldre gruppen över 30 år. Det var under senaste mandatperioden 44 respektive 19 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen avgångna större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män.;

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel ska 2018 tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan totalt kände sig 4 procent mobbade av någon lärare minst en gång i månaden år 2018, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2015.

Andelen som kände sig mobbade av någon lärare minst än en gång per månad var 5 procent bland flickorna och 3 procent bland pojkarna år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever med svensk bakgrund och 6 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2018. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever i årskurs 7-9 och 5 procent bland elever i gymnasieskolan år 2018. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Analys

De flesta elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. År 2018 var andelen elever som kände sig trygga i skolan 92 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar totalt när det gäller andelen som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen 95 procent bland killar och 90 procent bland tjejer.

Elever med svensk bakgrund uppger i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen som känner sig trygga i skolan 94 procent bland unga med svensk bakgrund och 87 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7–9 som bland elever i gymnasieskolan. År 2018 var andelen 92 procent respektive 93 procent.

I årskurs 7–9 är andelen år 2018 som känner sig trygga i skolan större bland killar än bland tjejer, 95 procent jämfört med 88 procent. Bland elever i gymnasieskolan finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andel som anser att lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent

Analys

År 2018 ansåg 83 procent av eleverna att de flesta eller alla lärare behandlar flickor och pojkar rättvist. Andelen som upplever att de behandlas jämställt i skolan har varit stabilt under en längre tid.

Det finns inga skillnader mellan könen vad gäller andelen som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare år 2018.

År 2018 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund när det gäller hur stor andel som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare.

År 2018 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan elever i årskurs 7-9 och elever i gymnasieskolan när det gäller hur stor andel som anser att flickor och pojkar behandlas rättvist av de flesta eller alla lärare. Det finns inte heller några skillnader mellan könen inom dessa åldersgrupper.

Andel som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan var det 6 procent som uppgav att de minst en gång i månaden kände sig mobbade av andra elever 2018. Det är en ökning jämfört med 2015, då motsvarande andel var 3 procent.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad var 8 procent bland tjejer och 4 procent bland killar år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda förändringar över tid för respektive kön.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad var 6 procent bland både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund år 2018.

År 2018 var andelen elever som känner sig mobbade av andra elever minst en gång per månad 6 procent bland unga inom gymnasieskolan och 7 procent bland unga i årskurs 7-9. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd.

Bland tjejer i årskurs 7-9 har andelen elever som känner sig mobbade ökat sedan 2015, från 3 procent till 10 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller andelen elever som känner sig mobbade mellan skolformerna eller mellan könen inom respektive skolform.

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2018. Antal.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år som var svaranden i en eller flera ansökningar om betalningsföreläggande minskade under perioden 2012 till 2016. Mellan 2016 och 2018 har antalet ökat igen, år 2018 var antalet bland unga 50 116 svaranden.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsförelägganden större bland killar än bland tjejer. 2018 var antalet 28 411 killar och 21 705 tjejer.

Över tid minskade antalet svaranden bland båda könen fram till 2016, därefter har antalet åter ökat. Ökningen har varit större bland killar än bland tjejer under perioden 2016 till 2018.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2018 var antalet svarande 44 153 i den äldre åldersgruppen och 5 963 i den yngre.

Inom båda åldersgrupperna var antalet svaranden större bland killar än bland tjejer år 2018.

Under perioden 2014 till 2018 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år.
Från 2016 till 2018 ökade antalet i bägge åldersgrupperna.

År 2018 var inom båda åldersgrupperna antalet svaranden större bland killar än bland tjejer.

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2018.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år med skulder för indrivning minskade under perioden 2012 till 2018 med 23 procent, från 26 980 till 20 810 stycken.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större bland killar än bland tjejer. År 2018 var antalet killar 13 735 stycken och antalet tjejer 7 075 stycken.

Under perioden 2012 till 2018 minskade antalet unga med skulder för indrivning både bland tjejer och bland killar.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2018 var antalet 18 622 respektive 2 188.

Inom båda åldersgrupperna var antalet unga med skulder större bland killar än bland tjejer.

Under perioden 2012 till 2018 var antalet med skulder för indrivning betydlig större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet 33 003 respektive 20 810.
Antalet skuldsatta ökar med stigande ålder, åldersgruppen 25-29 år omfattar också en mindre population än gruppen 18-24 år. Inom båda åldersgrupperna var antalet skuldsatta större bland killar än bland tjejer.

Under hela perioden 2012 till 2018 var antalet med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var antalet i åldersgruppen 30-64 år 233 603 respektive 20 810 i åldersgruppen 18-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var antalet skuldsatta betydligt större bland män än bland kvinnor. Även i åldersgruppen 18-24 år var antalet killar med skulder för indivning större än antalet tjejer, men skillnaden mellan könen är mindre.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2018. Procent.

Analys

År 2018 drev 2 procent av unga i åldern 18-24 år ett eget företag. Andelen företagare bland unga har varierat väldigt lite under perioden 2012 till 2018.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var större bland killar än bland tjejer under 2018. Andelen bland killar var 3 procent och bland tjejer 1 procent. Sedan 2012 har endast små förändringar skett i andelen företagare för båda könen.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var 2 procent bland inrikes födda 2018. Motsvarande siffra bland utrikes födda var 1 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen företagare var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer, 3 jämfört med 1 procent. Bland unga utrikes födda var antalet svarande bland tjejer för få för att mäta andelen företagare år 2018.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen företagare i åldern 18-24 år bland unga med svensk och utländsk bakgrund. Andelen var cirka 2 procent i båda grupperna. Bland unga med svensk bakgrund var andelen företagare större bland killar än bland tjejer under 2018. Bland unga med utländsk bakgrund var antalet svarande bland tjejer för få för att mäta andelen företagare år 2018.

Det är vanligare att driva eget företag i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2018 var andelen företagare bland sysselsatta 4 procent i den äldre åldersgruppen och 2 procent i den yngre åldersgruppen.

I båda åldersgruppena var andelen företagare under 2018 större bland män än bland kvinnor. I den yngre åldersgruppen, 18-24 år, var andelen 3 procent bland killarna och 1 procent bland tejerna. I den äldre åldersgruppen, 25-29 år, var motsvarande andelar drygt 5 respektve knappt 3 procent.

Fotnot:

Osäkerheten i skattningarna är hög för andelen företagare i åldern 18-24 år när gruppen delas in i inrikes respektive utrikes födda, samt efter svensk eller utländsk bakgrund. Under 2018 har statistiken för tjejer i åldern 18-24 år som är födda utomlands respektive har utländsk bagrund prickats på grund av för få svarande.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

År 2017 uppgav 27 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Det är vanligare att killar utsätts för stöld än att tjejer gör det. År 2017 var andelen bland killar 29 procent och bland tjejre var den23 procent.

Skillnaderna mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställda för något av könen.

År 2017 angav 35 procent bland utrikes födda elever och 25 procent bland inrikes födda elever att de utsatts för någon stöld. Det är vanligare att utrikes födda elever blir utsatta för stöld än att inrikes födda elever blir det. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i periodenutom för 2011.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

År 2017 var andelen som uppger att de utsatts för stöld 32 procent bland elever med utländsk bakgrund och 25 procent bland elever med svensk bakgrund. Det är vanligare att elever med utländsk bakgrund blir utsatta för stöld än att elever med svensk bakgrund blir det. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i perioden 2005-2017.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Fr.o.m. 2015 inkluderas även en fråga om utsatthet för stöld av mobiltelefon.

Siffrorna i texten är avrundade till helta.;kolla om stöld av mobiltelefon ingick 2015.;Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

År 2017 uppgav 21 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Det är en ökning jämfört med år 2015 då andelen var 17 procent.

Det är vanligare att killar än att tjejer uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2017 var andelen 24 procent bland killar jämfört med 17 procent bland tjejer. Skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för hela perioden 2005 till 2017.

Bland killar har andelen som utsatts för lindrigiare våld ökat jämfört med 2015, för tjejer är förändringen inte statistiskt säkerställd.

År 2017 uppgav 20 procent bland utrikesfödda elever och 21 procent bland inrikesfödda elever att de utsatts för lindrigare våld.

Andelen har ökat jämfört med år 2015 bland inrikes födda elever, bland utrikes födda elever är skillnaden inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Det finns inga skillnader mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2017 var andelen 20 procent bland elever med utländsk bakgrund och 21 procent bland elever med svensk bakgrund.

För unga med svensk bakgrund har andelen ökat sedan 2015, för unga med utländsk bakgrund är skillnaden inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 14 procent år 2017. Det är en ökning jämfört med år 2015 då andelen var 11 procent.

Det är vanligare bland tjejer än bland killar att ha utsatts för hot. Skillnaden har ökat över tid och är statistiskt säkerställd mellan könen för alla år i perioden utom 2005. År 2017 var andelen 17 procent bland tjejer och 10 procent bland killar.

Ökningen mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställd för något av könen.

År 2017 uppger 15 procent bland utrikesfödda elever och 13 procent bland inrikesfödda att de utsatts för hot. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som år 2017 uppger att de utsatts för hot var 15 procent bland elever med utländsk bakgrund och 13 procent bland unga med svensk bakgrund, skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs nio får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2017. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 4 procent år 2017.

Det vanligare bland killar än bland tjejer att utsättas för grövre våld, skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för alla år i perioden utom 2015. År 2017 var andelen bland killar 5 procent, motsvarande andel bland tjejer var knappt 3 procent.

Skillnaden mellan 2015 och 2017 är inte statistiskt säkerställd för något av könen.

År 2017 var det en betydligt större andel bland unga utrikesfödda än inrikesfödda som uppgett att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle det senaste året. Andelen var 8 procent bland utrikesfödda och knappt 4 procent bland inrikesfödda.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

År 2017 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund som uppger att de utsatts för grövre våld år vid något tillfälle det senaste året. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 6 procent och bland unga med svensk bakgrund var den 3 procent.

Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Inga förändringar genomfördes i undersökningen mellan 2015 och 2017.
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som besöker bibliotek varje månad ökade från 22 procent 2007 till 28 procent 2018.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besöker bibliotek varje månad. År 2018 var det 30 procent bland tjejer och 25 procent bland killar.

Under perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besöker bibliotek varje månad i åldergruppen 16–25 år, 57 respektive 22 procent.

För inrikes födda var andelen större bland tjejer än bland killar mellan 2007 och 2015, men 2018 var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

För utrikes födda var det 2015 en större andel bland tjejer än bland killar, men under övriga år var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som besöker bibliotek varje månad i åldersgruppen 16–25 år, 48 respektive 22 procent.

Inom gruppen med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar mellan 2007 och 2015. 2018 är skillnaden mellan könen inte statistisk säkerhetsställd.

I gruppen med utländsk bakgrund var det 2015 en större andel tjejer än killar som besöker bibliotek varje månad, men under övriga år var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

Under 2018 besökte en större andel i åldergruppen 16–19 år bibliotek varje månad jämfört med åldersgruppen 20–25 år. Under tidigare år fanns det inte några statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan åldersgrupperna.

Under perioden 2007 till 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek i åldersgruppen 20–25 år, år 2018 var skillnaden inte statistiskt säkerhetsställd.

I åldersgruppen 16–19 fanns motsvarande skillnad 2007 och 2009, men skillnaderna var inte statistiskt säkerhetsställda 2012, 2015 och 2018.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i svarsalternativet har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Besöker bibliotek (inte på skoltid)”. År 2012 och 2015 står det “Besöker bibliotek”. Frågan är dock identisk alla år, och där anges att det är aktiviteter på fritiden som avses.

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2018. Procent.

Analys

År 2018 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn 34 procent i åldersgruppen 16–24 år.

År 2018 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn i åldersgruppen 16-24 år.

Inrikes födda killar var stillasittande i större utsträckning än tjejer, 35 respektive 31 procent. Bland utrikes födda var förhållandet tvärtom, andelen stillasittande var större bland tjejer än bland killar, 44 respektive 31 procent.

År 2018 var andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-24 år, 37 respektive 31 procent.

I åldersgruppen 20-24 år var det en större andel killar än tjejer som är stillasittande 34 respektive 29 procent. I åldersgruppen 16-19 år fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer.

År 2018 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn större i åldersgruppen 16-24 år jämfört med 25-29 år, 34 respektive 31 procent. I åldersgruppen 25-29 år var det en större andel män än kvinnor med stillasittande fritid, 34 respektive 27 procent. I åldersgruppen 16-24 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Enkätfrågan ändrades från och med år 2016. Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda år 2016, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år som snusar dagligen minskade från 11 till 7 procent under perioden 2010 till 2018.

Under perioden 2010 till 2018 var andelen killar som snusar dagligen betydligt större än andelen tjejer i åldersgruppen 16-24 år. År 2018 var det 11 procent av killarna och 3 procent av tjejerna som snusade dagligen.

Andelen tjejer som snusar dagligen varierade relativt lite under perioden. Andelen killar som snusar dagligen minskade mellan 2010 och 2018, från 17 till 11 procent.

År 2018 snusade en större andel inrikes födda dagligen än utrikes födda i åldersgruppen 16-24 år, 8 respektive 4 procent. År 2018 var andelen som snusar betydligt större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes födda (13 respektive 3 procent) och utrikes födda (6 respektive 1 procent).

År 2018 var andelen som snusar dagligen större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 9 respektive 5 procent. Andelen var betydligt större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-19 år var andelen killar 9 procent och andelen tjejer 1 procent. I åldersgruppen 20-24 år var andelen killar 14 procent och andelen tjejer 4 procent.

År 2018 var andelen unga som snusar dagligen betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år, 14 respektive 7 procent. Andelen killar var betydligt större än andelen tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-24 år var andelen killar 11 procent och andelen tjejer 3 procent. I åldersgruppen 25-29 år var andelen män 21 procent och andelen kvinnor 6 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som röker dagligen var omkring 10 procent under perioden 2010 till 2013. Därefter minskade andelen gradvis och år 2018 var andelen 5 procent.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen. Under perioden 2010 till 2015 var det en större andel tjejer än killar som rökte dagligen, men skillnaden mellan könen har minskat och mellan 2016 och 2018 är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd.

Andelen tjejer som röker dagligen har minskat från 13 procent till 5 procent mellan 2010 och 2018. Även andelen killar har minskat, från drygt 8 procent 2010 till 5 procent 2018.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som röker dagligen mellan inrikes- och utrikesfödda i åldern 16–24 år.

Bland inrikes födda unga var andelen något större bland tjejer än bland killar, 5 respektive 4 procent. Bland utrikes födda var tvärtom andelen killar som rökte betydligt större än andelen tjejer, 9 respektive 2 procent.

År 2018 rökte en större andel i åldersgruppen 20–24 år dagligen än i åldersgruppen 16–19 år. I båda åldersgrupperna var det ungefär lika stora andelar tjejer som killar som rökte dagligen.

År 2018 var andelen som rökte dagligen något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 6 respektive 5 procent. Det fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen, varken inom gruppen 16–24 år eller 25–29 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med en riskkonsumtion av alkohol varierade mellan 31 och 34 procent mellan 2010 och 2012. Därefter minskade andelen gradvis. År 2018 var andelen unga med en riskkonsumtion 22 procent.

År 2018 var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor bland tjejer och killar. Skillnaden mellan tjejer och killar var liten under perioden 2010 till 2018 och ingen tydlig trend kan urskiljas.

Andelen unga i åldern 16–24 år med riskkonsumtion av alkohol var betydligt större bland inrikes än bland utrikes födda år 2018, 25 respektive 8 procent. Bland innrikes födda var andelen med riskkonsumtion av alkohol större bland killar än bland tjejer, 26 respektive 24 procent 2018. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar under 2018.

År 2018 var det en betydligt större andel med riskkonsumtion av alkohol i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 30 respektive 13 procent. I gruppen 20-24 år var andelen bland killar större än andelen bland tjejer, 33 respektive 27 procent samma år. I åldersgruppen 16-19 år var däremot andelen tjejer med riskkonsumtion av alkohol större jämfört med killar, 15 respektive 12 procent.

År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25-29 år i andelen med riskkonsumtion av alkohol. I åldersgruppen 16-24 år var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor för tjejer och killar. I åldersgruppen 25-29 år var dock andelen större bland män än bland kvinnor, 25 respektive 18 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år, med riskabla spelvanor varierade mellan 4 och 6 procent under perioden 2014 till 2018. Andelen var 4 procent 2018.

Andelen var under hela perioden större bland killar än bland tjejer. År 2018 var andelen 6 procent bland killar och 1 procent bland tjejer.

År 2018 var andelen med riskabla spelvanor något större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 5 respektive knappt 4 procent. År 2018 var andelen med riskabla spelvanor större bland killar än bland tjejer för både inrikes och utrikes födda unga i åldern 16-24 år.

År 2018 var andelen med riskabla spelvanor större i åldersgruppen 20–24 år än i ålersgruppen 16–19 år, 5 respektive 3 procent. Inom båda åldersgrupperna var det under samma år en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I åldersgruppen 16–19 år var andelen tjejer 0,2 procent och andelen killar 5 procent. I åldersgruppen 20–24 år var andelen tjejer 2 procent och andelen killar 8 procent.

År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i riskabla spelvanor mellan åldersgrupperna 25–29 år och 16–24 år. Inom båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I gruppen 16–24 år var andelen tjejer 1 procent och andelen killar 6 procent. I gruppen 25–29 år var andelen kvinnor 2 procent och andelen män 7 procent.

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor förändrades från och med 2014. Därför redovisas perioden 2010-2013 och 2014-2018 separat. Den nya definitionen innebär att en större andel än tidigare anses ha riskabla spelvanor.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer var 6 procent år 2018. Under hela perioden 2010 till 2018 har andelen varierat mellan 5-7 procent.

År 2018 var andelen med ett BMI på 30 eller mer större bland killar än bland tjejer, 7 respektive knappt 6 procent. För både tjejer och killar varierade andelen mellan 4 och 7 procent under perioden 2010 till 2018.

År 2018 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen med ett BMI på 30 eller mer mellan inrikes- och utrikes födda i åldersgruppen 16–24 år. Bland inrikes och utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen.

År 2018 var det en större andel i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år som hade ett BMI på 30 eller mer, 8 respektive 5 procent. Det fanns inte statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna under 2018.

År 2018 var andelen med BMI på 30 eller mer större för åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 11 respektive 6 procent. År 2018 var andelen med ett BMI 30 eller mer större bland killar än bland tjejer i gruppen 16-24 år. I gruppen 25-29 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Fotnot:

Body Mass Index beräknas genom att dela kroppsvikten (i kg) med längd (i m) i kvadrat. Ett BMI på 30 eller mer räknas som fetma.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2018. Procent.

Analys

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika under den senaste 12-månadersperioden var 12 procent år 2018. Andelen har legat stabilt kring 12 procent under hela perioden 2010 till 2018.

År 2018 var andelen som uppger att de använt narkotika 14 procent bland killar och 10 procent bland tjejer. Skillnaden mellan könen har inte signifikanstestats, men under perioden var andelen killar som använt narkotika de senaste 12 månaderna i genomsnitt cirka 4 procentenheter högre än andelen tjejer.

Fotnot:

Eftersom det saknas data för felmarginaler, så kan inga slutsatser om statistisk säkerhetsställd skillnad över tid eller mellan könen göras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2018. Procent.

Analys

Ungefär 7 procent av unga i åldern 16-25 år besökte en fritidsgård varje månad år 2018. Andelen varierar väldigt lite under perioden 2007 till 2018.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en betydligt större andel bland killar än bland tjejer som besöker fritidsgård varje månad. År 2018 var andelen 8 procent bland killar och 4 procent bland tjejer.

Under perioden 2007 till 2009 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte fritidsgård varje månad. År 2018 var det knappt 18 procent bland utrikes och knappt 5 procent bland inrikes födda.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besöker fritidsgård varje månad. År 2018 var det 14 procent bland unga med utländsk bakgrund och 5 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden 2007 till 2018 var det en större andel bland unga i åldern 16–19 år som besökte fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20–25 år. År 2018 var andelen bland unga i åldern 16–19 år knappt 13 procent, jämfört med knappt 4 procent i åldersgruppen 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra minskade från 85 till 79 procent mellan 2010 och 2018.

Andelen som mår bra var mindre bland tjejer än bland killar 2018, 74 respektive 84 procent. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid och är statistiskt säkerhetsställd för de flesta år sedan 2010.

Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad i andelen som mår bra mellan unga inrikes födda och utrikes födda. På grund av att svarsgruppen utrikes födda är liten ska resultaten tolkas med försiktighet.

Inom båda grupperna inrikes och utrikes födda var andelen som mår bra mindre bland tjejer än bland killar år 2018. År 2018 var andelen som mår bra bland inrikes födda 75 respektive 83 procent, för utrikes födda var andelen 74 respektive 88 procent.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år. I båda åldersgrupperna är det en större andel killar än tjejer som ser sin hälsa som bra.

Det finns ingen statistisk skillnad i andelen som mår bra mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år under 2018.

År 2018 var det en större andel killar än tjejer i åldersgruppen 16–24 år som mådde bra. I åldersgruppen 25–29 år fanns det ingen skillnad mellan könen.

Fotnot:

Mellan 2010 och 2016 utförde Folkhälsomyndigheten enkäten varje år. Numera utförs den vartannat år.

Indikatorn redovisas inte efter kön för grupperna inrikes/utrikes födda åren 2013 och 2016 på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 20-29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 33 procent år 2017 . Skillnaden är statistiskt säkerställd mellan år 2007 och år 2017, men inte mellan några andra år i tidsserien.

År 2017 var det ingen skillnad mellan unga kvinnor och unga män. År 2013 var andelen som upplevde lågt inflytande i arbetet större bland unga män än unga kvinnor, under de andra åren i tidserien finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen som upplever lågt inflytande i arbetet var större i åldersgruppen 20-29 år än i åldersgruppen 30-64 år. År 2017 var andelen 33 respektive 24 procent.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen 2017, varken i åldersgruppen 20-29 år eller i åldersgruppen 30-64 år.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader ökade kontinuerligt under perioden 2009-2017, från 22 till 45 procent.

Under perioden 2009–2017 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader bland tjejer och killar i åldern 19-24.

År 2017 var andelen som upplever att studiestödet räcker 50 procent bland killar och 41 procent bland tjejer. Andelen har ökat under perioden 2009-2017 både bland tjejer och killar.

Det är vanligare att uppleva att studiestödet räcker bland de yngre åldersgrupperna än bland de äldre. År 2017 var andelen som upplevde att studiestödet räcker 45 procent bland unga i åldersgruppen 19-24 år och 30 procent bland unga i åldersgruppen 25-29 år.

År 2017 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka har ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka visade år 2015 ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Bland tjejer hade andelen ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015. Andelen bland killar var som lägst 2010 på 10 procent och varierade de följande åren mellan 12 och 14 procent.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka var år 2015 betydligt högre bland utrikes- jämfört med inrikes födda (24 respektive 11 procent). Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns år 2015 mellan könen bland inrikes födda. Bland utrikes födda var andelen tjejer med stillasittande fritid betydligt större än andelen stillasittande killar (34 respektive 15 procent).

År 2015 visade andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år. Inom varje åldersgrupp fanns det ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen år 2015.

År 2015 var skillnaden i andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka något större åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29 år (13 respektive 10 procent). I åldersgruppen 25-29 år var andelen med stillasittande fritid större bland unga män än bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16-24 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda 2013, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Analys

I 2014 års Europaparlamentsval var det runt 46 procent av 18-24- åringarna som valde att rösta. Det innebar en ökning av valdeltagandet från Europaparlamentsvalet 2004 då motsvarande andel var runt 26 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i något högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2014. Andelarna var 48 procent respektive 43 procent. En sådan skillnad i valdeltagande kunde inte noteras vid Europaparlamentsvalet 2009.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 47 procent bland inrikes födda jämfört med 32 procent bland utrikes födda. Unga inrikes födda kvinnor i åldrarna 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga inrikes födda män i samma åldrar i Europaparlamentsvalet 2014. Skillnaden i valdeltagande mellan unga utrikesfödda kvinnor och män är inte signifikant.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 35 procent bland personer med utländsk bakgrund jämfört med 47 procent bland dem med svensk bakgrund. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2014 oavsett bakgrund.

Det går inte att konstatera några statistiskt säkerställda skillnader vad gäller valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 mellan dem i åldrarna 18-21 år och dem 22-24 år. Bland de yngsta, 18-21 år, röstade tjejerna i högre utsträckning än killarna

Valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 var högre bland dem i åldrarna 25-29 år jämfört med dem i åldrarna 18-24 år. Andelarna är 49 procent respektive 46 procent.

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2014 var valdeltagandet drygt sex procentenheter högre bland dem 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna är 52 procent respektive 46 procent.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor har legat mellan 3-4 procent under åren 2010-2013.

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor var nästan 10 gånger högre för killar än för tjejer (4,9 respektive 0,5 procent) år 2013. Bland tjejer var andelen högst år 2010 (2 procent), medan den låg kring 1 procent de övriga åren (2011-2013). Bland killar var andelen högst år 2011 (7 procent), och mellan 4-5 procent under resten av åren (2010, 2012, 2013).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikes födda (2 respektive 6 procent).
Data indelat efter kön och inrikes/utrikes födda kan inte visas för år 2013, på grund av lågt antal individer i gruppen i underlaget.

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år (2 respektive 4 procent). Inom åldersgruppen 16-19 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (0,5 procent för båda). Inom åldersgruppen 20-24 år var andelen däremot betydligt högre för unga män än för unga kvinnor år 2013 (6 respektive 0,4 procent).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-24 och 25-29 år (3 procent). Inom åldersgruppen 16-24 år var andelen betydligt högre för killar än för tjejer år 2013 (5 respektive 0,5 procent). Inom åldersgruppen 25-29 år visade det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (1,3 respektive 4,3 procent).

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor har förändrats från och med redovisningen 2014 och prevalensen kommer att bli betydligt högre. Ändringen kommer innebära ett brott i tidsserien från och med år 2014. Därför redovisas resultaten för åren 2010-2013 och år 2014 separat.

Nästa indikator