Mer information om indikatorn

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2019.

Andelen unga i ålderna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: hösten 2021

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2019.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån var 3 procent 2019. Andelen har ökat något jämfört med 2016.

År 2019 var det en större andel killar än tjejer som uppger att de utsattes för personrån, 6 respektive 1 procent.

Skillnaden mellan könen har funnits sedan 2016. Bland killar har andelen ökat sedan 2016 medan det bland tjejer har legat på en stabil nivå.

År 2019 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som uppger att de utsatts för personrån mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år.
I båda åldersgrupperna har andelen som utsatts för personrån ökat sedan 2016.

I båda åldersgrupperna är andelen som uppger att de har utsatts för personrån större bland killar än bland tjejer under hela tidsperioden.
Bland killar i båda åldersgrupperna har andelen utsatta ökat jämfört med år 2016.

Det är något vanligare att unga i åldern 16-24 år uppger att de utsatts för personrån under 2019 jämfört med personer i åldern 25-29 år, 3 respektive 2 procent.

I båda åldersgrupperna utsattes fler killar och män än tjejer och kvinnor för personrån år 2019.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för personrån än personer i åldern 30–64 år, 3 respektive 1 procent år 2019.
Under hela perioden är det en större andel män och killar jämför med kvinnor och tjejer som uppger att de har utsatts för personrån, vilket gäller i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Nästa indikator