Mer information om indikatorn

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års kommunfullmäktigval röstade 81 procent av de unga röstberättigade i åldern 18-24 år. Valdeltagandet har ökat konstant sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigval 2018, 84 respektive 77 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 86 respektive 54 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 87 respektive 62 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det finns inga skillnader i valdeltagandet i i kommunfullmäktigvalen 2018 i åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I kommunfullmäktigvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 85 respektive 81 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Nästa indikator