Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.
Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser
Källa:
SCB, Valstatistik
Uppgiftslämnare:
Statistiska centralbyrån
Nästa rapport:
2026
Scrolla i sidled för att se hela diagrammet
Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.
Analys
I 2022 års kommunfullmäktigval var det 76,4 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 då 80,6 procent valde att rösta. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.
Det var en större andel tjejer än killar som röstade i 2022 års kommunfullmäktigval, 80,4 respektive 72,7 procent. Sedan 2014 har skillnaden mellan könen ökat något.
Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigvalet 2012, 84,5 respektive 44,3 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 53,6 till 44,3 procent mellen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland inrikes födda var andelen 87,3 prcoent bland tjejer och 81,9 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 49,7 procent bland tjejer och 40,4 procent bland killar.
Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 86,8 respektive 51,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 62 till 51,5 procent mellan 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 89,3 procent bland tjejer och 84,4 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 57,5 procent bland tjejer och 46,7,4 procent bland killar.
Det var en något större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 76,4 respektive 74 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 77,9 procent bland kvinnor och 70,3 procent bland män.
Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 81 respektive 76,4 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 83,2 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.
För 2022 och 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.