Mer information om indikatorn

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års riksdagsval var det 86 procent av de unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års riksdagsval var motsvarande andel 82 procent. Sedan 2002 har andelen unga som röstar ökat stadigt.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2018, 89 respektive 83 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år bland inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 87 respektive 70 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 86 respektive 74 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader i valdeltagande till riksdagsvalet 2018 mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 90 respektive 86 procent.

Inom både åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Nästa indikator