Mer information om indikatorn

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2017. Antal per 100 000 individer.

Med dödligt våld avses här död till följd av “övergrepp av annan person” ICD10-kod: X85-Y09.

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-18

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2016. Antal.

Antal lagföringsbeslut hos åklagare och domstol. Med lagföringsbeslut avses beslut (fällande domslut) i domstol (tingsrätt) mot en person, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Källa: Officiella kriminalstatistiken - personer lagförda för brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Juni 2018

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Unga 13-18 år som intervjuats och svarat att de alltid eller ofta får vara med och bestämma hemma om saker som berör henne/honom. Det kan till exempel handla om vilken tid man ska vara hemma på kvällen eller vad man ska hjälpa till med.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Juni-Augusti 2019

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Andel av de sysselsatta som upplever för litet inflytande i arbetet. Personerna som fått enkäten har fått en fråga med en femgradig skala som går från “för litet inflytande” till “för stort inflytande”. De två alternativ som ligger närmast “för litet inflytande” har summerats.

Källa: Arbetsmiljöenkäten, en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Uppgiftslämnare: SCB genom Arbetsmiljöverket

Nästa rapport: 2019

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2017. Promille.

Behandlande läkare är skyldiga att rapportera in alla fall av klamydia, eftersom det är en smittspårningspliktig sjukdom.

Källa: Antal rapporterade fall hämtad från SmiNet-registret. Population hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-19

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2016. Antal per 1 000 individer.

Andel ungas som varit placerad i vård utom hemmet (heldygnsvård) någon gång under året.

Källa: Socialstyrelsen, Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Eventuellt 2019

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2017 Procent.

Andel unga, 16–24 år, som har fått studiemedel utbetalt från CSN för eftergymnasiala studier utomlands under läsåret i förhållande till det totala antalet unga studerande som fått studiemedel för eftergymnasiala studier.

Källa: CSN:s officiella statistik

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: nov 2019

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12 - 2016/17. Procent.

Källa: Skolverkets register över elever som avslutat gymnasieskolan vårterminen varje år.

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: 2019 maj

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2016/17. Procent.

Sedan våren 2011 presenteras Behöriga till gymnasiet som att vara behörig till yrkesprogram. Det innebär att ha godkänt betyg A-E i minst 8 ämnen varav tre av dem är matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk. De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram är även behöriga till högskoleförberedande program, som kräver godkänt betyg i minst 12 ämnen.

Källa: Skolverkets officiella statistik

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Våren 2019

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Ungdomar 13-18 år som intervjuats och svarat att de har huvudvärk, ont i magen och/eller svårt att somna minst en gång i veckan.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Juni 2020

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16-24 år, 2008-2017. Procent.

Har svarat ja på frågan “Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Maj 2020

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: Mar-19

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2017. Antal per 1 000 försäkrade.

Antal per 1 000 försäkrade som någon gång under det aktuella året har haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-29 år som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel medan sjukersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-64 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning kan också beviljas personer i åldern 19-29 år som på grund av funktionsnedsättning som ännu inte avslutat sina gymnasiestudier.

Källa: Försäkringskassan, STORE

Uppgiftslämnare: Försäkringskassan

Nästa rapport: Aug-19

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2017. Procent.

Andel företagare av sysselsatta, det vill säga personer som svarat ”Egen företagare/fri yrkesutövare” på frågan ”Är du anställd, egen företagare eller oavlönad medhjälpare?”.

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Mar-19

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2017.

Antal personer som har skuld för indrivning i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2019

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år, 2015. Procent.

Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Källa: SCB, Registret över inkomster och skatter

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Februari 2019

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2017.

Antal unga som haft inkommen ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Detta innebär att de blivit hotade av vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2019

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2017.

Antal unga, 18-24 år, som varit föremål för verkställd vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2019

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2017. Antal.

Antal fysiska personer, mellan 18-29 år, som var svarande i en eller flera under året inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (ej handräckning eller betalningsfastställelse i pant).

Källa: Statistikrapporteringssystem. QlikSupro. Ursprungskälla verksamhetssystemet SUPRO.

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2019

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20-29 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de bor i en bostadsrätt på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de hyr sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Andelen personer som svarat att de äger sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni huset/bostaden eller är det en bostadsrätt”?

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2017. Procent

Andel av registerbaserad arbetskraft.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2019

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2017. Procent.

Andel av registerbaserad arbetskraft.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2019

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2017. Procent.

Avser andel av samtliga som lämnat program med aktivitetsstöd till arbete eller reguljär utbildning.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2019

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2017. Procent.

Andel studerande av befolkningen, 19–29 år, på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Inresande studenter är exkluderade.

Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen och Universitets- och högskoleregistret

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Apr-19

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008-2009 till 2016-2017. Procent.

Andelen unga i åldern 20-29 år som angett att de bor hemma med sina föräldrar.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. Antal dagar.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2019

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2011-2016. Procent.

Andel unga, 16–24 år, som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning.

Källa: Utbildningsregistret (UREG) och Registret personer i utbildning (RPU)

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Jan-19

Jämförbar statistik från EU: EUROSTAT

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”. I svarsalternativen kan man ange hur ofta man idrottar i en förening/klubb, eller utanför en förening/klubb. Här har vi lagt ihop de som idrottar varje vecka, oavsett i vilken regi.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som varje vecka besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2018

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011-2016. Procent.

Statistiken omfattar ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 § samt i förekommande fall 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (2001:453).

Källa: Socialstyrelsen, registret över ekonomiskt bistånd

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-18

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011-2016. Antal per 100 000 individer.

Självmord inkluderar oklara fall (ICD10 E-kod: X60-X84, Y10-Y34).

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Oct-18

Andel unga som på fritiden sitter still minst tio timmar per dag (exkl. sömn), 16-24 år, 2016. Procent.

Andel som sitter still minst tio timmar per dygn (exklusive sömn).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-18

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Enkätfrågan ändrad 2016.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Januari 2019

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andel unga med riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C; en kortversion av AUDIT-10 som innehåller tre frågor:
(1) hur ofta man dricker,
(2) hur många glas en typisk dryckesdag och
(3) hur ofta minst 6 glas.
Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor ska för indikatorn sättas till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mars 2018

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Andel unga som snusar dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-18

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2016. Procent.

Definition perioden 2014-2016: Riskabla spelvanor beräknas genom ett summaindex utifrån fyra delfrågor. Det första svarsalternativet ’Aldrig’ ger värdet 0, det andra ’Ibland’ ger värdet 1, det tredje ’Ofta’ ger värdet 2 och det fjärde alternativet ’Nästan alltid’ ger värdet 3. Maximal poäng på summan de fyra frågorna blir därmed 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-18

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-18

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: mars 2018

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010-2016. Procent.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rikstäckande årlig enkätundersökning "Skolelevers drogvanor"

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mar-18

Andel 16-24-åringar som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2011-2016.

Andelen som uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamna sent på kvällen i det egna bostadsområdet (alternativt avstår från att gå ut på grund av otrygghet).

Källa: Nationell trygghetsundersökning (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Mar-18

Andel som utsatts för misshandel, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel 16-24-åringar som utsatts för misshandel.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Mar-18

Andel som utsatts för sexualbrott, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för sexualbrott.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Mar-18

Andel som utsatts för bedrägeri, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för bedrägeri

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Mar-18

Andel som utsatts för personrån, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Andel 16–24-åringar som utsatts för personrån

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Mar-18

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011-2015. Antal per 100 000.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling inkl. skadehändelser med oklar avsikt.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: November 2017

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för minst en stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: För närvarande oklart.

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16-24 år, 2007-2014. Procent.

Andelen unga som varken arbetar eller studerar.

Källa: Olika register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor / Temagruppen Unga i arbetslivet

Nästa rapport: Sep-17

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2015. Procent.

Har svarat ja på frågan” Är du medlem i något politiskt parti?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Juni 2020

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2015. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2019

Andel som känner sig mobbade av sina lärare mer än en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2015. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av sina lärare mer än en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2019

Andel som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2015. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2019

Andel som anser att lärarna behandlar tjejer och killar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2015. Procent

Andel elever i årskurs 7-9 och i gymnasiet som anser att alla eller de flesta av lärarna behandlar tjejer och killar rättvist.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2019

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de vill påverka i frågor som rör den kommun där de bor.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som svarat att de upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”).

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året skrivit insändare.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med någon politiker.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i ett politiskt möte.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i demonstrationer.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: September 2015

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Andel unga som under det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen under 2018

Andel unga, 16–25 år, som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Andel unga som svarat att de någon eller flera gånger det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Källa: MUCF:s Ungdomsenkät 2015, NUPP

Uppgiftslämnare: Mucf

Nästa rapport: Förmodligen 2018

Andel unga av samtliga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Antal valda i val till riksdagen 2002-2014

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i i europaparlamentsvalet.

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2020

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Antal nominerade i riksdagsval

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Antal nominerade i val till land

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga av samtliga som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent

Valda i val till landstingsfullmäktige 2002-2014

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Maj 2019

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Juni 2019

Andel unga av samtliga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Antal valda i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Antal nominerade i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Definition för åren 2010-2013: Spelproblem och spelberoende beräknades ett summaindex utifrån tre delfrågor. Det första svarsalternativet ”aldrig” ger värdet 0, det andra (1–2ggr) ger värdet 1 och det tredje alternativet ger värdet 2. Maximal poäng på de tre frågorna blir därmed 6 poäng. Indexet avser att diskriminera mellan dem som har riskabla spelvanor (1–6 poäng) och övriga spelare (0 poäng).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Mars 2016

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel ledamöter som avgått under en mandatperiod. Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Valmyndigheten

Nästa rapport: Oktober 2018

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Andel ledamöter som avgått under en mandatperiod. Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Valmyndigheten

Nästa rapport: Oktober 2018

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18-24 år, 2002 -2014.

Andel ledamöter som avgått under en mandatperiod. Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Valmyndigheten

Nästa rapport: Oktober 2018

Dela

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2017. Antal per 100 000 individer.

Analys

Andelen unga 13–24 år som avlidit som följd av dödligt våld var 2,1 per 100 000 individer år 2017. Andelen har ökat något sedan 2011 .

Det är betydligt vanligare att killar utsätts för dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen år 2017 var 3,6 per 100 000 killar och 0,5 per 100 000 tjejer. Bland killar har andelen ökat något sedan 2011. Bland tjejer har andelen varit mer stabil under samma tidsperiod.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 3,2 respektive 1,2 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld ungefär lika stor i åldersgruppen 13-24 år som bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,1 respektive 2,6 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2017 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld 1,0 per 100 000 individer i åldersgruppen 30–64 år, jämfört med 2,1 per 100 000 individer i åldersgruppen 13–24 år. I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Det är vanligare att män i åldersgruppen 13-24 än i åldersgruppen 30-64 år utsätts för dödligt våld.

Fotnot:

Dödligt våld är mycket ovanligt bland ungdomar. Därför går det inte att uttala sig om förändringar mellan enskilda år eller kortare tidsperioder. Det dödliga våldet har minskat något sedan början av 1990-talet, och därefter legat relativt konstant under åren.

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2016. Antal.

Analys

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 32 226 stycken år 2017. Mellan 2016 och 2017 ökade dock antalet beslut med knappt 700.

År 2017 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 27 252 respektive 4 974 stycken.

Antalet minskade sedan 2011 både bland killar och bland tjejer. Bland killar har antalet ökat mellan år 2016 och 2017.

År 2017 var det ett större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 18 956 respektive 13 270 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2017 var det i åldersgruppen 15-20 år 15 745 respektive 3 211 beslut och bland unga 21-24 år var det 11 507 respektive 1 763 stycken.

År 2017 var det ett betydligt större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 32 226 respektive 13 906 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2017 var det i åldersgruppen 15-24 år 27 252 respektive 4 974 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 11 889 respektive 2 017 stycken.

Fotnot:

Observera att antalet anger lagföringsbeslut, inte personer. En individ kan förekomma flera gånger under samma kalenderår.

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga mellan 13 och 18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 92 procent år 2017. Andelen har ökat från 89 procent år 2009.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer. Andelen bland tjejer har ökat något mellan åren 2009 och 2017, från 89 procent till 95 procent. Bland killar finns inga statistiskt säkerställda skillnader över tid.

Andelen unga 13-18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker var 93 procent bland unga med svensk bakgrund och 91 procent bland unga med utländsk bakgrund 2017. Skillnaden är inte statistiskt säkerhetsställd.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och så vidare. En mindre revidering har gjorts av statistik för unga med utländsk respektive svensk bakgrund (2008-2009 fram till och med 2014-2015). Denna ändring påverkar andelsuppgifterna något men det fanns ingen signifikant skillnad. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 20-29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 33 procent år 2017 . Skillnaden är statistiskt säkerställd mellan år 2007 och år 2017, men inte mellan några andra år i tidsserien.

År 2017 var det ingen skillnad mellan unga kvinnor och unga män. År 2013 var andelen som upplevde lågt inflytande i arbetet större bland unga män än unga kvinnor, under de andra åren i tidserien finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen som upplever lågt inflytande i arbetet var större i åldersgruppen 20-29 år än i åldersgruppen 30-64 år. År 2017 var andelen 33 respektive 24 procent.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen 2017, varken i åldersgruppen 20-29 år eller i åldersgruppen 30-64 år.

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2017. Promille.

Analys

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2017 var andelen med rapporterade klamydiafall 19 promille (1,9 procent) bland unga, det är något mindre än 2016 då andelen var 20,2 promille (2 procent).

Under hela perioden 2010 till 2017 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2017 var andelen 24,9 promille (2,4 procent) bland tjejer och 13,6 promille (1,3 procent) bland killar.

År 2017 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 20,8 promille (2 procent) respektive 16,5 promille (1,6 procent).

Andelen rapporterade klamydiafall är större bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaderna mellan könen är större i åldersgruppen 16–19 år. År 2017 var andelen inrapporterade klamydiafall bland tjejer i åldrarna 16–19 år 25 promille (2,5 procent), jämfört med 9 promille (0,9 procent) bland killarna. I åldersgruppen 20–24 år var andelen bland tjejer 24,9 promille (2,4 procent) respektive 16,9 promille (1,6 procent) bland killar.

År 2017 var andelen rapporterade klamydiafall mindre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 16–24 år, 9,2 promille (0,9 procent) respektive 19 promille (1,9 procent). I åldersgruppen 16–24 år var andelen betydligt större bland tjejer än bland killar, 24,9 respektive 13,6 promille (2,4 respektive 1,3 procent).

I åldersgruppen 25–29 år var andelen med klamydia ungefär lika stor bland kvinnor och män, 9,3 respektive 9,1 promille (0,9 procent).

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2016. Antal per 1 000 individer.

Analys

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2011 och 2016, från 23 till 20,9 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var något större bland killar än bland tjejer, 23,4 respektive 18,2 per 1 000 individer år 2016. Under hela perioden 2011 till 2016 var antalet större bland killar än bland tjejer.

Antalet unga 13-17 år som var placerade i vård utom hemmet var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda år 2011-2014.

Inom gruppen inrikes födda var det inte så stor skillnad mellan killar och tjejer. Det var ett betydligt större antal utrikes födda killar än tjejer som var placerade i vård. Från och med 2015 saknas uppgifter över inrikes och utrikes födda i registret.

Fotnot:

Det har skett ett tidsseriebrott från år 2014. Från och med detta år innehåller registret över socialtjänstens insatser för barn och unga bara personer som har giltigt svenskt personnummer. Åren 2011-2013 ingår alla, oavsett om de har ett personnummer eller inte. Det är framför allt ensamkommande barn och unga utan uppehållstillstånd som inte har giltiga personnummer.

Från och med 2015 saknas uppgift om födelseland i registret.

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2017 Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel minskade från 10 procent läsåret 2011/12 till 9 procent läsåret 2016/17.

Under läsåret 2016/17 var andelen som studerade utomlands ungefär lika stor bland tjejer och bland killar, 9 respektive knappt 9 procent. Skillnaderna var större innan 2014/15.

Bland både tjejer och killar har andelen som studerar utomlands minskat sedan läsåret 2014/15.

Läsåret 2016/17 var andelen unga som studerar utomlands något större i åldersgruppen 20-24 år jämfört med åldersgruppen 16-19 år, 9 respektive knappt 8 procent.

Läsåret 2016/17 var det en större andel tjejer än killar i åldersgruppen 16–19 år som studerade utomlands, knappt 9 respektive 6 procent. I åldersgruppen 20–24 år var skillnaden mellan tjejer och killar mycket liten och andelen var knappt 9 procent.

Läsåret 2016/17 var andelen unga som studerar utomlands något lägre i åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 8 respektive 9 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar var mycket liten läsåret 2016/17 i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Avser personer som fått studiemedel utbetalt från CSN för studier under ett helt eller en del av det läsår som redovisas.

Observera att år 2011 innebär läsåret 2011/12, år 2012 innebär läsåret 2012/2013 och så vidare.
Siffrorna i texten har avrundats till heltal.

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12 - 2016/17. Procent.

Analys

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70 procent år 2014 till 73 procent år 2017.

Under hela perioden 2012-2017 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2017 var andelen behöriga 81 procent bland tjejer och 65 procent bland killar.

Under perioden 2012-2017 var det en större andel inrikes än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2017 var andelen behöriga 73 procent bland inrikes födda och 65 bland utrikes födda.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar både för inrikes och utrikes födda elever.

Under perioden 2012-2017 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2017 var andelen behöriga 74 procent bland elever med svensk bakgrund och 68 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar både för elever med svensk och med utländsk bakgrund.

Fotnot:

År 2014 var första året med en ny läroplan, Gy 2011. I den är reglerna ändrade för vilka kurser som ger grundläggande behörighet. Om man jämför avgångskullarna från och med 2013/14 med tidigare avgångskullar är det viktigt att veta att man jämför grupper som gått med olika läroplaner.

År 2012 innebär läsåret 2011/12, år 2013 innebär läsåret 2012/2013 osv.

Eleverna redovisas på den kommun de var folkbokförda i.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2016/17. Procent.

Analys

Andelen behöriga till gymnasiet minskade från 88 procent våren 2012 till 83 procent våren 2017.

Under perioden 2012-2017 var det en större andel tjejer än killar som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden ökade under perioden 2015-2017, eftersom andelen behöriga bland killar minskade mer än bland tjejer.

År 2017 var andelen behöriga 86 procent bland tjejer och 79 procent bland killar.

Under perioden 2012-2017 var det en betydligt större andel inrikes födda än utrikes födda som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden ökade mellan 2014 och 2017.

År 2017 var andelen behöriga 90 procent bland inrikes födda elever och 49 procent bland utrikes födda.

Bland inrikes födda elever var skillnaden mellan könen inte så stor. Bland utrikes födda elever andelen behöriga större bland tjejer än bland killar och ökade sedan 2015.

Under perioden 2012-2017 var det en betydligt större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden ökade mellan 2014 och 2017.

År 2017 var andelen 91 procent bland elever med svensk bakgrund och 61 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Bland elever med svensk bakgrund var skillnaden mellan könen liten. Bland elever med utländsk bakgrund andelen behöriga större bland tjejer än bland killar och skillnaden ökade sedan 2015.

Fotnot:

Under läsåret 2015/16 har det invandrat många barn som börjat i årskurs 9. De elever som har kommit sent inpå betygsättningen har haft svårt att hinna uppnå godkända slutbetyg och utgör 4 procent av den totala populationen 2017, 5 procent 2016 och 1 procent eller mindre tidigare år. Samma bestämmelser om betygssättning gäller för alla elever.

Sedan våren 2015 ingår elever som saknar uppgift om personnummer som utländsk bakgrund/utrikes födda. Tidigare var dessa inkluderade som svensk bakgrund/född i Sverige. Av de nyanlända eleverna är en större andel killar. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 13-18 år med psykosomatiska symtom (huvudvärk, magont eller svårt att somna) minst en gång i veckan ökade från 50 procent 2009 till 58 procent 2017.

Andelen med psykosomatiska symptom var större bland tjejer än bland killar i gruppen 13-18 år, 68 respektive 49 procent år 2017.

År 2017 var det en större andel unga 13-18 år med svensk än med utländsk bakgrund som hade psykosomatiska symptom (huvudvärk, magont eller svårt att somna), 62 respektive 45 procent.

Bland unga med svensk bakgrund var det en större andel tjejer än killar som hade psykosomatiska symptom, 48 respektive 25 procent. Det fanns för få svaranden för att göra jämförelse mellan könen i gruppen utländsk bakgrund.

Fotnot:

Vid jämförelse över tid bör beaktas att frågeställningen från och med 2016 skiljer sig mot tidigare år.

I ett av de fem svarsalternativen som ingår i bakomliggande intervjufrågor har “Flera gånger i veckan” ändrats till “Några gånger i veckan” från och med 2013. SCH bar bedömt att resultaten går att redovisas som dubbelår samt jämföras bakåt i tiden.

Svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är de som svarat ”Varje dag”, ”Några (flera) gånger i veckan” samt ”En gång i veckan”. Från och med 2016 delas frågorna upp på en Ja/Nej fråga som följs av en fråga hur ofta ifall svaret är Ja. De svarsalternativ som ingår i redovisade uppgifter är “Flera gånger i veckan” samt “En gång i veckan”.

En mindre revidering har gjorts av barn med utländsk respektive svensk bakgrund (2008-2009 t.o.m. 2014-2015). Denna ändring påverkar andelsuppgifterna något men skillnaden är inte statistiskt säkerhetsställd.

Varje observation är en sammanslagning av två år.

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 16-24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest ökade från 21 procent 2009 till 35 procent 2017.

Andelen med psykiska symtom var betydligt större bland tjejer än bland killar år 2017, 45 respektive 26 procent. För både tjejer och killar ökade andelen mellan 2009 och 2017.

År 2017 fanns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16-24 år med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var 2017 andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest större bland tjejer än bland killar, 48 respektive 25 procent. Bland unga med utländsk bakgrund var skillnaden mellan tjejer och killar inte statistiskt säkerställd.

År 2017 var andelen med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 39 respektive 30 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen med psykiska symptom större bland tjejer än bland killar, 40 respektive 21 procent för åldersgruppen 16-19 år och 49 respektive 30 procent i åldersgruppen 20-24 år.

År 2017 fanns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16-24 år och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det år 2017 en större andel bland tjejer än bland killar som uppgav att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Till exempel är 2013 en sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader ökade kontinuerligt under perioden 2009-2017, från 22 till 45 procent.

Under perioden 2009–2017 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader bland tjejer och killar i åldern 19-24.

År 2017 var andelen som upplever att studiestödet räcker 50 procent bland killar och 41 procent bland tjejer. Andelen har ökat under perioden 2009-2017 både bland tjejer och killar.

Det är vanligare att uppleva att studiestödet räcker bland de yngre åldersgrupperna än bland de äldre. År 2017 var andelen som upplevde att studiestödet räcker 45 procent bland unga i åldersgruppen 19-24 år och 30 procent bland unga i åldersgruppen 25-29 år.

År 2017 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2017. Antal per 1 000 försäkrade.

Analys

Antalet unga i åldersgruppen 16-24 år som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning ökade under perioden 2012-2017, från 43 till 53 per 1 000 försäkrade.

År 2017 var antalet unga som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning större bland tjejer än bland killar, 58 respektive 49 per 1 000 försäkrade.

Antalet ökade för både tjejer och killar under perioden 2012-2017. Eftersom ökningen varit kraftigare för tjejer än för killar ökade skillnaden mellan könen under denna period.

År 2017 var antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 82 respektive 11 per 1 000 försäkrade.

I åldersgruppen 20-24 år var det vanligare bland tjejer än bland killar, 90 respektive 74 per 1 000 försäkrade. I åldersgruppen 16-19 år var det i princip ingen skillnader mellan tjejer och killar.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år, 118 respektive 53 per 1 000 försäkrade.

I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 58 per 1 000 försäkrade för tjejer och 49 per 1 000 försäkrade för killar. I åldersgruppen 25-29 år var motsvarande antal 150 för kvinnor och 88 för män.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 16-24 år, 179 respektive 53 per 1 000 försäkrade.

I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 58 per 1 000 försäkrade för tjejer och 49 per 1 000 försäkrade för killar. I åldersgruppen 30-64 år var motsvarande tal 225 för kvinnor och 134 för män per 1 000 försäkrade.

Fotnot:

I hela riket ingår även de för vilka uppgift om län saknas.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2012-2017. Procent.

Analys

Ungefär 2 procent av unga i åldern 18-24 år drev ett eget företag under 2017. Andelen har varierat väldigt lite under perioden 2012-2017.

År 2017 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar i åldern 18-24 år med avseende på andelen som driver företag. Andelen var 3 procent bland killar och knappt 2 procent bland tjejer.

2012-2016 var andelen som driver företag större bland killar än bland tjejer. Sedan 2012 har endast små förändringar skett i andelen företagare för båda könen.

År 2017 var andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år 2 procent i båda grupperna inrikes och utrikes födda. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

År 2017 var andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år 2 procent både bland unga med svensk och utländsk bakgrund. Det fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

Det är vanligare att driva eget företag i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2017 var andelen företagare bland sysselsatta 4 procent i den äldre åldersgruppen, respektive 2 procent i den yngre åldersgruppen.

I åldersgruppen 25-29 år var andelen företagare under 2017 större bland män än bland kvinnor, drygt 5 respektive 2 procent. I den yngre åldersgruppen 18-24 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Osäkerheten i skattningarna är hög för andelen företagare i åldern 18-24 år när gruppen delas in i inrikes respektive utrikes födda, samt efter svensk eller utländsk bakgrund.

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2017.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år med skulder för indrivning minskade under perioden 2012-2017 med 24 procent, från 26 980 till 20 543 stycken.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större bland killar än bland tjejer.

Under perioden minskade antalet med skulder för indrivning bland tjejer och bland killar.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. 2017 var antalet 18 514 respektive 2 029.

Inom båda åldersgrupperna var antalet unga med skulder större bland killar än bland tjejer.

Under perioden 2012-2017 var antalet med skulder för indrivning betydlig större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. 2017 var antalet 32 885 respektive 20 543.

Antalet skuldsatta ökar med stigande ålder, åldersgruppen 25-29 år omfattar också en mindre population än gruppen 18-24 år. Inom båda åldersgrupperna var antalet skuldsatta större bland killar än bland tjejer.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år. 2017 var antalet 238 373 respektive 20 543.

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år, 2015. Procent.

Analys

Andelen unga 20-24 år med låg ekonomisk standard minskade sedan 2011. År 2011 var andelen 30 procent, medan den år 2016 var 26 procent.

Andelen unga med låg ekonomisk standard var år 2016 något större bland killar än bland tjejer, 27 respektive 25 procent. Sedan 2011 minskade andelen med låg ekonomisk standard något mer bland tjejer än bland killar. Andelen minskade bland tjejer med drygt 5 procent och bland killar med knappt 3 procent.

År 2016 var andelen med låg ekonomisk standard betydligt större bland unga födda utrikes än bland unga födda inrikes i åldersgruppen 20-24 år, 43 respektive 23 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan år 2011.

Bland unga födda utrikes var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 44 respektive 41 procent år 2016. Bland unga födda inrikes är förhållandet det omvända. Andelen med låg inkomst var något större bland killar än bland tjejer, 24 procent respektive 22 procent.

År 2016 var andelen med låg ekonomisk standard i åldersgruppen 20-24 år betydligt större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 40 respektive 22 procent. Andelen minskade inom båda grupperna sedan 2011.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar under 2016, 41 respektive 39 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard under samma period större bland killar än bland tjejer, 23 respektive 21 procent.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2016 betydligt större bland personer 20-24 år än bland personer 25-29 år, 26 respektive 16 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något högre bland killar i den yngre åldersgruppen medan den i åldersgruppen 25-29 år istället var något högre bland tjejer.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2016 mer än dubbelt så stor bland unga 20-24 år än för personer i åldern 30-64 år, 26 respektive 12 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något högre bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

Från och med 2011 bildas hushåll utifrån uppgifter baserade på folkbokföring på lägenhet.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2017.

Analys

Antalet hot om vräkning bland unga i åldern 18-24 år minskade mellan 2012-2017 från 780 till 364 stycken

Under hela perioden 2012-2017 var antalet hot om vräkning större bland killar än bland tjejer. År 2017 var antalet 238 bland killar och 126 bland tjejer.

Under perioden minskade andelen hotade av vräkning mer bland tjejer än bland killar, 62 respektive 47 procent.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år.

År 2017 var antalet hot om vräkning inom åldersgruppen 20-24 år nästan dubbelt så stort bland killar än bland tjejer, 229 respektive 120 hot om vräkning.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år.

Inom åldersgruppen 25-29 år var antalet hot om vräkning nästan dubbelt så stort bland killar än bland tjejer, 450 respektive 238 hot om vräkning.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet hot om vräkning betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 3662 respektive 364 hot om vräkning.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning större bland män än bland kvinnor.

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2017.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 som blev vräkta minskade mellan 2012-2017 från 243 till 123 stycken.

Under hela perioden 2012-2017 var det i åldersgruppen 18-24 år ett större antal killar än tjejer som blev vräkta. År 2017 var antalet vräkningar bland killar 80 och bland tjejer 43.

Under perioden minskade andelen vräkta mer bland tjejer än bland killar, 55 respektive 46 procent.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2017 var antalet vräkningar i åldersgruppen 20-24 år 120 och i åldersgruppen 18-19 år var det 3.

I åldersgruppen 20-24 år var det ett större antal vräkta bland killar än bland tjejer, 78 respektive 42 vräkta.

Under perioden 2012-2017 var antalet vräkta större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2017 var antalet vräkningar i åldersgruppen 18-24 år 123 och i åldersgruppen 25-29 år var det 219.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal vräkta bland män än bland kvinnor.

Under perioden 2012-2017 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 1305 respektive 123 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var antalet vräkta män ungefär dubbelt så stort som antalet vräkta kvinnor år 2017.

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2017. Antal.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år som var svarande i en eller flera ansökningar om betalningsföreläggande minskade under perioden 2012-2016 från 54 114 till 45 453 svaranden. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet något, från 45 453 till 45 881 svaranden.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsförelägganden större bland killar än bland tjejer, 25 723 respektive 20 158 svaranden.

Under perioden minskade antalet svaranden både bland tjejer och bland killar, förutom mellan 2016-2017 då antalet ökade något bland killar.

Under hela perioden 2012-2017 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år, 40 420 respektive 5 461 svaranden år 2017.

Inom båda åldersgrupperna var antalet svaranden större bland killar än bland tjejer år 2017.

Under perioden 2014-2017 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år.
Under perioden minskade antalet i åldersgruppen 18-24 år. Under perioden ökade antalet svaranden i åldersgruppen 25-29 år.

År 2017 var inom båda åldersgrupperna antalet svaranden större bland killar än bland tjejer.

Fotnot:

Under 2017 förekom det inga ansökningar riktade mot personer under 18 år.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20-29 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt år 2016/17 var 15 procent. År 2008/09 var andelen 19 procent. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

Andelen bland tjejer och killar var 19 respektive 10 procent år 2016/17. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2016/17 bodde en större andel i åldersgruppen 25-29 år i bostadsrätt i än i åldersgruppen 20-24 år, 25 respektive 15 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

År 2016/17 fanns inga statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna 20-24 år och 25-29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

År 2016/17 bodde 78 procent av unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt. Andelen har legat på i stort sett samma nivå sedan 2008/09. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i som bodde i hyresrätt 73 procent bland tjejer och 82 procent bland killar. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2016/17 bodde en större andel bland unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt jämfört med åldersgruppen 25-29 år, 78 respektive 60 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i åldersgruppen 25-29 år som bodde i hyresrätt 65 procent bland män och 55 procent bland kvinnor. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

År 2016/17 var andelen i åldersgruppen 20-24 år som bodde i hyresrätt 73 bland tjejer och 82 procent bland killar. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20-24 år, 2008-2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån och bor i äganderätt år 2016/17 var 6 procent. Skillnaden över tid är inte statistiskt säkerställd.

Bland tjejer i åldern 20-24 år som flyttat hemifrån bodde 6 procent i en äganderätt 2016/17. Bland killar var andelen 7 procent. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

Andelen unga som flyttat hemifrån och som bodde i äganderätt år 2016/17 var större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 20-24 år, 14 respektive 6 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.

Bland unga 25-29 år och 20-24 år som flyttat hemifrån var det år 2016/17 inte någon statitiskt signifikant skillnad mellan könen.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2017 är en sammanslagning av 2016 och 2017 års undersökningar och redovisas som 2016/17. ULF/SILC är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2017. Procent

Analys

Andelen som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern 16-24 år minskade från 18 procent 2011 till 10 procent 2017.

Under hela perioden 2011 till 2017 var det en större andel killar än tjejer som var inskrivna arbetslösa.

År 2017 var andelen 12 procent bland killar och 8 procent bland tjejer.

År 2017 var det en betydligt större öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd bland utrikes än bland inrikes födda, 34 respektive 7 procent. Skillnaden mellan grupperna ökade från 2011. Andelen bland inrikes födda minskade medan andelen för utrikes födda ökade något.

År 2017 var andelen inskriva arbetslösa större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2011-2014 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldersgruppen 16-19 år större än i åldersgruppen 20–24 år, men skillnaden minskade över tid. År 2017 var det i princip ingen skillnad mellan åldersgruppen 16-19 år och 20-24 år. Andelarna var 9 respektive 10 procent.

År 2017 var andelen större bland killar än bland tjejer inom båda åldersgrupperna.

År 2011-2016 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd större i åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna minskade sedan 2011. År 2017 var det i princip ingen skillnad.

År 2017 var andelen större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16-24 år, 12 respektive 8 procent. I åldersgruppen 25-29 år var skillnaden mellan tjejer och killar samma år mindre än 2 procent.

Fotnot:

Avser hos Arbetsförmedlingen inskrivna arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2017. Procent.

Analys

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16-24 år minskade från 7 procent 2011 till 4 procent 2017.

Under perioden 2011-2017 var det en större andel killar än tjejer som varit arbetslösa i mer än tre månader.

Andelen arbetslösa minskade både bland killar och bland tjejer under hela perioden.

Under perioden 2011-2017 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större bland utrikes än bland inrikes födda. År 2017 var andelen 10 procent bland utrikes och 3 procent bland inrikes födda.

År 2017 var andelen något större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda.

Under hela perioden var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större i den yngre åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20–24 år, men skillnaden minskade över tiden. År 2017 var andelen 5 procent i åldersgruppen 16–19 år och 3 procent i åldersgruppen 20–24 år.

Under hela perioden var andelen arbetslösa i åldersgruppen 16–19 år större bland killar än bland tjejer. År 2017 var andelen 7 procent bland killar och 3 procent bland tjejer.

I åldersgruppen 20-24 år var skillnaden mellan tjejer och killar en procent.

Under hela perioden var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldersgruppen 16-24 år något större än åldersgruppen 25-29 år, men skillnaden minskade över tid. År 2017 var andelen arbetslösa i åldersgruppen 16-24 år 4 procent och i åldersgruppen 25-29 år 2 procent.

År 2017 var andelen arbetslösa inom båda åldersgrupperna något mindre bland tjejer än bland killar.

Fotnot:

Andel av registerbaserad arbetskraft. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2017. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd minskade från 59 procent 2011 till 44 procent 2017.

Under perioden 2015-2017 var det en något större andel killar än tjejer som gick till arbete eller studier. År 2017 var andelen 45 procent bland killar och 43 procent bland tjejer.

För både tjejer och killar minskade andelen under perioden 2011 och 2017.

Under perioden 2011-2017 var andelen som gått till arbete eller studier större bland inrikes än bland utrikes födda. År 2017 var andelen 53 procent bland inrikes och 30 procent bland utrikes födda.

För utrikes födda var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som gått till arbete eller studier. År 2017 var det 32 respektive 26 procent. För inrikes födda varierade skillnaden under perioden. År 2017 var andelen 54 procent för killar och 52 procent för tjejer.

Under perioden 2011-2016 var andelen som gått till arbete eller studier större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-24 år. Skillnaden minskade från 10 procentenheter 2011 till 3 procentenheter 2016. År 2017 kvarstod ingen skillnad.

Inom båda åldersgrupperna var skillnaderna mellan killar och tjejer små. År 2017 var skillnaden mindre än tre procent.

Under perioden 2011-2017 var andelen som gått till arbete eller utbildning större i åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29. Skillnaden minskade under perioden. År 2017 var andelen för åldersgruppen 16-24 år 44 procent och för åldersgruppen 25-29 år var den 35 procent.

År 2017 var andelen i åldersgruppen 16-24 år som gått till arbete eller studier något större bland killar än bland tjejer.

I åldersgruppen 25-29 år var andelen män större än andelen kvinnor under hela perioden. År 2017 var det 38 procent respektive 30 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2017. Procent.

Analys

Andelen studerande vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år var 21 procent på hösten 2017 och är i stort sett oförändrad sedan hösten 2011.

Under hela perioden 2011-2017 var det en större andel tjejer än killar som studerade. Hösten 2017 var andelen 25 procent bland tjejer och 17 procent bland killar.

Under hela perioden 2011-2017 var det en betydligt större andel bland inrikes än bland utrikes födda som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2017 var det 23 procent bland inrikes och 10 procent bland utrikes födda.

Bland inrikes och utrikes födda var det under hela perioden en större andel tjejer än killar som studerade.

Under hela perioden 2011-2017 var det en större andel bland unga med svensk än med utländsk bakgrund som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2017 var det 23 procent bland unga med svensk och 16 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen som studerade större bland tjejer än bland killar både för unga med svensk och med utländsk bakgrund.
Inom gruppen med utländsk bakgrund var hösten 2017 andelen studerande 20 procent bland tjejer och 13 procent bland killar.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen studerande 27 procent bland tjejer och 20 procent bland killar.

Hösten 2017 var andelen som studerade vid universitet/högskola mindre i åldersgruppen 19-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 15 respektive 23 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade.

Hösten 2017 var andelen som studerade vid högskola/universitet större i åldersgruppen 19-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 21 respektive 11 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel unga kvinnor än unga män som studerade.

Fotnot:

Avser studerande på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 2011 till 2017. Avser andel av befolkningen, inresande studenter är exkluderade.

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008-2009 till 2016-2017. Procent.

Analys

Åren 2016–2017 bodde 44 procent av unga i åldern 20–24 år kvar hos sina föräldrar.

Andelen unga i åldern 20–24 år som bodde kvar hos sina föräldrar ökade från 37 procent 2008–2009 till 44 procent 2016–2017. Skillnaden över tid är inte statistiskt signifikant.

Andelen som bodde kvar hos sina föräldrar var större bland killar än bland tjejer 2007. Därefter minskade skillnaden och 2016–2017 var skillnaden inte statistiskt signifikant.

Andelen tjejer som bor kvar i föräldrahemmet ökade mellan 2008–2009 och 2016-2017 från 29 till 41 procent. Bland killar var andelen stabil under tidsperioden.

År 2011 var det en större andel unga med utländsk bakgrund än unga med svensk bakgrund som bodde kvar hos sina föräldrar, i åldersgruppen 20-24 år. Därefter minskade skillnaden och 2016-2017 var skillnaden inte statistiskt signifikant.

En betydligt större andel av unga i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år bodde kvar hemma hos sina föräldrar åren 2016–2017. Andelen var 44 procent i åldersgruppen 20 - 24 år och 11 procent i åldersgruppen 25–29 år.

I åldersgrupen 25-29 år 2016-2017 var det en större andel män än kvinnor som bodde kvar i föräldrahemmet, 13 respektive 8 procent. I åldersgruppen 20-24 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2013 en sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar. Ingen könsindelad data kan visas för svensk/utländsk bakgrund, på grund av för få individer i underlaget.

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. Antal dagar.

Analys

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16-24 år ökade från 134 dagar 2011 till 154 dagar 2017.

År 2017 fanns i princip ingen skillnad i mediantid mellan tjejer och killar. Under hela perioden har skillnaden mellan könen varierat mellan en och fyra dagar.

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16-24 år har sedan 2011 ökat något för både tjejer och killar.

År 2017 var mediantiden i arbetslöshet högre för utrikes födda jämfört med inrikes födda, 202 respektive 121 dagar, i åldersgruppen 16-24 år.

Under perioden har skillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda ökat. Mellan 2016 och 2017 ökar skillnaden betydligt. Det beror både på en ökning av mediantiden för utrikes födda, och på en minskning för inrikes födda.

Under perioden 2011-2017 var mediantiden i arbetslöshet högre för gruppen 25-29 år jämfört med gruppen 13-25 år. År 2017 var skillnaden 71 dagar.

År 2017 fanns ingen skillnad i mediantid i arbetslöshet mellan tjejer och killar i åldersgruppen 25-29 år.

Mediantiden i arbetslöshet för åldersgruppen 25-29 år har sedan 2011 ökat med 32 procent, jämfört med en ökning med 15 procent för åldersgruppen 16-24 år. Antalet dagar har ökat för båda könen under denna period.

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2011-2016. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som inte studerade och inte hade fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning var 7 procent 2016 och är i stort sett oförändrad sedan 2011.

Under hela perioden 2011 till 2016 var det en större andel killar än tjejer som var utan gymnasieutbildning. Bland killar minskade andelen något och var 8 procent 2016. För tjejer var andelen 6 procent under perioden.

Under hela perioden 2011 till 2016 var det i åldersgruppen 16–24 år en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som var utan gymnasieutbildning. År 2016 var det 12 procent bland utrikes och 6 procent bland inrikes födda.

Bland inrikes och utrikes födda var det under hela perioden en större andel bland killar än bland tjejer som var utan gymnasieutbildning.

Under hela perioden 2011 till 2016 var det i åldersgruppen 16–24 år en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som var utan gymnasieutbildning. År 2016 var det 10 procent bland unga med utländsk bakgrund och 6 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer både för unga med svensk och med utländsk bakgrund.

Inom gruppen med utländsk bakgrund var år 2016 andelen utan gymnasieutbildning 12 procent bland killar och 9 procent bland tjejer.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen utan gymnasieutbildning 7 procent bland killar och 5 procent bland tjejer.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år. År 2016 var andelen 4 procent i åldern 16–19 år och 9 procent i åldern 20–24 år.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 20–24 år större bland killar än bland tjejer. År 2016 var andelen 11 procent bland killar och 8 procent bland tjejer.

Däremot var det under perioden ingen skillnad mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16–19 år.

Fotnot:

Gruppen unga som inte uppnått 2-årig gymnasial utbildningsnivå och inte var i studier under höstterminen utgörs endast av dem som vi har en uppgift om högsta utbildning i Utbildningsregistret. Personerna har utbildningsnivå 100-317, enligt Svensk Utbildningsnomenklatur, i Utbildningsregistret. Högsta utbildning i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN, http://scb.se/sun/.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Ungefär 6 procent av unga i åldern 16-24 besöker fritidsgård varje månad år 2015. Andelen varierar väldigt lite under perioden 2007-2015.

Under hela perioden 2007-2015 var det en betydligt större andel bland killar än bland tjejer som besöker fritidsgård varje månad i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var det 8 procent bland killar och 4 procent bland tjejer.

Under hela perioden 2007-2015 var det i åldersgruppen 16-25 år en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besöker fritidsgård varje månad. År 2015 var det 13 procent bland utrikes och 5 procent bland inrikes födda.

Bland inrikes födda var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som besökte fritidsgård varje månad. För utrikes födda fanns denna skillnad för alla år utom 2015 då skillnaden inte var statistiskt signifikant.

Under hela perioden 2007-2015 var det i åldersgruppen 16-25 år en betydligt större andel bland unga med utländsk bakgrund som besöker fritidsgård varje månad, i jämförelse med unga med svensk bakgrund. År 2015 var det 14 procent bland unga med utländsk bakgrund och 4 procent bland unga med svensk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som besökte fritidsgård varje månad. För unga med utländsk bakgrund fanns denna skillnad för alla år utom 2015 då skillnaden inte var statistiskt signifikant.

Under hela perioden 2007-2015 var det en större andel bland unga i åldern 16-19 år som besökte fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20-25.

I åldersgruppen 16-19 år var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som besökte fritidsgård varje månad. I åldersgruppen 20-25 år fanns denna skillnad för alla år utom 2015 då skillnaden inte var statistiskt signifikant.

null

null

Fotnot:

Grupperna för inrikes och utrikes födda var för små för att analyseras åren 2012 och 2015.

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar i förening varje vecka minskade från 36 procent 2009 till 32 procent 2015.

I åldersgruppen 16-25 år var andelen som idrottar i förening större bland killar än bland tjejer 2007, och tendensen fanns kvar 2009. Därefter minskade andelen mer för killar, och 2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

År 2007 var det i åldersgruppen 16-25 år en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som idrottade i förening varje vecka. Åren 2009-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan utrikes och inrikes födda. För utrikes födda var det en större andel bland killar än bland tjejer som idrottade i förening 2007 och 2009, men 2012 fanns inga sådana statistiskt signifikanta skillnader. För inrikes födda fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar 2007-2015.

Under perioden 2007-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund i andel som idrottar i förening, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25. år År 2015 var andelen 43 procent i åldern 16-19 och 26 procent i åldern 20-25. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland killar än bland tjejer som idrottade i förening 2007. Åren 2009-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2015 var gruppen utrikes födda tjejer som idrottar varje vecka för liten för att analysera.

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är medlemmar i en förening minskade från 69 procent 2007 till 63 procent 2015.

År 2015 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar med avseende på hur stor andel som var medlem i en förening i åldergruppen 16-25 år. Tidigare år, 2007 och 2009, var det en större andel bland killar än bland tjejer som var medlemmar i en förening.

Under perioden 2007-2015 fanns en tendens att en större andel bland inrikes än bland utrikes födda är medlemmar i en förening i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var dock enbart statistiskt signifikant 2007. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i hur stor andel som är medlem i en förening i åldersgruppen 16-25 år. Tidigare fanns dock en skillnad: År 2007 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel unga i åldergruppen 16-19 år som är medlemmar i en förening, jämfört med åldergruppen 20-25 år. År 2015 var andelen 70 procent i åldersgruppen 16-19 år och 60 procent i åldersgruppen 20-25 år. Detta år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom åldergrupperna.

Fotnot:

Frågan om medlemskap i förening fanns inte med i Ungdomsenkäten år 2012.

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som utövar kultur varje vecka ökade från 27 procent 2007 till 31 procent 2015.

Åren 2007, 2012 och 2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2009 .

År 2009-2015 var det i åldergruppen 16-25 år inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga som var inrikes eller utrikes födda i hur stor andel som utövar kultur. År 2007 var det dock en större andel bland inrikes än bland utrikes födda som utövade kultur. För inrikes födda fanns under perioden en tendens att en större andel bland tjejer än bland killar utövar kultur. Detta var statistiskt signifikant år 2007 och 2012. För utrikes födda var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar åren 2012 och 2015. För år 2007, men inte år 2009, var det dock i denna grupp en större andel tjejer än killar som utövar kultur.

Åren 2009-2015 var det inga skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund i hur stor andel som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. År 2007 var det en större andel bland unga med svensk bakgrund som utövade kultur, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. För unga med svensk bakgrund var andelen som utövar kultur större bland tjejer än bland killar 2007 och 2012, men inte 2009 eller 2015. För unga med utländsk bakgrund fanns motsvarande skillnad enbart år 2007.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland unga i åldersgruppen 16-19 år som utövar kultur, än i åldersgruppen 20-25 år. I åldersgruppen 16-19 år var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur. Motsvarade skillnad fanns för åldersgruppen 20-25 år 2007, men åren 2009-2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Alternativen som anges i undersökningarna varierar något. År 2007 och 2009 står det “Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater”.
År 2012 och 2015 finns alla alternativ från tidigare med, och utöver dessa tillkom “gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)”.

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 46 procent 2007 till 17 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka, i åldersgruppen 16-25. År 2015 var andelen 22 procent bland tjejer och 11 procent bland killar.

År 2007 och 2009 var det en större andel bland inrikes födda än bland utrikes födda som skriver varje vecka i åldersgruppen 16-25 år. Åren 2012-2015 var skillnaden inte statistiskt signifikant. Bland inrikes och födda var det under hela perioden en betydligt större andel tjejer än killar som skriver varje vecka. För utrikes födda kunde skillnaden inte analyseras 2009-2015 på grund av för få individer i grupperna. År 2007 fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan utrikes födda tjejer och killar.

År 2007 och 2009 var det en större andel av unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var inte statistiskt signifikant 2012 och 2015. Inom gruppen med svensk bakgrund var det under hela perioden en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns motsvarande samband år 2015, men inte 2007. Åren 2009 och 2012 kunde skillnaden inte analyseras på grund av för få individer.

År 2007 och 2012 var det en större andel av åldersgruppen 16-19 år som skriver varje vecka, i jämförelse med åldersgruppen 20-25 år. Åren 2007-2012 var det en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver inom båda åldersgrupperna. År 2015 kan skillnader mellan tjejer och killar inte analyseras på grund av att antalet individer i grupperna är för få.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 står det “Skriver”, men år 2009 står det “Skriver dikter/dagbok”. Denna snävare definition bidrar troligen till minskningen mellan dessa år. År 2012 och 2015 står det “Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)”. OBS när det är för få individer för att analysera skillnader visas inga värden. Det gäller till exempel skillnader mellan utrikes födda tjejer och killar åren 2009-2015.

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent 2007 till 35 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker varje vecka, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var andelen 40 procent bland tjejer och 30 procent bland killar.

År 2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga i åldersgruppen 16-25 i andel som läser böcker. År 2012 var det dock en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som läser böcker i denna åldersgrupp. För inrikes födda var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker. Samma tendens fanns bland utrikes födda, åren 2009-2015 men skillnaden var inte statistiskt signifikant 2012.

År 2015 var det en större andel av unga i åldern 16-25 med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, 41 respektive 34 procent. Tidigare år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad. Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker. Samma tendens fanns bland unga med utländsk bakgrund, men skillnaden var bara statistiskt signifikant 2009 och 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som läser böcker, i jämförelse med åldersgruppen 16-19 år. Skillnaden var statistiskt signifikant 2007-2012, men inte 2015 då skillnaden var något mindre än tidigare. Under hela perioden var det inom båda åldersgrupperna en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Läser”. År 2012 och 2015 står det “Läser böcker (även läsplatta)”.

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som konsumerar kultur varje månad ökade från 11 procent 2007 till 15 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar i åldern 16-25 år med avseende på andelen som konsumerar kultur varje månad.

Åren 2009-2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes eller utrikes födda i åldern 16-25 år med avseende på hur stor andel som konsumerar kultur. År 2007 var det dock en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som konsumerade kultur. År 2015 år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom gruppen inrikes födda. För utrikes födda var det år 2015 och 2012 för få individer för att analysera skillnaden mellan tjejer och killar. Åren 2007 och 2009 fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader.

Åren 2009-2015 fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i hur stor andel som konsumerar kultur, i åldersgruppen 16-25 år. År 2007 var det dock en större andel unga med utländsk bakgrund som konsumerade kultur, i jämförelse med unga med svensk bakgrund. Inom gruppen med svensk bakgrund fanns år 2015 inga skillnader mellan tjejer och killar. För gruppen med utländsk bakgrund var det för få individer för att analysera skillnader mellan tjejer och killar år 2015. År 2012 fanns dock ingen statistiskt signifikant skillnad.

År 2015 var det en större andel i åldergruppen 20-25 år som konsumerar kultur varje månad, jämfört med åldersgruppen 16-19 år, 16 respektive 11 procent. År 2015 år fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2007 var konsumtion av kultur uppdelad på tre frågor, om man går på konsert, eller teater/musikal/dansuppvisning eller museum/utställning. De efterföljande åren var alla alternativen i samma fråga.

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka ökade från 69 procent 2007 till 73 procent 2015.

År 2015 var andelen som idrottar större bland tjejer än bland killar, 76 respektive 70 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Tidigare år fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

År 2015 var det en större andel bland inrikes födda som idrottade varje vecka jämfört med utrikes födda, 74 respektive 63 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden fanns även 2007 och 2009. För inrikes födda var det 2015 en större andel bland tjejerna än bland killarna som idrottade, 78 respektive 71 procent. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar år 2015.

År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Under åren 2007 och 2009 var andelen som indrottade högre bland unga med svensk bakgrund, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. År 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

År 2015 var andelen som indrottar större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25 år, 79 respektive 70 procent. Även 2007 och 2009 var det en större andel som indrottade i den yngre åldersgruppen. Inom åldergrupperna fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar år 2015.

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening ökade från 57 procent 2007 till 64 procent 2015.

År 2015 var det den en större andel bland tjejer än bland killar som idrottade utanför en förening, 68 respektive 61 procent, i åldersgruppen 16-25 år. Tidigare år fanns det inga skillnader mellan tjejer och killar.

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar utanför förening var högre bland inrikes födda under perioden 2007-2015. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2012. År 2015 var andelen större bland tjejer än bland killar bland inrikesfödda, 69 respektive 62 procent. Tidigare år fanns ingen sådan skillnad. Bland utrikesfödda fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar.

Under perioden 2007-2012 var det en större andel bland unga med svensk än med utländsk bakgrund som idrottade utanför förening i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var skillnaden inte statistiskt signifikant. År 2015 var det bland unga med svensk bakgrund en större andel tjejer än killar som idrottade utanför en förening, 69 respektive 62 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns inga skillnader mellan tjejer och killar.

Under perioden 2007-2015 har det inte funnits någon statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år i andelen som idrottade utanför en förening. År 2015 var det en större andel tjejer än killar som idrottade utanför en förening i åldersgruppen 20-25 år, 68 respektive 60 procent. Tidigare år fanns inga skillnader. Under perioden fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i andel mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år.

Andel unga som varje vecka besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som besöker bibliotek varje vecka ökade från 22 procent 2007 till 26 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besöker bibliotek varje vecka i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var det 30 procent tjejer och 22 procent killar.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besöker bibliotek varje vecka i åldergruppen 16-25 år. För inrikes födda var andelen större bland tjejer än bland killar under hela perioden. För utrikes födda var det 2015 en större andel bland tjejer än bland killar, men under tidigare år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad.

Under hela perioden 2007-2015 var det en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som besöker bibliotek varje vecka i åldersgruppen 16-25 år. Inom gruppen med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar under hela perioden. I gruppen med utländsk bakgrund var det 2015 en större andel tjejer än killar som besöker bibliotek varje vecka, men under tidigare år var skillnaden inte statistiskt signifikant.

Under perioden 2007-2015 fanns det inte några statistiskt signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år i andel som besöker bibliotek varje vecka. Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek i åldersgruppen 20-25 år. I åldersgruppen 16-19 fanns motsvarande skillnad 2007 och 2009, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta 2012 och 2015.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i svarsalternativet har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Besöker bibliotek (inte på skoltid)”. År 2012 och 2015 står det “Besöker bibliotek”. Frågan är dock identisk alla år, och där anges att det är aktiviteter på fritiden som avses.

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje vecka, 16-25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 12 procent 2009 till 19 procent 2015.

Under perioden 2007-2015 var det en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen varje vecka, i åldersgruppen 16-25 år. År 2015 var andelen 22 procent bland tjejer och 16 procent bland killar.

I åldersgruppen 16-25 år fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda i andel som är ute i naturen varje vecka under perioden 2007-2015. För inrikes födda var det under perioden en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant 2009. För utrikes födda var det för få individer för att kunna analysera skillnader mellan tjejer och killar under perioden 2009-2015, men 2007 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad.

Under perioden 2007-2015 fanns det bland unga i åldern 16-25 år inga statistiskt signifikanta skillnader i andel som är ute i naturen mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. För unga med svensk bakgrund var det under perioden en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen. För unga med utländsk bakgrund fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar under perioden.

Åren 2009-2015 var det ingen skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år med avseende på andel som är ute i naturen. År 2007 var det en större andel i åldersgruppen 20-25 år som är ute i naturen, jämfört med åldersgruppen 16-19 år. År 2015 var det i åldergruppen 20-25 år en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen, 24 respektive 16 procent. Under perioden fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år.

Fotnot:

År 2007 användes två separata frågor, en om ute i naturen och en fiskar/jagar. För åren 2009, 2012 och 2015 är svarsalternativet “Ute i naturen/fiskar/jagar”.

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011-2016. Procent.

Analys

Andelen unga (18-24 år) som får ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011-2015, från 8,1 procent år 2011 till 7,1 procent år 2016.

Tidigare (före 2011) har andelen tjejer som får ekonomiskt bistånd varit lite högre än vad den varit bland killar. Under senare år har skillnaden utjämnats. År 2016 var andelen 6,4 procent för tjejer och 7,7 procent för killar i åldern 18-24 år.

Under perioden 2011-2016 var utrikes födda kraftigt överrepresenterade bland dem som fick ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18-24 år. År 2016 hade 23,3 procent av de utrikes födda ekonomiskt bistånd, jämfört med 3,6 procent av de inrikes födda. Både bland utrikes och inrikes födda var det vanligare att få ekonomiskt bistånd bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda fick 24,9 procent bland killar och 21,4 procent bland tjejer ekonomiskt bistånd. Bland inrikes födda var andelarna 3,8 procent bland killar och 3,5 procent bland tjejer.

Ekonomiskt bistånd var vanligare i de yngsta ungdomsgrupperna. År 2016 hade 9,0 procent av 18-19-åringarna ekonomiskt bistånd, jämfört med 6,4 procent av 20-24-åringarna. I båda åldersgrupperna är ekonomiskt bistånd något vanligare bland killar än bland tjejer.

Andelen som fick ekonomiskt bistånd år 2016 var lägre för gruppen 25-29 år (4,9 procent), jämfört med gruppen 18-24 år (7,1 procent). Inom gruppen 25-29 år var andelen som fick ekonomiskt bistånd något högre bland män (5,2 procent) än bland kvinnor (4,5 procent).

Ekonomiskt bistånd var vanligare bland yngre i åldern 18-24 år (7,1 procent) än bland äldre 30-64 år (3,7 procent).

Fotnot:

Åren 2011-2013 är justerade för bortfall, för de kommuner som har totalt bortfall, på riksnivå. År 2014 har inte justerats för bortfall, för tre av de sex kommuner som hade totalt bortfall, varför antalssiffrorna är underskattade med cirka 1 procent. Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken.

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011-2016. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13-24 år har minskat något de senaste åren. Antalet var 9,6 per 100 000 individer vid den senaste mätningen 2016.

Självmord är vanligare bland killar än bland tjejer. Antalet sjävmord per 100 000 individer var 12,4 bland killar och 6,6 bland tjejer år 2016.

Självmord är vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2016 var antalet självmord per 100 000 individer 5,1 för gruppen 13-19 år och 9,6 för gruppen 20-24 år. Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar än bland tjejer.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2016 var antalet självmord per 100 000 individer 9,6 för gruppen 13-24 år och 15,9 för gruppen 25-29 år. Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2016 var antalet självmord per 100 000 individer 9,6 för gruppen 13-24 år och 19,4 för gruppen 30-64 år. Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andel unga som på fritiden sitter still minst tio timmar per dag (exkl. sömn), 16-24 år, 2016. Procent.

Analys

År 2016 var andelen med stillasittande fritid 30 procent i åldersgruppen 16-24 år.

Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-24 år.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i andel med stillasittande fritid mellan inrikes- och utrikesfödda i åldersgruppen 16-24 år.

År 2016 var andelen med stillasittande fritid större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-24 år (37 respektive 25 procent). I åldersgruppen 20-24 år var det en större andel killar än tjejer med stillasittande fritid (31 respektive 20 procent). I åldersgruppen 16-19 år var det ungefär lika vanligt med stillasittande fritid bland tjejer och killar.

År 2016 var andelen med stillasittande fritid ungefär lika stor i åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år. I åldersgruppen 25-29 år var det en större andel män än kvinnor med stillasittande fritid (37 respektive 28 procent). I åldersgruppen 16-24 år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

Fotnot:

Enkätfrågan ändrades från och med 2016. Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Andel unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka har ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka visade år 2015 ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Bland tjejer hade andelen ökat från 10 procent år 2010 till 13 procent år 2015. Andelen bland killar var som lägst 2010 på 10 procent och varierade de följande åren mellan 12 och 14 procent.

Andelen unga, 16–24 år, som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka var år 2015 betydligt högre bland utrikes- jämfört med inrikes födda (24 respektive 11 procent). Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns år 2015 mellan könen bland inrikes födda. Bland utrikes födda var andelen tjejer med stillasittande fritid betydligt större än andelen stillasittande killar (34 respektive 15 procent).

År 2015 visade andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år. Inom varje åldersgrupp fanns det ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen år 2015.

År 2015 var skillnaden i andelen unga som på fritiden rör och anstränger sig kroppsligt mindre än två timmar per vecka något större åldersgruppen 16-24 år än i åldersgruppen 25-29 år (13 respektive 10 procent). I åldersgruppen 25-29 år var andelen med stillasittande fritid större bland unga män än bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16-24 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda 2013, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen 16-24 åringar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra varierade mellan 81 och 86 procent under åren 2010-2016.

Andelen 16-24-åringar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra var större bland killar än bland tjejer år 2016 (87 respektive 78 procent). Bland killar har andelen över tid 2010-2016 varierat mellan 84 och 90 procent. För tjejer har andelen varierat mellan 78 och 84 procent. Generellt sett finns en tydlig tendens till att killar mår bra i större utsträckning än tjejer (dock inte alltid statistiskt säkerställt).

Andelen inrikes födda 16-24-åringar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra var 83 procent 2016. Andelen har varierat över tid mellan 81 och 86 procent. Bland utrikes födda 16-24-åringar var motsvarande andel 79 procent 2016. Över tid har andelen utrikes födda unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra varierat mellan 79 och 92 procent. På grund av liten svarsgrupp ska resultaten tolkas med försiktighet och skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är inte statistiskt säkerställda. En större andel inrikes födda killar än inrikes födda tjejer bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Bland utrikes födda är skillnaderna mellan könen inte signifikanta. År 2016 var underlaget för litet för att redovisa utrikes födda unga uppdelat på kön.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år eller mellan tjejer respektive killar i dessa åldrar.

År 2016 visade andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år. Tidigare år har de yngsta, 16-19 år, i större utsträckning än de äldre, 25-29 år, haft en bra hälsa, men inte år 2016. Generellt sett uppger killar en bättre hälsa än tjejer, oavsett ålder.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte efter kön för inrikes/utrikes födda 2013 och 2016, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med riskkonsumtion av alkohol varierade mellan 31 och 34 procent 2010-2012. Därefter minskade andelen gradvis till 24 procent år 2016.

År 2016 var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor bland tjejer och killar i åldersgruppen 16-24 år. Skillnaden mellan tjejer och killar var liten under hela perioden 2010-2016 och ingen tydlig trend kan urskiljas.

Andelen unga, 16–24 år, med riskkonsumtion av alkohol var betydligt större bland inrikes- än bland utrikesfödda år 2016 (27 respektive 6 procent). År 2016 var underlaget för litet för att redovisa kön inom grupperna inrikes- och utrikesfödda. När beräkningen gjordes 2015 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar, varken bland utrikes- eller inrikesfödda.

År 2016 var andelen unga med riskkonsumtion av alkohol betydligt större i åldersgruppen 20-24 år jämfört med åldersgruppen 16-19 år (31 respektive 15 procent). Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan killar och tjejer, varken i åldersgruppen 16-19 år eller 20-24 år.

År 2016 fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25-29 år i andel med riskkonsumtion av alkohol. I åldersgruppen 16-24 år var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor för tjejer och killar. I åldersgruppen 25-29 år var dock andelen större bland män än bland kvinnor, 32 respektive 22 procent.

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, som snusar dagligen minskade från 11 till 9 procent under perioden 2010-2015. Mellan åren 2015 och 2016 minskade andelen med ytterligare 3 procentenheter, till 6 procent år 2016.

Under hela perioden 2010-2016 var andelen killar som snusar dagligen betydligt större än andelen tjejer i åldersgruppen 16-24 år. År 2016 var det 10 procent av killarna och 3 procent av tjejerna som snusade dagligen. Andelen tjejer varierade under perioden mellan drygt 2 och knappt 4 procent. Andelen killar som snusar dagligen minskade betydligt under perioden, från 17 till 10 procent. Minskningen per år var större mellan 2015 och 2016 än tidigare år.

År 2016 fanns en tendens i åldersgruppen 16-24 år att en större andel inrikesfödda än utrikesfödda snusar dagligen. År 2016 var underlaget för litet för att redovisa kön inom grupperna inrikes- och utrikesfödda. När beräkningen gjordes 2015 var andelen som snusar betydligt större bland killar än bland tjejer, både bland inrikesfödda (15 respektive 4 procent) och utrikesfödda (6 respektive 0,4 procent).

År 2016 var andelen som snusar dagligen större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år (8 respektive 4 procent). Andelen var betydligt större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-19 år var andelen killar 7 procent och andelen tjejer 0,2 procent. I åldersgruppen 20-24 år var andelen killar 12 procent och andelen tjejer 5 procent.

År 2016 var andelen unga som snusar dagligen större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år (16 respektive 6 procent). Andelen killar var betydligt större än andelen tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-24 år var andelen killar 10 procent och andelen tjejer 3 procent. I åldersgruppen 25-29 år var andelen män 22 procent och andelen kvinnor 10 procent.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2016. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor varierar mellan 5-6 procent.

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor var större bland killar än bland tjejer under perioden 2014-2016. År 2016 var andelen 9 procent bland killar och 1 procent bland tjejer.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andel unga 16-24-åringar med riskabla spelvanor. Detta år var urvalet för litet för att redovisa andelar bland tjejer och killar inom grupperna inrikes- och utrikesfödda. När beräkningen gjordes 2015 var andelen med riskabla spelvanor större bland killar än bland tjejer i gruppen inrikesfödda. För utrikesfödda var andelen på ungefär samma nivå bland killar och tjejer.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år i andel med riskabla spelvanor. Inom båda åldersgrupperna var det under samma år en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I gruppen 16-19 år var andelen tjejer 0,2 procent och andelen killar 9 procent. I gruppen 20-24 år var andelen tjejer 2 procent och andelen killar 10 procent.

År 2016 var andelen unga med riskabla spelvanor något större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år (9 respektive 5 procent). Inom båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. I gruppen 16-24 år var andelen tjejer 1 procent och andelen killar 9 procent. I gruppen 25-29 år var andelen kvinnor 3 procent och andelen män 15 procent.

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor förändrades från och med 2014. Därför redovisas perioden 2010-2013 och 2014-2016 separat. Den nya definitionen innebär att en större andel än tidigare anses ha riskabla spelvanor.

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, som röker dagligen var omkring 10 procent under perioden 2010-2013. Därefter minskade andelen gradvis till 6,5 procent år 2016.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen i åldersgruppen 16-24 år. Tendensen var dock att en större andel av tjejerna röker. Under åren 2010-2013 var andelen tjejer som röker dagligen mellan 12 och 13 procent. Därefter minskade andelen till ungefär 8 procent 2016. Även andelen killar som röker dagligen minskade under perioden, från drygt 8 procent 2010 till 5 procent 2016.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andelen 16-24-åringar som röker dagligen. År 2016 var underlaget för litet för att redovisa kön inom grupperna inrikes- och utrikesfödda. När beräkningen gjordes 2015 var andelen högre bland tjejer än bland killar (11 respektive 6 procent) för inrikesfödda. Bland utrikesfödda fanns dock ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar detta år.

År 2016 fanns en tendens till att en större andel röker dagligen i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år. I åldersgruppen 20-24 år var det en större andel tjejer än killar som röker dagligen (11 respektive 5 procent). I åldersgruppen 16-19 år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år i andelen som röker dagligen. Det fanns inte heller statistiskt signifikanta skillnader mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen, varken inom gruppen 16-24 år eller 25-29 år.

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med ett BMI på 30 eller mer varierade mellan 5-7 procent under perioden 2010-2016.

År 2016 var andelen med ett BMI på 30 eller mer ungefär 7 procent bland både tjejer och killar i åldersgruppen 16-24 år. För både tjejer och killar varierade andelen mellan 5-7 procent under perioden 2010-2016. Undantagen var 2011 då andelen bland killar var 4 procent, och 2014 då andelen bland tjejer var 4 procent.

För andelen unga 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda år 2016. År 2016 var underlaget för litet för att redovisa kön inom grupperna inrikes- och utrikesfödda. När beräkningen gjordes 2015 var andelen med fetma större bland killar än bland tjejer i gruppen utrikesfödda (6 respektive 2 procent). För inrikesfödda var andelen samma år på ungefär samma nivå bland killar och tjejer (6 respektive 7 procent).

År 2016 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år med avseende på andel med ett BMI på 30 eller mer. Det fanns inte heller statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna detta år.

År 2016 var andelen unga med ett BMI på 30 eller mer ungefär lika stor för åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år (9 respektive 10 procent). Under hela perioden 2010-2016 fanns dock en tydlig tendens till en större andel med fetma i den äldre åldersgruppen än den yngre. År 2016 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna 16-24 år eller 25-29 år.

Fotnot:

Body Mass Index beräknas genom att dela kroppslängden (i meter) i kvadrat genom kroppsvikten (i kilo). Ett BMI över 30 räknas som fetma.

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010-2016. Procent.

Analys

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika under de senaste 12-månadersperioden har legat stabilt kring 12 procent under perioden 2010-2016.

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som använt narkotika de senaste 12 månaderna var 10 procent bland tjejer och 15 procent bland killar år 2016. Bland tjejer varierade andelen mellan 8 och 10 procent mellan åren 2010 och 2016. Bland killar varierade andelen under samma period mellan 12 och 15 procent. Skillnaden mellan könen har inte signifikanstestats, men under perioden var andelen killar som använt narkotika de senaste 12 månaderna i genomsnitt cirka 4 procentenheter högre än andelen tjejer.

Fotnot:

Eftersom det saknas data för felmarginal, så kan inga slutsatser om statistisk signifikant skillnad över tid eller mellan könen göras.

Andel 16-24-åringar som känner sig otrygga ute en sen kväll i det egna bostadsområdet, 2011-2016.

Analys

Mellan 2011 och 2015 låg andelen 16-24-åringar som känner sig otrygga stabilt kring 16 procent. År 2016 uppgav dock 21 procent i åldersgruppen att de känner sig otrygga.

Det var en betydligt större andel tjejer än killar i åldersgruppen 16-24 år som 2016 kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 34 jämfört med 8 procent. Denna skillnad mellan tjejer och killar har kunnat observaras varje år sedan mätningarna startade 2011.

Andelen som 2016 kände sig otrygga när de gick ut ensamma en sen kväll var 21 procent bland 16-19-åringar och 20 procent bland 20-24-åringar. Skillnaden är inte signifikant. Andelen tjejer 16-19 år som kände sig otrygga var 36 procent och andelen killar i samma ålder 9 procent. Andelen unga kvinnor 20-24 år som kände sig otrygga var 33 procent och andelen unga män i samma ålder 8 procent. Mellan 2011 och 2015 har andelen 16-19-åringar som känner sig otrygga varierat mellan 14 och 16 procent och andelen 20-24-åringar som känner sig otrygga har varierat mellan 16 och 18 procent. Detta innebär att siffrorna som uppmättes för 2016 är de högsta hittills.

Det finns inga signifikanta skillnader i otrygghet mellan åldersgrupperna 16-24 år och 25-34 år 2016. Andelen otrygga var 21 procent för personer i åldrarna 16-24 år och 23 procent för personer i åldrarna 25-34 år. Däremot är det stora skillnader mellan män och kvinnor inom båda åldersgrupperna. I gruppen 16-24 år kände sig 34 procent av tjejerna otrygga jämfört med 8 procent bland killarna. I gruppen 25-34 år uppgav 37 procent av kvinnorna att de kände sig otrygga när de gick ut på kvällen, jämfört med 9 procent av männen.

Fotnot:

​Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16-79 år. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Andel som utsatts för misshandel, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Mellan 2010 och 2015 har andelen 16-24-åringar som utsatts för misshandel varierat mellan 3,8 procent och 7,0 procent.

Andelen killar i åldern 16-24 år som utsattes för misshandel 2015 var 5,0 procent, medan motsvarande andel för tjejer var 2,5 procent. Sett över tid har andelen utsatta killar i åldern 16-24 år varierat mellan 4,8 - 8,9 procent, medan andelen utsatta tjejer varierat mellan 2,5 - 5,0 procent.

En större andel unga i åldern 16-24 år utsattes för misshandel 2015 jämfört med gruppen 25-44 år. Andelen bland de unga var 3,8 procent jämfört med 3,0 procent bland de äldre. Skillnaden mellan grupperna är dock inte signifikant. I gruppen 16-24 år finns det en signifikant skillnad mellan tjejer och killar, där en större andel killar utsatts för personrån jämfört med tjejer (5 respektive 2,5 procent).

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Slog, sparkade eller utsatte någon dig med avsikt för något annat fysiskt våld, så att du skadades eller så att det gjorde ont, under förra året?

Andel som utsatts för sexualbrott, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Mellan 2010 och 2015 har andelen 16-24-åringar som utsatts för sexualbrott varierat mellan 1,9 och 4,5 procent.

Det var en betydligt högre andel tjejer än killar i åldern 16-24 år som uppgav att de utsatts för sexualbrott 2015. Andelen bland tjejerna var 9 procent jämfört med 0,5 procent bland killarna. Andelen utsatta för sexualbrott ökade påtagligt bland tjejerna år 2015 jämfört med tidigare år.

En större andel unga i åldern 16-24 år utsattes för sexualbrott 2015 jämfört med gruppen 25-44 år. Andelen bland de unga var 4,5 procent jämfört med 2,1 procent bland de äldre. Skillanden mellan grupperna är signifikant. I båda åldersgrupperna är det stora skillnader mellan könen, där kvinnor betydligt oftare utsätts för sexualbrott jämfört med män.

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Ofredade, tvingade eller angrep någon dig sexuellt under förra året?

Andel som utsatts för bedrägeri, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Mellan 2010 och 2015 har andelen 16-24-åringar som utsatts för bedrägerier varierat mellan 2,8 och 4,7 procent.

Det fanns inte några signifikanta skillnader mellan killar och tjejer i åldersgruppen 16-24 år avseende utsatthet för bedrägeri år 2015. Andelen utsatta bland killar var 4,0 procent och bland tjejerna 3,4 procent. Sett över tid har andelen utsatta 16-24-åringar varierat mellan 3,1-5 procent för killar och 2,5-4,3 procent för tjejer.

Det finns inte några signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 16-24 år (3,7 procent) och 25-44 år (4,0 procent) 2015. Däremot finns det en signifikant skillnad mellan män (4,9 procent) och kvinnor (3,0 procent) i åldersgruppen 25-44 år år 2015.

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Blev du som privatperson på ett brottsligt sätt lurad på pengar eller andra värdesaker under förra året?

Andel som utsatts för personrån, 16–24 år, 2010-2015. Procent.

Analys

Mellan 2010 och 2015 har andelen 16-24-åringar som utsatts för personrån varierat mellan 1,3 och 2,4 procent.

Det finns inte några signifikanta skillnader mellan killar och tjejer i åldersgruppen 16-24 år 2015, avseende utsattheten för personrån. Andelen utsatta bland killarna var 2,2 procent jämfört med 1,0 procent bland tjejerna. Sett över tid har andelen killar i åldern 16-24 år som utsatts för personrån varierat mellan 1,4-3,2 procent, medan andelen utsatta tjejer varierat mellan 1,0-1,4 procent.

En något större andel unga i åldern 16-24 år utsattes för personrån 2015 jämfört med gruppen 25-44 år. Andelen bland de unga var 1,6 procent jämfört med 1,3 procent bland de äldre. Skillnaden mellan grupperna är inte signifikant. I gruppen 25-44 år finns det en signifikant skillnad mellan kvinnor och män, där en större andel män utsatts för personrån jämfört med kvinnor (1,9 respektive 0,6 procent).

Fotnot:

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs årligen av Brå. Frågan lyder: Rånade eller försökte någon råna dig genom att använda hot eller våld under förra året?

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011-2015. Antal per 100 000.

Analys

Andelen unga i åldern 13-24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling ökade kraftigt under 2000-talet. Ökningen avstannade dock för några år sedan och numera syns en minskning. Andelen var 202 per 100 000 individer 2011, jämfört med 156 per 100 000 individer 2015.

Självskador är betydligt vanligare bland tjejer än bland killar i åldern 13-24 år. Andelen 2015 var 224 per 100 000 tjejer och 93 per 100 000 killar.

Självskador är något vanligare i gruppen 20-24 år jämfört med gruppen 13-19 år. Andelen 2015 var 164 per 100 000 unga i åldern 20-24 år och 149 per 100 000 unga i åldern 13-19 år. Avsiktligt självdestruktiva handlingar är betydligt vanligare bland tjejer än bland killar både bland 13-19-åringar och bland 20-24-åringar.

Sjukhusvård till följd av avsiktligt självdestruktiva handlingar är vanligare bland 13-24-åringar än bland 25-29-åringar, när man jämför båda könen sammantaget. År 2015 hade 156 per 100 000 unga i åldern 13-24 år vårdats för självskador, jämfört med 131 per 100 000 i åldern 25-29 år. Bland kvinnor är skillnaden mellan åldersgrupperna större, 224 per 100 000 bland 13-24-åringar jämfört med 154 per 100 000 bland 25-29-åringar. Bland män är förhållandet omvänt, andelen som vårdats för avsiktligt självdestruktiv handling är högre bland 25-29-åringar (109 per 100 000) än bland 13-24-åringar (93 per 100 000).

Sjukhusvård till följd av avsiktligt självdestruktiv handling är vanligare bland de unga i åldern 13-24 år än det är i 30-årsåldern och uppåt, både bland kvinnor och män. Andelen 2015 var 156 per 100 000 unga i åldern 13-24 år och 85 per 100 000 vuxna i åldern 30-64 år. Andelen med självskador var högre bland kvinnor i åldern 30-64 år än bland män (93 per 100 000 kvinnor och 85 per 100 000 män).

Fotnot:

ICD10-kod: X60-X84, Y10-Y34. Koderna avser avsiktligt självdestruktiv handling inklusive skadehändelser med oklar avsikt. Här innefattas såväl självmordsförsök som annat självskadebeteende.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna låg på cirka 30 procent i undersökningarna år 2005 och år 2008. I undersökningen år 2011 är siffran 26 procent. År 2015 uppgav 27,8 procent att de utsatts för någon stöld. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra. Till exempel har en fråga om utsatthet för stöld av mobiltelefon lagts till.

Bland tjejer är andelen som uppger att de utsatts för någon stöld 25,8 procent år 2015. Motsvarande andel bland killar är 29,2 procent. Bland såväl killar som tjejer är det en något större andel som uppger att de utsatts för stöld år 2015 jämfört med 2011. Detta kan dock bero på att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, till exempel har en fråga om utsatthet för stöld av mobiltelefon lagts till. Detta medför att jämförelser med tidigare år är osäkra.

Andelen som anger att de utsatts för någon stöld är 34,8 procent bland utrikes födda elever och 26,8 procent bland inrikes födda elever (år 2015). Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som uppger att de utsatts för någon stöld är 33,2 procent bland elever med utländsk bakgrund och 26,2 procent bland elever med svensk bakgrund (år 2015). Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Källa: Skolundersökningen om brott från Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21). Fr.o.m. 2015 inkluderas även en fråga om utsatthet för stöld av mobiltelefon.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var cirka 24 procent i undersökningarna år 2005 och år 2008. I undersökningen år 2011 är siffran 16,5 procent. År 2015 uppgav 17 procent av eleverna att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Bland tjejer är andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid minst ett tillfälle 14,5 procent år 2015. Motsvarande andel bland killar är 19 procent. Bland såväl killar som tjejer är det en mindre andel som uppger utsatthet för lindrigare våld år 2011 och 2015 jämfört med i undersökningarna år 2008 och 2005. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld är 16,5 procent bland utrikes födda elever och 17,2 procent bland inrikes födda elever (år 2015). Denna skillnad är dock inte signifikant. Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld är 17,1 procent såväl bland elever med utländsk bakgrund som bland elever med svensk bakgrund (år 2015). Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Källa: Skolundersökningen om brott från Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21).

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna har rört sig kring en nivå på omkring 10 procent under perioden 2005-2011. År 2015 uppgav 11,3 procent av eleverna att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Bland tjejer är andelen som uppger att de utsatts för hot vid minst ett tillfälle 14,1 procent år 2015. Motsvarande andel bland killar är 8,3 procent. Bland såväl killar som tjejer är det en större andel som uppger att de utsatts för hot år 2015 jämfört med i den föregående undersökningen år 2011. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Andelen som uppger att de utsatts för hot är 12,6 procent bland utrikes födda elever och ungefär densamma, 11,2 procent bland inrikes födda elever (år 2015). Denna skillnad är inte signifikant. Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som uppger att de utsatts för hot är 13,5 procent bland elever med utländsk bakgrund. Bland elever med svensk bakgrund är nivån 10,8 procent (år 2015). Denna skillnad är dock inte signifikant. Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Källa: Skolundersökningen om brott från Brå. Elever i årskurs nio får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21).

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2005-2015. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var omkring 6 procent i undersökningarna år 2005 och år 2008 och 4,5 procent år 2011. I undersökningen år 2015 var siffran 4,1 procent. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Bland tjejer är andelen som uppger att de utsatts för grövre våld vid minst ett tillfälle 3,4 procent. Motsvarande andel bland killar är 4,5 procent år 2015. Denna skillnad är dock inte signifikant. Bland såväl killar som tjejer är det en något mindre andel som uppger utsatthet för grövre våld år 2015 jämfört med i den föregående undersökningen år 2011. Dock bör noteras att inför 2015 års datainsamling reviderades frågeformuläret, varför jämförelser med tidigare år är osäkra.

Andelen som uppger att de utsatts för grövre våld är 7,4 procent bland utrikes födda elever och 3,7 procent bland inrikes födda elever (år 2015). Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Andelen som uppger att de utsatts för grövre våld är 6,5 procent bland elever med utländsk bakgrund och 3,5 procent bland elever med svensk bakgrund (år 2015). Materialet är för litet för att skillnader mellan könen inom respektive grupp ska kunna analyseras.

Fotnot:

Källa: Skolundersökningen om brott från Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt. Inför 2015 års undersökning reviderades frågeformuläret. Ytterligare information om förändringarna av frågeformuläret finns i rapporten Skolundersökningen om brott 2015 (Brå 2016:21).

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16-24 år, 2007-2014. Procent.

Analys

Bland unga i åldern 16–24 år var det 7,5 procent som varken arbetade eller studerade 2014. Det är en något större andel jämfört med 7,1 procent 2007, men lägre jämfört med 2009 då andelen var 8,8 procent. Vid tolkningen av utvecklingen över tid bör det beaktas att individer som fått barnbidrag eller aktivitetsersättning för förlängd skolgång exkluderas från gruppen som varken arbetar eller studerar från och med 2010.

Andelen tjejer som varken arbetade eller studerade var 7,2 procent och andelen killar var 7,7 procent år 2014. Skillnaden mellan könen var alltså liten, och har varit det under hela den studerade perioden.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större år 2014 bland de utrikes födda i åldern 16-24 år jämfört med bland de inrikes födda. Bland de utrikes födda var andelen 15,2 procent och bland de inrikes födda 6,2 procent. Skillnaden mellan de utrikes och de inrikes födda har varit ungefär lika stor under hela den studerade perioden. Andelen som varken arbetade eller studerade bland utrikes födda tjejer år 2014 var 16,6 procent och bland utrikes födda killar 14,0 procent. Bland inrikes födda var det 6,6 procent av killarna och 5,7 procent av tjejerna som varken arbetade eller studerade 2014.

Det är en större andel bland unga vuxna i åldern 25–29 år som varken arbetar eller studerar jämfört med andelen bland unga i åldern 16–24 år. Andelen var 12,6 procent i gruppen 25-29 år jämfört med 7,5 procent i gruppen 16-24 år. I gruppen 25-29 år var det 13,5 procent bland kvinnorna respektive 11,7 procent bland männen som varken arbetade eller studerade 2014.

Fotnot:

Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 400 kronor 2014), haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar, inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Från och med 2010 exkluderas individer som fått barnbidrag eller aktivitetsersättning för förlängd skolgång.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2015. Procent.

Analys

Åren 2014-2015 var 5,6 procent i åldersgruppen 16-24 år medlemmar i ett politiskt parti. Det är inte en statistiskt säkerställd ökning sedan 2008.

Andelen unga tjejer, 16-24 år, som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti har ökat. År 2008-2009 uppgav 2,7 procent av tjejerna att de var partimedlemmar, jämfört med 6,2 procent år 2014-2015. Andelen killar som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 5,1 procent år 2014-2015. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Förändringen i andelen killar som var medlemmar i politiska partier mellan åren 2008-2009 och 2014-2015 är inte heller statistiskt säkerställd.

Under åren 2014-2015 var det vanligare att unga, 16-24 år, födda i Sverige var partimedlemmar än unga födda i ett annat land: 6,2 respektive 2,3 procent.

Andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år var 6,3 procent bland de med svensk bakgrund och 3,5 procent bland de med utländsk bakgrund åren 2014-2015. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
Det finns heller inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som var partimedlemmar.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-19 år 4,9 procent och i gruppen 20-24 år 6,4 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 5,6 procent och i gruppen 25-29 år 3,7 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

År 2014-2015 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 5,6 procent och i gruppen 30-64 år 4,6 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd vare sig inom eller mellan dessa grupper - totalt eller uppdelat på kön.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar, det vill säga att 2011 är sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar och 2013 är sammanslagning av 2012 och 2013 års undersökningar osv.

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2015. Procent.

Analys

De flesta elever - 95 procent - i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. Sett över tid har andelen varit oförändrad.

År 2015 finns det inga signifikanta skillnader mellan tjejer och killar när det gäller andelen som känner sig trygga i skolan. I tidigare undersökningar har killar varit mer trygga än tjejer, men den skillnaden försvann i undersökningen 2012.

År 2015 finns det inga signifikanta skillnader mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund när det gäller andelen som känner sig trygga i skolan.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7-9 som bland elever i gymnasieskolan.

Andel som känner sig mobbade av sina lärare mer än en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2015. Procent.

Analys

Av eleverna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan totalt kände sig 3 procent mobbade av någon lärare mer än en gång i månaden år 2015. Uppgiften är inte direkt jämförbar med tidigare undersökningar då svarsalternativen har förändrats.

Andelen som kände sig mobbade av lärare mer än en gång per månad var 4 procent bland tjejerna och 3 procent bland killarna år 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av lärare mer än en gång per månad var 3 procent bland elever med svensk bakgrund och 4 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av lärare mer än en gång per månad var 4 procent bland elever i årskurs 7-9 och 3 procent bland elever i gymnasieskolan år 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Svarsalternativen har förändrats sedan förra undersökningen.

Andel som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, 2006-2015. Procent.

Analys

Av eleverna i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan var det 3 procent som uppgav att de kände sig mobbade av andra elever 2015. Uppgiften är inte direkt jämförbar med tidigare undersökningar då svarsalternativen har förändrats.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad var 4 procent bland tjejerna och 2 procent bland killarna 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad var 2 procent bland elever med svensk bakgrund och 5 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever mer än en gång per månad var 3 procent bland elever i grundskolans årskurs 7-9 och 2 procent bland elever i gymnasieskolan 2015. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Svarsalternativen har förändrats sedan förra undersökningen.

Andel som anser att lärarna behandlar tjejer och killar rättvist, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2015. Procent

Analys

85 procent av eleverna år 2015 ansåg att de flesta eller alla lärare behandlar tjejer och killar rättvist. Resultatet är stabilt sedan en längre tid.

En lika stor andel tjejer som killar ansåg att tjejer och killar behandlas rättvist av lärarna år 2015. Andelen killar som ansåg det har ökat jämfört med 2012.

Det fanns inga signifikanta skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund år 2015 när det gäller hur stor andel som anser att tjejer och killar behandlas rättvist av lärarna.

Elever i grundskolans årskurs 7-9 ansåg i ungefär lika hög utsträckning som elever i gymnasiet att tjejer och killar behandlas rättvist av lärarna år 2015. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna.

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av politik var 43 procent 2015. Det innebär en ökning från 2012. Nivån har däremot varit relativt stabil mellan 2004 och 2012, mellan 35 och 39 procent.

En större andel killar än tjejer är intresserade av politik. Bland killar var andelen 47 procent och bland tjejer 40 procent vid 2015 års mätning. Andelen politiskt intresserade tjejer har ökat sedan 2012, då andelen var 31 procent. Ökningen bland killarna är inte signifikant.

Andelen politiskt intresserade är större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda 2015. Bland de inrikes födda är skillnaden mellan könen signifikant. Inrikes födda killar var mer intresserade av politik jämfört med inrikes födda tjejer. Nivån av politiskt intresse har dock ökat bland de inrikes födda tjejerna jämfört med 2012. Bland de utrikes födda var skillnaden mellan könen inte signifikant.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund var inte signifikant 2015. Det finns dock en signigikant skillnad mellan könen inom gruppen med svensk bakgrund. Killar med svensk bakgrund var mer intresserade av politik jämfört med tjejer med samma bakgrund. Skillanden mellan könen bland de med utländsk bakgrund var inte signifikant.

Skillnaden i politiskt intresse mellan 16-19-åringar och 20-25-åringar är inte signifikant 2015. Andelen politiskt intresserade killar var signifikant större än andelen politiskt intresserade tjejer i den äldre åldersgruppen 20-25 år, i gruppen 18-19 år var skillnaden mellan tjejer och killar däremot inte signifikant.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av politik’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik. De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’.

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder är 63 procent 2015. Det är en minskning jämfört med 2007 då andelen var 70 procent.

Det är ingen skillnad mellan tjejer och killar avseende andelen intresserade av omvärldsfrågor, som är 63 procent för båda könen vid 2015 års mätning. Andelen har minskat för båda grupperna jämfört med 2007, då 72 procent av tjejerna och 68 procent av killarna angav att de var intresserade av vad som händer i andra länder.

Skillanden i intresset för omvärldsfrågor är inte signifikant mellan inrikes och utrikes födda unga 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

En större andel av unga med utländsk bakgrund, 71 procent, var var intresserade av omvärldsfrågor 2015, jämfört med unga med svensk bakgrund, 62 procent. Det finns däremot inga signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Skillnaden mellan den äldre gruppen unga, 20-25-åringarna, och de yngre, 16-19-åringarna, är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av vad som händer i andra länder’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder. De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’. Frågan ingick inte i 2004 års undersökning.

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av samhällsfrågor var 59 procent 2015. Nivån har varit relativt stabilt mellan 2004 och 2015, med ett undantag för 2009 då andelen sjönk till 50 procent.

Andelen var lika stor bland både tjejer och killar vid 2015 års mätning. Även indelat efter kön har intresset för samhällsfrågor varit relativt stabilt under perioden 2004-2015, med ett undantag för 2009 då intresset var lägre bland både tjejer och killar.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda var inte signifikant 2015. Det fanns inte heller signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund var inte signifikant 2015. Det fanns inte heller signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Den äldre gruppen unga, 20-25-åringarna, var mer intresserade av samhällsfrågor jämfört med de yngre, 16-19-åringarna 2015. Det fanns inte signifikanta skillnader mellan könen inom respektive grupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Intresserade av samhällsfrågor’ omfattar dem som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor, De övriga svarsalternativen var ‘Inte särskild intresserad’ och ‘Inte alls intresserad’.

Andel unga som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som är intresserade av att påverka i frågor som rör deras kommun är 46 procent 2015. Det innebär en ökning från 2012 då andelen var 40 procent. Den generella trenden sedan 2004 är dock minskande.

Skillnaden mellan tjejer och killar är inte signifikant vid 2015 års mätning.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen bland inrikes respektive utrikes födda.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom gruppen med svensk respektive utländsk bakgrund.

Skillnaden mellan 16-19-åringar och 20-25-åringar är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som upplevde att de har möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen är 17 procent 2015. Nivån ligger på samma nivå som 2012, men är högre jämfört med 2004 då andelen var 9 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar är inte signifikant vid 2015 års mätning. Även dessa nivåer ligger på samma nivå jämfört med 2012.

Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen bland inrikes respektive utrikes födda.

Skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant 2015. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen inom gruppen med svensk respektive utländsk bakgrund.

Det är en större andel bland 16-19-åringar, 21 procent, som upplever att de har möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare jämfört med bland 20-25-åringar, 15 procent i 2015 års undersökning. Det finns däremot inga signifikanta skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Gruppen ‘Kan påverka lokalt ’ omfattar dem som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen. De övriga svarsalternativen var ‘Små möjligheter’ och ‘Inga möjligheter’.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) är 56 procent 2015. Det är en ökning jämfört med 2012 då andelen var 50 procent.

Det är en större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Andelen är 62 procent bland tjejer och 51 procent bland killar 2015. Andelen bland tjejer har ökat jämfört med 2012, medan skillanden mellan 2012 och 2015 inte är signifikant bland killar.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet, 58 jämfört med 41 procent. Bland de inrikes födda är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Skillnaden mellan könen bland utrikes födda unga är inte signifikant.

En större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund har stöttat en samhällsfråga på internet år 2015, 58 jämfört med 50 procent. Bland de med svensk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet. Skillnaden mellan könen bland unga med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Det är en större andel bland bland 20-25-åringarna än bland 16-19-åringarna som har stöttat en samhällsfråga på internet, 59 jämfört med 50 procent. Det är en större andel tjejer än killar som stöttat en åsikt på internet i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2012.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 24 procent 2015. Det har skett en tydlig minskning sedan 2004, då var andelen 52 procent.

Andelen är högre bland tjejer, 28 procent, jämfört med killar, 19 procent, år 2015. Att skriva på en namninsamling har minskat bland både tjejer och killar sedan 2004. Då var andelen 58 procent bland tjejerna och 44 procent bland killarna.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 24 procent bland inrikes och 18 procent bland utrikes födda unga. Skillnaden är inte signifikant. Andelen är större bland inrikes födda tjejer (29 procent) jämfört med inrikes födda killar (19 procent). Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 24 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2015. Andelen är större bland tjejer med svensk bakgrund (29 procent) än bland killar med svensk bakgrund (19 procent). Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen är 24 procent bland 20-25-åringarna jämfört med 22 procent bland 16-19-åringarna. Skillnaden är inte signifikant. Det finns heller inte några signifikanta skillnader mellan könen i åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är 4 procent 2015. Det har minskat något sedan 2004, då var andelen 8 procent.

Andelen är 4 procent bland både tjejer och killar 2015. År 2004 var andelen 9 procent bland tjejerna och 8 procent bland killarna. Nedgången är signifikant hos båda könen.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är större bland de utrikes födda, 8 procent än bland de inrikes födda 3 procent. Det finns ingen skillnad mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 9 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 3 procent, år 2015. Det finns ingen skillnad mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund.

Andelen som skrivit insändare är större bland 16-19-åringarna, 6 procent än bland 20-25-åringarna, 3 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är 31 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2009, då var andelen 29 procent.

Andelen är större bland tjejer, 38 procent, jämfört med 24 procent bland killar 2015. Nivåerna är i stort sett lika jämfört med 2009 (36 procent bland tjejer, 22 procent bland killar).

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland inrikes födda än bland utrikes födda unga år 2015, 33 jämfört med 15 procent. Andelen är större bland inrikes födda tjejer (40 procent) jämfört med inrikes födda killar (26 procent). Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 34 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2015. Andelen är större bland tjejer med svensk bakgrund (41 procent) jämfört med killar med svensk bakgrund (26 procent). Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större, 36 procent, bland 20-25-åringarna jämfört med 20 procent bland 16-19-åringarna. Det är fler tjejer än killar i båda åldersgrupperna som köpt produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 8 procent 2015. Andelen har ökat jämfört med 2009, då var andelen 5 procent.

Andelen är 9 procent bland tjejer och 8 procent bland killar 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen bland killar har ökat jämfört med 2009, då 4 procent av killarna angav att de varit medlemmar i en organisation.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 9 procent bland de inrikes födda och 6 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte heller signifikant.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 8 procent både bland unga med utländsk och med svensk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen medlemmar är högre bland 20-25-åringarna, 10 procent, jämfört med 4 procent bland 16-19-åringarna. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent 2015. Andelen ligger på samma nivå som 2009 och 2012.

Andelen är 2 procent bland tjejer och 4 procent bland killar 2015. Skillnaden är inte signifikant. Nivåerna är i stort sett lika jämfört med 2009, då 3 procent av tjejerna och 2 procent av killarna angav att de kontaktat en tjänsteman.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland de inrikes födda och 4 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland både unga med svensk och utländsk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 3 procent bland både 16-19-åringarna och bland 20-25-åringarna. Det är en större andel unga män 20-25 år som kontaktat en tjänsteman (4 procent) än unga kvinnor (1 procent). Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i gruppen 16-19 år.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker är 8 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2004, då var andelen 9 procent.

Andelen är 8 procent bland både tjejer och killar 2015. Nivåerna är ungefär lika jämfört med 2004, då 8 procent av tjejerna och 9 procent av killarna angav att de kontaktat en politiker.

Andelen är 7 procent bland de inrikes födda och 12 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen 11 procent och bland unga med svensk bakgrund 7 procent 2015, skillnaden är dock inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som kontaktat politiker är 10 procent bland 16-19-åringarna och 7 procent 20-25-åringarna, skillnaden är dock inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent 2015. Det är samma andel som 2012, men en ökning jämfört med 2009 då andelen var 16 procent.

Bland tjejerna är andelen 26 procent år 2015, och bland killarna 18 procent. Även dessa andelar är kvar på samma nivå som 2012. Jämfört med 2009 har det dock skett en ökning, då angav 21 procent av tjejerna och 12 procent av killarna att de gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Andelen som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är högre bland inrikes födda (23 procent) än bland utrikes födda (16 procent) 2015. Bland de inrikes födda är andelen större bland tjejer, 28 procent, jämfört med 18 procent bland killar. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent både bland unga med svensk och utländsk bakgrund 2015. Andelen är högre bland tjejer än bland killar bland de med svensk bakgrund (28 procent respektive 17 procent). Skillnaden mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund är däremot inte signifikant.

Andelen är högre bland 20-25-åringarna, 25 procent, jämfört med bland 16-19-åringarna, 16 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i den yngre åldersgruppen. Däremot är andelen större bland tjejer (30 procent) jämfört med killar (20 procent ) i gruppen 20-25 år.

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte är 6 procent 2015. Andelen ligger på ungefär samma nivå som vid den första mätningen 2009, då var andelen 5 procent.

Bland tjejer är andelen 5 procent och bland killar 7 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Nivåerna är ungefär lika jämfört med 2009, då 5 procent av både tjejerna och av killarna angav att de deltagit i ett politiskt möte.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 6 procent bland de inrikes födda och 7 procent bland de utrikes födda. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 7 procent bland unga med utländsk bakgrund och 6 procent och bland unga med svensk bakgrund 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte är 7 procent bland 20-25-åringarna och 4 procent bland 16-19-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan ställdes för första gången 2009.

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker är 6 procent 2015. Nivån har relativt varit stabil sedan 2004 då andelen var 8 procent.

Bland tjejer är andelen 6 procent och bland killar 5 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen har sjunkit bland killarna sedan 2004, från dåvarande 8 procent. Nedgången över tid bland tjejerna är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är 7 procent bland utrikes födda unga och 6 procent bland inrikes födda unga 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är heller inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är 7 procent bland unga med utländsk bakgrund och 6 procent bland unga med svensk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejk är högre bland 20-25-åringarna, 7 procent, jämfört med bland 16-19-åringarna, 4 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var 8 procent 2015. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 14 procent.

En större andel bland tjejer än bland killar har deltagit i en demonstration, 9 procent jämfört med 6 procent. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 16 procent av tjejerna och 12 procent av killarna angav att de deltagit i demonstrationer.

Andelen bland de inrikes födda unga är 8 procent och bland de utrikes födda 10 procent 2015. Skillnaden mellan de inrikes och utrikes födda är inte signifikant. Bland unga som är inrikes födda är andelen större bland tjejerna. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen som deltagit i en demonstration 11 procent 2015 och bland unga med svensk bakgrund 7 procent. Skillanden är dock inte signifikant. Bland unga med svensk bakgrund är andelen större bland tjejerna. Skillnaden mellan könen bland dem med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen är 7 procent bland 16-19-åringarna och 8 procent bland 20-25-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet är 21 procent 2015. Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

En större andel bland killar än bland tjejer har debatterat eller kommenterat politik på internet, 25 procent bland killarna har gjort det jämfört med 17 procent bland tjejerna. Andelen har ökat i båda grupperna jämfört med 2004, då 7 procent av tjejerna och 13 procent av killarna angav att de varit politiskt aktiva på internet.

Skillnaden mellan inrikes (21 procent) och utrikes (19 procent) födda unga är inte signifikant 2015. Bland de inrikes födda är andelen större bland killar, 25 procent, jämfört med 17 procent bland tjejer. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

Bland unga med utländsk bakgrund är andelen 22 procent och bland unga med svensk bakgrund 21 procent 2015. Skillnaden är inte signifikant. Andelen är högre bland killar än bland tjejer bland unga med svensk bakgrund. Skillanden mellan könen är inte signifikant bland dem med utländsk bakgrund.

Andelen som debatterat politik på internet är större bland 20-25-åringarna, 23 procent, jämfört med 17 procent bland 16-19-åringarna 2015. Andelen är större bland killar i gruppen 20-25 år, medan det inte är någon signifikant skillnad mellan könen i gruppen 16-19 år.

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2015. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt är 13 procent 2015. Det är en rejäl minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Bland tjejer är andelen 15 procent 2015, och bland killar 11 procent. Skillnaden är inte signifikant. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken.

Andelen som burit märken eller symboler är 13 procent bland inrikes födda och 10 procent bland utrikes födda unga 2015. Skillnaden är inte signifikant. Skillnaden mellan könen bland de inrikes respektive utrikes födda är inte signifikant.

Andelen som burit märken eller symboler är 13 procent bland både unga med svensk och med utländsk bakgrund 2015. Skillnaden mellan könen bland de med svensk respektive utländsk bakgrund är inte signifikant.

Andelen som burit märken eller symboler är 11 procent bland 16-19-åringarna och 14 procent bland 20-25-åringarna 2015. Skillnaden är inte signifikant. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i de två åldersgrupperna.

Andel unga, 16–25 år, som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta är 11 procent 2015. Det är en liten ökning jämfört med 2012 då andelen var 8 procent, men jämfört med 2007 är andelen i stort sätt oförändrad.

En större andel tjejer, 14 procent, jämfört med killar, 8 procent, angav 2015 att de känt sig kränkta. Det finns inga signifikanta skillnader jämfört med 2007.

En större andel av utrikes födda unga, 17 procent, har känt sig kränkta på grund av diskriminering 2015, jämfört med inrikes födda unga, 10 procent. Bland de inrikes födda var andelen större bland tjejer, 14 procent, jämfört med killar, 6 procent. Skillnaden mellan könen bland de utrikes födda är inte signifikant.

En större andel av unga med utländsk bakgrund, 16 procent, har känt sig kränkta på grund av diskriminering 2015, jämfört med unga med svensk bakgrund, 10 procent. Bland de med svensk bakgrund är andelen större bland tjejer, 13 procent, jämfört med killar, 6 procent. Skillnaden mellan könen bland de med utländsk bakgrund är inte signifikant.

Skillnaden mellan gruppen 16-19 år och 20-25 år är inte signifikant 2015. Det är dock en större andel tjejer än killar som känt sig kränkta på grund av diskriminering både i gruppen 16-19 år och i gruppen 20-25 år.

Fotnot:

Utifrån diskrimineringsgrunderna utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion. Ålder som diskrimineringsgrund infördes i 2012 års undersökning.

Andel unga av samtliga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år som valdes in i riksdagen har ökat från 0,6 procent 2002 till 2,3 procent 2014.

Det är en något högre andel killar som valdes in i riksdagen än tjejer. Andelen valda killar var 1,4 procent och andelen valda tjejer var 0,9 procent år 2014.

Andelen unga 18-24 år bland de valda till riksdagen var lite drygt 1 procent i valet 2014. Något fler män än kvinnor blev valda i denna åldersgrupp.

Andelen valda i riksdagsvalet 2014 i åldrarna 25-29 var drygt 8 procent, vilket var en nästan fyra gånger så stor andel som andelen valda i åldrarna 18-24 år.

Nära nio av tio av dem som valdes in i riksdagen 2014 var i åldrarna 30-64 år. En större andel av de invalda var män än kvinnor.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2014. Procent.

Analys

I 2014 års Europaparlamentsval var det runt 46 procent av 18-24- åringarna som valde att rösta. Det innebar en ökning av valdeltagandet från Europaparlamentsvalet 2004 då motsvarande andel var runt 26 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i något högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2014. Andelarna var 48 procent respektive 43 procent. En sådan skillnad i valdeltagande kunde inte noteras vid Europaparlamentsvalet 2009.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 47 procent bland inrikes födda jämfört med 32 procent bland utrikes födda. Unga inrikes födda kvinnor i åldrarna 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga inrikes födda män i samma åldrar i Europaparlamentsvalet 2014. Skillnaden i valdeltagande mellan unga utrikesfödda kvinnor och män är inte signifikant.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 omkring 35 procent bland personer med utländsk bakgrund jämfört med 47 procent bland dem med svensk bakgrund. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2014 oavsett bakgrund.

Det går inte att konstatera några statistiskt säkerställda skillnader vad gäller valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 mellan dem i åldrarna 18-21 år och dem 22-24 år. Bland de yngsta, 18-21 år, röstade tjejerna i högre utsträckning än killarna

Valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2014 var högre bland dem i åldrarna 25-29 år jämfört med dem i åldrarna 18-24 år. Andelarna är 49 procent respektive 46 procent.

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2014 var valdeltagandet drygt sex procentenheter högre bland dem 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna är 52 procent respektive 46 procent.

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i riksdagsvalet ökade från drygt 5 procent vid valet 2002 till knappt 7 procent vid valet år 2010, men minskade till till knappt 6 procent vid valet år 2014.

Det var ingen skillnad i andelen unga män och kvinnor bland de nominerade vid riksdagsvalet 2014 . Det var det inte heller vid föregående riksdagsval.

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i riksdagsvalet var cirka 6 procent år 2014. Det är en något större andel män bland de unga nominerade till riksdagsvalet.

Det är en något mindre andel nominerade unga 18-24 år jämfört med 25-29 år i 2014 års riksdagsval . Den första gruppen utgör 6 procent av alla nominerade och den senare gruppen 7 procent.

Drygt sju av tio som nominerades i riksdagsvalet 2014 var i åldrarna 30-64 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års kommunfullmäktigval röstade 77 procent av de unga röstberättigade i åldern 18-24 år. Valdeltagandet har ökat sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Tjejer (18-24 år) röstade i något högre utsträckning (80 procent) än killar (75 procent) vid kommunfullmäktigvalen 2014. Även vid kommunfullmäktigvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda, det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 omkring 81 procent bland inrikes födda jämfört med 49 procent bland utrikes födda. Inrikes födda tjejer i åldrarna 18-24 år röstade i högre utsträckning (83 procent) än inrikes födda killar (78 procent) i kommunfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands.

Valdeltagandet är högre bland dem med svensk bakgrund jämfört med dem med utländsk bakgrund, det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland väljare i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 58 procent bland personer med utländsk bakgrund jämfört med 82 procent bland dem med svensk bakgrund. Tjejer i åldrarna 18-24 år med svensk bakgrund röstade i högre utsträckning (84 procent) än killar med svensk bakgrund (79 procent) i kommunfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund.

Det finns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen 2014 mellan dem i gruppen 18-21 år (78 procent) och dem i gruppen 22-24 år (76 procent). Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan killar och tjejer i dessa åldersgrupper.

Det finns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i i kommunfullmäktigvalen 2014 mellan dem i åldrarna 25-29 år (75 procent) och dem i åldrarna 18-24 år (77 procent).

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid kommunfullmäktigvalen 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre bland dem i åldern 30-64 år (84 procent) jämfört med dem i åldern 18-24 år (77 procent).

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i landstingsfullmäktigvalen har ökat från knappt 4 procent vid valet 2002 till cirka 5 procent vid valet 2014.

Liksom vid tidigare landstingsfullmäktigval var det 2014 en något större andel unga män bland de nominerade jämfört med unga kvinnor.

Nio av tio av de nominerade i 2014 års landstingsfullmäktigval var födda i Sverige. Andelen unga 18-24 år födda i ett annat land än Sverige bland de nominerade var knappt en halv procent jämfört med drygt fyra procent inrikes födda i samma åldersgrupp. Det en något högre andel nominerade inrikes födda unga män än inrikes födda unga kvinnor.

Nära nio av tio av dem som nominerades till landstingsfullmäktige har svensk bakgrund. Andelen unga nominerade med utländsk bakgrund var närmare 1 procent jämfört med drygt 4 procent unga med svensk bakgrund. Andelarna skiljer sig inte i någon större utsträckning mellan unga män och kvinnor.

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i landstingsfullmäktigvalen var 5 procent år 2014. Det var en något större andel unga män bland de nominerade än unga kvinnor.

Inga större skillnader kan konstateras i andelen nominerade i åldrarna 18-24 år och 25-29 år.

Lite drygt två tredjedelar av dem som nominerades i landstingsfullmäktigvalen 2014 var i åldrarna 30-64 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga av samtliga som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent

Analys

Andelen unga 18-24 år som valdes in i landstingsfullmäktige fortsätter att öka från 2 procent i 2010 års val till drygt 3 procent i 2014 års val.

Andelen unga (18-24 år) som valdes in i landstingsfullmäktige i 2014 års val var drygt 3 procent. Det är en liten ökning jämfört med 2010 års val. Det är något fler män som har blivit invalda bland de unga. Andelen unga bland dem som valts in till landstingsfullmäktige har varit väldigt låg vid valen 2002-2014. Det är inga större skillnader i andelen unga kvinnor och unga män bland de valda.

Drygt 8 procent av de som valdes i 2014 års landstingsfullmäktigval var födda utomlands. Andelen unga (18-24 år) som är födda utomlands var knappt 0,2 procent jämfört med drygt 3 procent inrikes födda. Inga större skillnader mellan män och kvinnor kan konstateras.

Nio av tio som valdes in i 2014 års landstingsfullmäktigval hade svensk bakgrund. Andelen unga 18-24 år med utländsk bakgrund var ungefär en halv procent av samtliga valda. Lika många unga män som unga kvinnor hade utländsk bakgrund bland de invalda i åldern 18-24 år.

Andelen unga (18-24 år) var drygt 3 procent bland de valda i landstingsfullmäktigvalen 2014 och det är en liten övervikt av unga män jämfört med unga kvinnor.

Det är en något större andel unga 25-29 år valda i 2014 års landstingsfullmäktigval jämfört med andelen unga 18-24 år. Den förra gruppen utgör 5 procent mot drygt 3 procent i den senare åldersgruppen.

Drygt tre fjärdedelar av dem som valdes in i landstingsfullmäktige 2014 var mellan 30-64 år. Av dessa var majoriteten män, 39 procent, vilket kan jämföras med andelen kvinnor som var 37 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års landstingsfullmäktigval var det 77 procent av de unga väljarna i åldern 18-24 år som valde att rösta. Valdetagandet har ökat sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Tjejer i åldern 18-24 år röstade i något högre utsträckning än killar vid landstingsfullmäktigvalen 2014. 79 procent av tjejerna röstade jämfört med 75 procent av killarna. Även vid landstingsfullmäktigvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland unga (18-24 år) var valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 80 procent bland inrikes födda jämfört med 49 procent bland utrikes födda. Inrikes födda tjejer i åldrarna 18-24 år röstade i högre utsträckning än inrikes födda killar i landstingsfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands.

Valdeltagandet är högre bland unga med svensk bakgrund jämfört med dem med utländsk bakgrund. Det gäller oavsett vilken ålder som studeras. Bland unga (18-24 år) var valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 omkring 58 procent bland de med utländsk bakgrund jämfört med 81 procent bland dem med svensk bakgrund. Bland unga i åldrarna 18-24 år röstade tjejer med svensk bakgrund i högre utsträckning än killar med svensk bakgrund i landstingsfullmäktigvalen 2014. Det fanns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund.

Det fanns inga signifikanta skillnader i valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen 2014 mellan dem i åldrarna 18-24 år (77 procent) och 25-29 år (75 procent).

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid landstingsfullmäktigvalen 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre i gruppen 30-64 år (84 procent) jämfört med dem i gruppen 18-24 år (77 procent).

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

I 2014 års riksdagsval var det 82 procent av de unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2010 års riksdagsval var motsvarande andel 80 procent. Det innebar i sin tur en ökning av valdeltagandet från riksdagsvalet 2002 då motsvarande andel var 71 procent.

Tjejer (18-24 år) röstade i något högre utsträckning än killar vid riksdagsvalet 2014. Andelen som röstade var 84 procent bland tjejerna och 80 procent bland killarna. Även vid riksdagsvalen 2010 och 2006 var valdeltagandet högre bland tjejer.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda, oavsett vilken åldersgrupp som studeras. Bland dem i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 omkring 84 procent bland inrikes födda jämfört med 65 procent bland utrikes födda. I åldersgruppen 18-24 år deltog inrikes födda tjejer i högre utsträckning än inrikes födda killar i riksdagsvalet 2014, andelarna var 86 respektive 81 procent. Skillnaden i valdeltagandet mellan tjejer och killar som är födda utomlands är däremot inte signifikant.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund, oavsett vilken åldersgrupp som studeras. Bland personer med utländsk bakgrund i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 omkring 69 procent jämfört med 85 procent bland dem med svensk bakgrund. I åldersgruppen 18-24 år deltog tjejer med svensk bakgrund i högre utsträckning än killar i riksdagsvalet 2014, andelarna var 87 respektive 83 procent. Skillnaden i valdeltagandet mellan tjejer och killar med utländsk bakgrund är däremot inte signifikant.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader vad gäller valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 mellan förstagångsväljarna i åldrarna 18-21 år (83 procent) och unga i åldern 22-24 år (82 procent).

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader vad gäller valdeltagande i riksdagsvalet 2014 mellan dem i åldrarna 25-29 år (83 procent) jämfört med dem i åldrarna 18-24 år (82 procent). Andelen kvinnor i åldern 25-29 år som röstade i riksdagsvalet 2014 var 86 procent och andelen män i samma ålder var 80 procent.

Valdeltagandet är högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet 7 procentenheter högre bland dem 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. I gruppen 30-64 år deltog 89 procent i riksdagsvalen 2014, jämfört med 82 procent i gruppen 18-24 år. Andelen kvinnor i åldern 30-64 år som röstade i riksdagsvalet 2014 var 90 procent och andelen män i samma ålder var 88 procent.

Andel unga av samtliga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de valda i kommunfullmäktigvalen har ökat från drygt 2 procent i valet 2002 till knappt 4 procent i valet år 2014.

Andelen unga 18-24 år bland dem som valts in i kommunfullmäktige ökade från 2 till 4 procent av samtliga valda i 2010 års val och ligger kvar på den nivån även efter 2014 års val. Det är en liten övervikt av andelen unga män jämfört med unga kvinnor.

Knappt 8 procent av de nominerade i 2014 års kommunfullmäktigval var utrikes födda. Andelen unga 18-24 år som valdes in i kommunfullmäktige och är födda utomlands var knappt 0,3 procent jämfört med knappt 4 procent som är födda i Sverige. Inga större skillnader mellan unga män och unga kvinnor kan konstateras.

Nio av tio av de valda i kommunfullmäktigvalen 2014 har svensk bakgrund. Andelen unga valda med utländsk bakgrund var drygt en halv procent jämfört med drygt 3 procent unga med svensk bakgrund. Inga större skillnader mellan unga män och unga kvinnor kan konstateras.

Andelen unga 18-24 år var knappt 4 procent bland de valda i kommunfullmäktigvalen 2014 och det är en liten övervikt av unga män jämfört med unga kvinnor.

Det var marginellt fler mellan 25-29 år som valdes in jämfört med 18-24 år i 2014 års kommunfullmäktigval. Inom båda åldersgrupperna är det en övervikt av män.

Drygt sju av tio som valdes in i kommunfullmäktigvalen 2014 var i åldrarna 30-64 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga av samtliga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 18-24 år bland de nominerade i kommunfullmäktigvalen ökade från 4 procent i valen 2002 till 5 procent i valen år 2014.

Vid kommunfullmäktigvalen 2014 var andelen unga män något större än andelen unga kvinnor bland de nominerade. Denna skillnad har även funnits i tidigare val.

Nio av tio av de nominerade i kommunfullmäktigevalen 2014 är födda i Sverige. Andelen unga utrikes födda (18-24 år) var knappt en halv procent av de nominerade totalt. Det kan jämföras med inrikes födda i denna åldersgrupp som utgjorde närmare 5 procent av de nominerade. En något större andel unga utrikes födda är män.

Nästan nio av tio av de nominerade i kommunfullmäktigvalen 2014 har svensk bakgrund. Andelen unga nominerade (18-24 år) med utländsk bakgrund utgjorde drygt en halv procent totalt sett, vilket kan jämföras med drygt 4 procent unga med svensk bakgrund. Det är nästan ingen skillnad mellan unga män och kvinnor med avseende på bakgrund.

Andelen unga (18-24) år bland de nominerade i kommunfullmäktigvalen var 5 procent år 2014. Det var en något större andel unga män bland de nominerade än unga kvinnor.

Det är en något större andel nominerade unga 18-24 år jämfört med 25-29 år i 2014 års kommunfullmäktigval. Den första gruppen utgör 5 procent av alla nomineradeoch den senare gruppen utgör 4 procent.

Nästan två tredjedelar av de som nominerade i kommunfullmäktigvalen 2014 var i åldrarna 30-64 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2010-2013. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor har legat mellan 3-4 procent under åren 2010-2013.

Andelen unga, 16–24 år, med riskabla spelvanor var nästan 10 gånger högre för killar än för tjejer (4,9 respektive 0,5 procent) år 2013. Bland tjejer var andelen högst år 2010 (2 procent), medan den låg kring 1 procent de övriga åren (2011-2013). Bland killar var andelen högst år 2011 (7 procent), och mellan 4-5 procent under resten av åren (2010, 2012, 2013).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inrikes- och utrikes födda (2 respektive 6 procent).
Data indelat efter kön och inrikes/utrikes födda kan inte visas för år 2013, på grund av lågt antal individer i gruppen i underlaget.

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år (2 respektive 4 procent). Inom åldersgruppen 16-19 år fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (0,5 procent för båda). Inom åldersgruppen 20-24 år var andelen däremot betydligt högre för unga män än för unga kvinnor år 2013 (6 respektive 0,4 procent).

År 2013 visade andelen unga med riskabla spelvanor ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 16-24 och 25-29 år (3 procent). Inom åldersgruppen 16-24 år var andelen betydligt högre för killar än för tjejer år 2013 (5 respektive 0,5 procent). Inom åldersgruppen 25-29 år visade det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen år 2013 (1,3 respektive 4,3 procent).

Fotnot:

Enkätfrågorna för att mäta riskabla spelvanor har förändrats från och med redovisningen 2014 och prevalensen kommer att bli betydligt högre. Ändringen kommer innebära ett brott i tidsserien från och med år 2014. Därför redovisas resultaten för åren 2010-2013 och år 2014 separat.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Endast en ledamot i riksdagen i åldersintervallet 18-24 år har avgått under de senaste mandatperioderna.

Endast en ledamot (manlig) i riksdagen för åldersintervallet 18-24 år har avgått under de senaste mandatperioderna.

Endast två ledamöter(en manlig och en kvinnlig) i åldersintervallet 25-29 år har avgått under den senaste mandatperioden.

Andelen ledamöter som avgått och är över 30 år är 9,1 procent. Motsvarande andel för åldersgruppen 18-24 år är 14,3 procent. En något större andel kvinnor har avgått i åldersgruppen över 30 år (9,9 procent) jämfört med män (8,5 procent).

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, dvs gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2014. Procent.

Analys

Omkring 30 procent av de unga ledamöterna i åldern 18-24 år i landstingsfullmäktige har avgått under de två senaste mandatperioderna, 2006-2010 och 2010-2014.

Av de unga kvinnliga ledamöterna 18-24 år har 44,4 procent avgått under den senaste mandatperioden, mellan valen 2010 och 2014, jämfört med 25,0 procent av de manliga. Det är genomgående en högre andel tjejer än killar som avgått under de senaste mandatperioderna.

Vid en jämförelse mellan åldersgrupperna 18-19 år och 20-24 år är det en högre andel av ledamöterna i den yngre gruppen som avgått (62,5 procent) jämfört med den äldre gruppen (26,2 procent). Det är en lägre andel tjejer som avgått (50,0 procent) jämfört med andelen killar (75,0 procent) i den yngre gruppen. För åldersgruppen 20-24 år är det en högre andel unga kvinnor (42,9 procent) än unga män (17,9 procent) som avgått under den senaste mandatperioden 2010-2014.

Det är en lägre andel ledamöter i åldersgruppen 25-29 år som avgått (23,5 procent) jämfört med åldersgruppen 18-24 år (32,0 procent). Det är en högre andel tjejer än killar i åldern 18-24 år som avgått,

44,4 procent respektive 25,0 procent. För åldersgruppen 25-29 år är andelen som avgått lägre bland kvinnor än män, 14,3 procent för kvinnor och 30,0 procent för män.

Andelen unga ledamöter, 18-24 år, som avgått är högre än andelen ledamöter som är över 30 år, 32,0 procent jämfört med 13,0 procent. För ledamöter över 30 år är andelen kvinnor som avgått 14,3 procent jämfört med männen som uppgick till 11,9 procent.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, dvs gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18-24 år, 2002 -2014.

Analys

Andelen unga ledamöter i åldersintervallet 18-24 år för Sveriges kommuner som har avgått under de senaste mandatperiodenm mellan valen 2010-2014, var 47 procent. Det var något större andle jämfört med den föregående perioden (41 procent), men ungefär lika stor som mandatperioden 2002-2006.

För den senaste mandatperioden 2010-2014 är det 49,7 procent av tjejerna som avgått, jämfört med 44,1 procent för killarna. Andelen tjejer i åldern 18-24 år som avgått är högre än andelen killar för samtliga redovisade mandatperioder.

Vid en jämförelse mellan åldersgrupperna 18-19 år och 20-24 år är det en något högre andel av ledamöterna i den yngre gruppen som avgått, med en skillnad på 5,4 procentenheter. Andelen tjejer som avgått för åldersgruppen 18-19 år är högre (59,3 procent), jämfört med andelen killar (46,8 procent). I åldersgruppen 20-24 år är det något fler unga kvinnor som har avgått (45,8 procent) än unga män (43,3 procent).

Det är en lägre andel ledamöter i åldersgruppen 25-29 år som avgått (37,9 procent) jämfört med den yngre åldersruppen (46,8 procent). Det är en något högre andel tjejer än killar som avgått i åldersgruppen 18-24 år, 49,7 procentbland tjejer och 44,1 procent bland killar. Även gällande åldersgruppen 25-29 år är andelen kvinnor som avgått högre, 42,5 procent, jämfört med 34,0 procent bland män.

Andelen unga ledamöter i åldersgruppen 18-24 år som avgått är högre än andelen ledamöter över 30 år, 46,8 procent respektive 17,2 procent. En högre andel tjejer än killar har avgått i åldersgruppen 18-24 år, 49,7 procent för tjejer och 44,1 procent för killar Gällande åldersgruppen 30-64 år är andelen för kvinnor något högre än för män, 18,8 procent för kvinnor och 16,0 procent för män.;

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel, 2014 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2010-2014. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, dvs gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Nästa indikator