Mer information om indikatorn

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2020. Procent

Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (47 300 kronor 2020), haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Källa: Olika register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Nästa rapport: Hösten 2023

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2021. Promille.

Behandlande läkare är skyldiga att rapportera in alla fall av klamydia, eftersom det är en smittspårningspliktig sjukdom.

Källa: Antal rapporterade fall hämtad från SmiNet-registret. Population hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Jun-23

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2021. Procent.

Har svarat ja på frågan “Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Ca maj 2023

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2021. Procent.

Har svarat ja på frågan” Är du medlem i något politiskt parti?”.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: Ca maj 2023

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2021. Antal per 1000 försäkrade.

Antal per 1000 försäkrade i respektive grupp (ålder, kön, län) som någon gång under det aktuella året har haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning.

Källa: Försäkringskassan, STORE

Uppgiftslämnare: Försäkringskassan

Nästa rapport: Jun-23

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2008-2021. Procent.

Andelen som svarat “Är ute i naturen/fiskar/jagar” på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2008-202. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i ett politiskt möte.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2012–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i demonstrationer.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2021 Procent.

Andel studerande av befolkningen, 19–29 år, på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Inresande studenter är exkluderade.

Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen och Universitets- och högskoleregistret

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Apr-23

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008–2021. Procent.

Andelen unga i åldern 20-29 år som angett att de bor hemma med sina föräldrar.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2023

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2006-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2021. Procent.

Andelen personer som svarat att de äger sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?”.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2023

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2021. Procent.

Andelen personer som svarat att de hyr sin bostad på frågan “Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?”.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2023

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2021. Procent.

Andelen personer som svarat att de bor i en bostadsrätt på frågan “Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?”.

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: April 2023

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”. I svarsalternativen kan man ange hur ofta man idrottar i en förening/klubb, eller utanför en förening/klubb. Här har vi lagt ihop de som idrottar varje vecka, oavsett i vilken regi.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Svarat “Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening” minst varje vecka på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: MUCF

Nästa rapport: 2024

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Svarat “Idrottar/motionerar i klubb eller förening” minst varje vecka på frågan “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: MUCF

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”).

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året skrivit insändare.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2008–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med någon politiker.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2021

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2004–2021.

Andel unga som svarat att de någon eller flera gånger det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

De som på frågan “Är du medlem i någon/några av följande sorters föreningar?” och uppgett att de är medlem i minst en av följande föreningar: Idrottsförening/klubb, elev-/studentförening, friluftsförening, religiös förening/församling, kulturförening (t.ex. musik, dans, teater), hobbyförening (t.ex. motor, slöjd, häst), förening för miljö/djurrätt etc, politiskt parti/ungdomsförbund, förening/organisation för övriga samhällsfrågor, datorförening/spelförening eller annan förening.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder “Hur ofta gör du följande saker på din fritid?”.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2020. Procent.

Andel unga, 16–24 år, som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning. Även om det inte finns gymnasieutbildningar som är 2-åriga så räknas personer som inte fullföljt gymnasiet men som har gått två år i gymnasiet till denna nivå i Utbildningsregistret som underlaget bland annat hämtas från.

Källa: Utbildningsregistret (UREG) och Registret personer i utbildning (RPU)

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Feb-23

Jämförbar statistik från EU: EUROSTAT

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2020/21. Procent.

Sedan våren 2011 presenteras behöriga till gymnasiet som att vara behörig till yrkesprogram. Det innebär att ha godkänt betyg A-E i minst 8 ämnen varav tre av dem är matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk. De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram är även behöriga till högskoleförberedande program, som kräver godkänt betyg i minst 12 ämnen.

Källa: Skolverkets officiella statistik

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: 2023 jan

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2020/21. Procent.

Andel avgångselever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

Källa: Skolverkets register över elever som avslutat gymnasieskolan vårterminen varje år.

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Feb-23

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år 2011-2017. Procent.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och
yrkesprogram som tagit examen inom fyra år.

Källa: Skolverket

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Feb-23

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de upplever att de har stora eller mycket stora möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen.

Källa: Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport: 2024

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2021 i procent.

Andel unga, 16–24 år, som har fått studiemedel utbetalt från CSN för eftergymnasiala studier utomlands under läsåret i förhållande till det totala antalet unga studerande som fått studiemedel för eftergymnasiala studier.

Källa: CSN:s officiella statistik

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Nästa rapport: nov-22

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2021.

Antal unga, 18-24 år, som varit föremål för verkställd vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2023

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2021.

Antal unga som haft inkommen ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Detta innebär att de blivit hotade av vräkning.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2023

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2021. Antal.

Antal fysiska personer, mellan 18-29 år, som var svarande i en eller flera under året inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (ej handräckning eller betalningsfastställelse i pant).

Källa: Statistikrapporteringssystem. QlikSara. Ursprungskälla verksamhetssystemet SARA.

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mar-23

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2021.

Antal personer som har skuld för indrivning i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister.

Källa: Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2023

Antal unga 18-24 år som ansökt om skuldsanering, 2018 till 2021.

Antal unga som ansökt om skuldsanering hos Kronofogden

Källa: Data är hämtat från uppföljningsverktyget QlikSkusan

Uppgiftslämnare: Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport: Mars 2023

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: 2022

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2021. Procent.

Andel som sitter still minst tio timmar per dygn (exklusive sömn).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-22

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Andel unga som snusar dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-22

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Andel unga som röker dagligen.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-22

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Andel unga med riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C; en kortversion av AUDIT-10 och innehåller tre frågor:
(1) hur ofta man dricker,
(2) hur många glas en typisk dryckesdag och
(3) hur ofta minst 6 glas.
Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor ska för indikatorn sättas till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: december 2022

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2021. Procent.

Riskabla spelvanor beräknas genom ett summaindex utifrån fyra delfrågor. Det första svarsalternativet ’Aldrig’ ger värdet 0, det andra ’Ibland’ ger värdet 1, det tredje ’Ofta’ ger värdet 2 och det fjärde alternativet ’Nästan alltid’ ger värdet 3. Maximal poäng på summan de fyra frågorna blir därmed 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: Dec-22

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Andel unga med ett BMI på 30 eller mer (fetma).

Källa: Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare: Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport: december 2022

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. 2011-2020. Procent.

Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Källa: SCB, Registret över inkomster och skatter

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: Feb-23

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18-24 år, 2011-2020. Procent.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18-24 år, 2011-2020. Procent.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

Uppgiftslämnare: SCB

Nästa rapport: Dec-22

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2021. Procent

Avser hos Arbetsförmedlingen inskrivna arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2023

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011-2021. Antal dagar.

Mediantiden i arbetslöshet är det antal dagar som delar materialet i två lika stora delar.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2023

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2021. Procent.

Andel av registerbaserad arbetskraft. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2023

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2021. Procent.

Avser andel av samtliga som lämnat program med aktivitetsstöd till arbete eller reguljär utbildning.

Källa: Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare: Arbetsförmedlingen

Nästa rapport: Januari 2023

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2020. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: Tidigast nov-24

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2020.

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: hösten 2022

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2020.

Andelen 16–24-åringar som uppger att de utsatts för sexualbrott.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2022

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2020.

Andelen 16-24-åringar som utsatts för misshandel.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Hösten 2022

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 2016-2020.

Andelen 16–24-åringar som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: hösten 2022

Andel unga i åldern 16–24 år som känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2017–2021.

Andelen unga i åldern 16-24 år som uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: hösten 2022

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Yttre orsak enligt ICD10-kod: X60-X84. Här innefattas såväl självmordsförsök som andra självskadebeteenden som lett till inläggning på sjukhus.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: 2022

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84).

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Sep-22

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord) och ”Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt” (Osäkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84, Y10-Y34).

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Sep-22

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2020. Antal per 100 000 individer.

Med dödligt våld avses här död till följd av “övergrepp av annan person” ICD10-kod: X85-Y09.

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Sep-22

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2020. Antal per 1 000 individer.

Andel ungas som varit placerad i vård utom hemmet (heldygnsvård) någon gång under året.

Källa: Socialstyrelsen, Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: september/oktober 2021

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2020.

Statistiken omfattar ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 § samt i förekommande fall 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (2001:453).

Källa: Socialstyrelsen, registret över ekonomiskt bistånd

Uppgiftslämnare: Socialstyrelsen

Nästa rapport: Jun-22

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2020. Antal.

Antal lagföringsbeslut hos åklagare och domstol. Med lagföringsbeslut avses beslut (fällande domslut) i domstol (tingsrätt) mot en person, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Källa: Officiella kriminalstatistiken - personer lagförda för brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Augusti 2022

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013-2017. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: november 2023 preliminärt

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19-24 år, 2013-2020. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa: Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare: Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport: november 2023 preliminärt

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2019. Procent.

Andel av de sysselsatta som upplever för litet inflytande i arbetet. Personerna som fått enkäten har fått en fråga med en femgradig skala som går från “för litet inflytande” till “för stort inflytande”. De två alternativ som ligger närmast “för litet inflytande” har summerats.

Källa: Arbetsmiljöenkäten, en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Uppgiftslämnare: SCB genom Arbetsmiljöverket

Nästa rapport: 2022

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Nov-22

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för minst en stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet, Brå

Nästa rapport: Nov-22

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Nov-22

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa: Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare: Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport: Nov-22

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2019. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i Sverige i Europaparlamentsvalet.

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2025

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Ungdomar 13-18 år som intervjuats och svarat att de har huvudvärk, ont i magen och/eller svårt att somna minst en gång i veckan.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som berör dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Unga 13-18 år som intervjuats och svarat att de alltid eller ofta får vara med och bestämma hemma om saker som berör henne/honom. Det kan till exempel handla om vilken tid man ska vara hemma på kvällen eller vad man ska hjälpa till med.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare: SCB

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Nästa rapport: 2022

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Valda i val till landstingsfullmäktige 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i riksdagsval

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till kommunfullmäktige

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal valda i val till riksdagen 2002-2018

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Antal nominerade i val till land

Källa: SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter, både ordinarie och ersättare, som avgått från landstingsfullmäktige under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Andel ledamöter i riksdagen, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Andel ledamöter i kommunfullmäktige, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa: Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare: Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport: 2023

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7 till 9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång per månad.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare: Skolverket

Nästa rapport: Preliminärt 2022

Dela

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2020. Procent

Analys

Bland unga i åldern 16–24 år var det 6,2 procent som varken arbetade eller studerade år 2020. Andelen har minskat sedan år 2016.

Andelen som varken arbetade eller studerade var större bland killar än bland tjejer, 6,8 respektive 5,6 procent år 2020.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större bland utrikes födda i åldern 16-24 år än bland inrikes födda. År 2020 var andelen 10,1 respektive 5,2 procent.

Andelen som varken arbetar eller studerar har dock minskat något bland utrikesfödda över tid. År 2016 var det 15,5% bland gruppen utrikesfödda 16-24 år som varken arbetade eller studerade jämfört med 10,1 procent år 2020.

Bland utrikes födda var det en större andel tjejer än killar som varken arbetade eller studerade år 2020. Andelen var 10,9 respektive 9,5 procent.

Bland inrikes födda var det år 2020 något större andel killar än tjejer som varken arbetade eller studerade, 6,0 respektive 4,3 procent.

År 2020 var andelen som varken arbetar eller studerar större bland unga vuxna i åldern 25–29 år än bland unga i åldern 16–24 år. Andelen var 11,3 respektive 6,2 procent.

I åldersgruppen 25–29 år var andelen som varken arbetade eller studerade nästan lika stor bland kvinnor och män år 2020, 11,4 respektive 11,3 procent.

Fotnot:

För åren 2015-2020 är gränspendlare till Norge, Finland och Danmark borträknade. Gränspendlare är personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar i ett land som gränsar till Sverige. För åren 2007-2014 är enbart gränspendlare till Norge och Danmark borträknade. Det innebär att de kommuner som har många gränspendlare till Finland inte har fullt ut jämförbara siffror över hela tidsperioden.

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2021. Promille.

Analys

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2021 var andelen med rapporterade klamydiafall 16,8 promille (1,7 procent) bland unga.

Under hela perioden 2010 till 2021 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2021 var andelen 21,5 promille (2,2 procent) bland tjejer och 12,4 promille (1,2 procent) bland killar. Andelen har minskat över tid bland båda könen jämfört med år 2010.

År 2021 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 19 promille (1,9 procent) respektive 16,8 promille (1,7 procent).

År 2021 var andelen rapporterade klamydiafall betydligt mindre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år.

I åldersgruppen 25-29 var andelen klamydiafall 7.9 promille (0.8 procent).

För åldrarna 16-19 och 20-24 år var andelarna 14 promille (1.4 procent) respektive 19 promille (1.9 procent).

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest har ökat från 21 procent 2008/2009 till 46 procent 2021.

Andelen med psykiska symtom var år 2021 högre bland tjejer än bland killar. I åldern 16-24 år var det 58 procent bland tjejerna och 35 procent bland killarna.

För både tjejer och killar har andelen ökat mellan 2008/2009 och 2021.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–24 år som har svensk respektive utländsk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest större bland tjejer än bland killar år 2021. Bland tjejer och killar med svensk bakgrund var andelen 60 respektive 32 procent. Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar bland dem med utländsk bakgrund, där andelen var 53 respektive 41 procent.

År 2021 var andelen med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest i åldersgruppen 16–19 år 44 procent och åldersgruppen 20–24 år 47 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd mellan dessa åldersgrupper.

Inom båda åldersgrupperna var andelen med psykiska symptom större bland tjejer än bland killar, 56 respektive 32 procent för åldersgruppen 16–19 år och 59 respektive 36 procent i åldersgruppen 20–24 år.

År 2021 finns det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan unga 16–24 år och 25–29 år.

Inom åldersgruppen 16–24 år var det år 2021 en större andel bland tjejer än bland killar som uppgav att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelarna var 58 procent bland tjejerna och 35 procent bland killarna.

Även mellan tjejer och killar i åldern 25–29 år var det skillnad, 57 respektive 44 procent.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar, det vill säga att 2011 är sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar och 2019 är sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar osv. Från och med 2021 är det en ny design för insamling och register, vilket medför att ett år i taget redovisas istället för de tidgare två i hopslagna åren.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16-24 år, 2008-2021. Procent.

Analys

År 2021 var 3,1 procent i åldersgruppen 16-24 år medlemmar i ett politiskt parti, vilket är lägre än 2014-2015 då andelen var 5,6 procent.

Andelen unga tjejer, 16-24 år, som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 1,3 procent år 2021. Andelen killar som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var högre än för tjejerna, 4,8 procent år 2021.

År 2021 var andelen partimedlemmar 2,9 procent bland inrikes födda i åldern 16-24 år. För utrikes födda i samma ålder var andelen 3,9 procent. Denna skillnad är inte statistiskt säkerställd.

Andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år var 3,2 procent bland de med svensk bakgrund och 2,9 procent bland de med utländsk bakgrund år 2021. Denna skillnad är inte statistiskt säkerställd.
Det finns heller inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som var partimedlemmar.

År 2021 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-19 år 3,7 procent och i gruppen 20-24 år 2,7 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd mellan dessa åldersgrupper. Det finns heller inte någon statistikst säkerställd skillnad vid jämförelse mellan kön inom respektive ålders grupp.

År 2021 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 3,1 procent och i gruppen 25-29 år 3,3 procent. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan mellan kön vid jämförelse mellan dessa två åldersgrupper.

År 2021 var andelen partimedlemmar i gruppen 16-24 år 3,1 procent och i gruppen 30-64 år 5,3 procent. Jämförs kvinnor 16-24 år med kvinnor 30-64 år är det också skillnad, där det är 1,3 procent bland de yngre som är partimedlemmar och 5,1 procen bland de äldre. Däremot är det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan männen i dessa två åldergrupper.
Vid jämföresle mellan kvinnor och män inom gruppen 16-24 år är andelen lägre för kvinnorna, 1,3 procent mot männens 4,8 procent. Det är ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i åldersgruppen 30-64.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar, det vill säga att 2011 är sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar och 2019 är sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar osv. Från och med 2021 är det en ny design för insamling och register, vilket medför att ett år i taget redovisas istället för de tidgare två i hopslagna åren.

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent 2006 till 29 procent 2021.

År 2021 var det en högre andel som läser böcker varje veckan bland tjejer jämfört med bland killar.

För tjejer var andelen 33 procent och för killar var andelen 26 procent.

År 2021 var det en högre andel bland utrikes födda som läser böcker varje vecka jämfört med bland unga inrikes födda.

För unga utrikes födda var andelen 35 procent medan motsvarande andel bland unga inrikes födda var 29 procent.

År 2021 var det en högre andel bland unga med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka jämfört med bland unga med svensk bakgrund.

För unga med utländsk bakgrund var andelen 35 procent medan motsvarande andel bland tjejer var 28 procent.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år vad gäller andelen som läser varje vecka.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 och 2009 står det “Läser”. År 2012, 2015 och 2018 står det “Läser böcker (även läsplatta)”.

Antal unga med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, 16-24 år, 2012-2021. Antal per 1000 försäkrade.

Analys

Antalet 16-24-åringar som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning har ökat mellan år 2012 och 2021, från 43 till 47 per 1000 försäkrade. Antalet har minskat sedan föregående år 2020, då antalet låg på 48 per 1000 försäkrade.

Antalet tjejer i åldern 16-24 år som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var 50 personer per 1000 försäkrade år 2021. Motsvarande tal för killar var 44 per 1000 försäkrade .

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år. I åldersgruppen 20-24 år var det vanligare bland kvinnor (83 per 1000 försäkrade) än bland män (71 per 1000 försäkrade) att ha haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning under år 2021. I åldersgruppen 16-19 var det 10 per 1000 försäkrade tjejer och 11 per 1000 försäkrade killar.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 25-29 år 2021 (108 per 1 000 försäkrade) än i åldersgruppen 16-24 år (47 per 1 000 försäkrade). I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 50 per 1000 försäkrade för tjejer och 44 per 1000 försäkrade för killar medan motsvarande tal i åldersgruppen 25-29 år var 131 respektive 87.

Antalet som under året haft aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var betydligt högre i åldersgruppen 30-64 (168 per 1 000 försäkrade) år än i åldersgruppen 16-24 år (47 per 1 000 försäkrade). I båda åldersgrupperna var det vanligare bland tjejer än bland killar att ha haft ersättning, men skillnaden var betydligt större i den äldre åldersgruppen än i den yngre. I åldersgruppen 16-24 år var antalet 50 per 1000 försäkrade för tjejer och 44 per 1000 försäkrade för killar medan motsvarande tal i åldersgruppen 30-64 år var 207 per 1 000 försäkrade för kvinnor respektive 130 per 1 000 försäkrade för män.

Fotnot:

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-29 år som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel medan sjukersättning kan beviljas personer i åldersgruppen 19-64 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning kan också beviljas personer i åldern 19-29 år som pga funktionsnedsättning som ännu inte avslutat sina gymnasiestudier.
I hela riket ingår även de för vilka uppgift om län saknas.

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 12 procent 2008 till 28 procent 2021.

År 2021 var det en större andel bland tjejer jämfört med bland killar som var ute i naturen.

Bland tjejer var andelen 30 procent och bland killar var den 25 procent.

År 2021 var det vanligare att unga inrikes födda var ute i naturen jämfört med unga utrikes födda.

Bland inrikes födda var andelen 28 procent och bland utrikesfödda var andelen 23 procent.

År 2021 var det vanligare att unga med svensk bakgrund var ute i naturen jämfört med unga med utländsk bakgrund.

För unga med svensk bakgrund var andelen 29 procent och för unga med utländsk bakgrund var andelen 20 procent.

År 2021 var det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var 23 procent 2021. Andelen har ökat över tid från 17 procent 2008 men minskande jämfört med 2021 då andelen var 27 procent.

År 2021 var andelen högre bland tjejer jämfört med killar.

Bland tjejer var andelen 29 procent och motsvarande andel bland killar var 16 procent.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställda skillnad mellan unga inrikes födda och unga utrikes födda.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

Andelen som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga var högre bland unga 20-25 år jämfört med unga 16-19 år.

För unga 20-25 år var andelen 28 procent och för unga 16-19 år var andelen 13 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2008-202. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte var 4 procent 2021.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad baserat på kön.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga inrikes födda och unga utrikes födda.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställda skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2012–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var knappt 7 procent 2021. Sedan 2012 har andelen varit relativt stabil.

Andelen som deltagit i en demonstration är dubbelt så stor bland tjejer jämfört med killar år 2021, 9 respektive 5 procent.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga inrikes födda och unga utrikes födda.

År 2021 var det vanligare att unga med utländsk bakgrund deltog i demonstrationer jämfört med unga med svensk bakgrund.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 10 procent och bland unga med svensk bakgrund var andelen 6 procent.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och 20-25 år vad gäller andelen som deltagit i demonstrationer.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011-2021 Procent.

Analys

Andelen studerande vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år var 23 procent på hösten 2021 vilket är samma andel som föregående år.

Hösten 2021 var andelen som studerade i åldersgruppen 19-24 år 29 procent bland tjejer och 19 procent bland killar. Andelen som studerar var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2021.

Under perioden 2011 till 2021 var det en betydligt större andel som studerade vid universitet och högskola bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2021 studerade 26 procent bland inrikes födda respektive 13 procent bland utrikes födda.

Bland unga utrikes födda var andelen studerande 18 procent bland tjejer och 10 procent bland killar hösten 2021.

Bland unga inrikes födda var andelen studerande 31 procent bland tjejer och 21 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2021 var det en betydligt större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2021 var andelen 26 procent bland unga med svensk bakgrund och 18 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen studerande 24 procent bland tjejer och 14 procent bland killar hösten 2021.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen studerande 30 procent bland tjejer och 21 procent bland killar.

Hösten 2021 var andelen som studerade vid universitet eller högskola mindre i åldersgruppen 19-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 18 respektive 26 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade.

Hösten 2021 var andelen som studerade vid högskola eller universitet större i åldersgruppen 19-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 23 respektive 11 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel unga kvinnor än unga män som studerade.

Fotnot:

Avser studerande på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 2011 till 2021. Avser andel av befolkningen, inresande studenter är exkluderade.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20-24 år, 2008–2021. Procent.

Analys

Åren 2021 bodde 30 procent av unga i åldern 20–24 år kvar hos sina föräldrar.

Andelen 2021 är lägre jämfört med närmast tidigare år, där det under åren 2014-2017 var drygt 40 procent i åldern 20-24 som bodde kvar hos sina föräldrar..

Andelen som bodde kvar hos sina föräldrar var större bland killar än bland tjejer 2008–2009. Därefter minskade skillnaden i andel mellan tjejer och killar och 2021 finns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tjejer och killar.

I åldersgruppen 20–24 år fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund 2018–2019.

Det finns ingen könsindelad data på grund av för få individer i underlaget.

Det var en större andel unga i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år som bodde kvar hemma hos sina föräldrar åren 2021. Andelen var 30 procent i åldersgruppen 20–24 år och 9 procent i åldersgruppen 25–29 år.

Åren 2021 fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad i andel killar respektive tjejer som bodde kvar i föräldrahemmet, varken i åldersgruppen 20–24 år eller 25–29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2019 en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar. Från och med 2021 har undersökningen ULF en ny design och enkelår redovisas.

Ingen könsindelad data kan visas för svensk/utländsk bakgrund på grund av för få individer i underlaget.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2006-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som utövar kultur varje vecka ökade från 25 procent 2006 till 30 procent 2021.

År 2021 var det en större andel bland tjejer jämfört med killar som utövar kultur varje vecka.

För tjejer var andelen 37 procent och för killar var andelen 25 procent.

År 2021 var det inga skillnader mellan unga utrikesfödda och unga födda i Sverige.

År 2021 var det inga skillnader mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

År 2021 var det en större andel bland unga 16-19 år som utövade kultur varje vecka jämfört med unga 20-25 år.

För unga 16-19 år var andelen 35 procent och för unga 20-25 år var andelen 28 procent.

Fotnot:

Alternativen som anges i undersökningarna varierar något. År 2006 och 2008 står det “Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater”.

År 2012, 2015, 2018 och 2021 finns alla alternativ från tidigare med, och utöver dessa tillkom “gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)”.

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 22 procent 2012 till 14 procent 2021.

Under perioden 2007-2018 var det en större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka, i åldersgruppen 16-25.

År 2021 var andelen 20 procent bland tjejer och 10 procent bland killar.

År 2021 var det en större andel bland unga utrikes fööda som skriver varje vecka jämfört med unga födda i Sverige.

För unga utrikes födda var andelen 19 procent medan motsvarande andel för unga med svensk bakgrund var 14 procent.

År 2021 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka jämfört med unga med svensk bakgrund.

För unga med utländsk bakgrund var andelen 17 procent medan motsvarande andel för unga med svensk bakgrund var 14 procent.

År 2021 fanns inga skillnader i andelen som skiver varje vecka mellan unga i olika åldersgrupper.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något.

År 2008 står det “Skriver dikter/dagbok”.

År 2012, 2015 och 2018 står det “Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)”.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2021. Procent.

Analys

6 procent bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån bodde i äganderätt år 2021. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

År 2021 var andelen i som bodde i äganderätt 4 procent bland tjejer och 8 procent bland killar, vilket dock inte är någon statistiskt säkerställd skillnad.

Andeln har inte förändrats över tid för något av könen.

Andelen unga som flyttat hemifrån och som bodde i äganderätt år 2021 var större i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 20–24 år, 17 respektive 6 procent.

Det finns inte någon skillnad mellan andelen tjejer och killar som bor i äganderätt i någon av åldersgrupperna 25–29 år eller 20–24 år under år 2021.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2021. Procent.

Analys

År 2021 bodde 75 procent av unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt. Andelen har legat på i stort sett samma nivå sedan 2008/09. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

År 2021 var andelen i som bodde i hyresrätt 73 procent bland tjejer och 76 procent bland killar, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad. Det finns inga statistiskt säkerställda skilllnader mellan könen under hela tidsperioden.

År 2021 bodde en större andel bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt jämfört med åldersgruppen 25–29 år, 75 respektive 56 procent.

År 2021 fanns det ingen skillnad mellan andelen tjejer och killar i åldersgruppen 25–29 år som bodde i hyresrätt. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar åldersgruppen 20–24 år detta år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt var 18 procent år 2021. Andelen var 19 procent år 2008/09. Det är ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Andelen som flyttat hemifrån och bodde i bostadsrätt var 21 procent bland tjejer och 15 procent bland killar år 2021. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2021 fanns inga statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år när det gäller boende i bostadsrätt.

År 2021 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan kvinnor och män i någon av åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

Andelen unga som konsumerade kultur minskade 2021 jämfört med 2018.

År 2018 var andelen 13 procent men sjönk till 7 procent år 2021.

Under perioden 2008-2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i åldern 16-25 år med avseende på andelen som konsumerar kultur varje månad.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga inrikes födda och unga utrikes födda.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med utländsk bakgrund och unga med svensk bakgrund.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Fotnot:

År 2008 var konsumtion av kultur uppdelad på tre frågor, om man går på konsert, eller teater/musikal/dansuppvisning eller museum/utställning. De efterföljande åren var alla alternativen i samma fråga.

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka var 72 procent år 2021.

Andelen har minskat något jämfört med 2012 och 2015 då den var som högst, 78 respektive 76 procent.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställda skillnad mellan könen.

År 2021 var det vanligare att unga inrikes födda idrottade varje vecka jämfört med unga utrikes födda.

För unga inrikes födda var andelen 72 procent och för unga utrikes födda var andelen 64 procent.

År 2021 var det vanligare att unga med svensk bakgrund idrottade varje vecka jämfört med unga med utländsk bakgrund.

För unga med svensk bakgrund var andelen 73 procent och för unga med utländsk bakgrund var andelen 64 procent.

År 2021 var det vanligare att unga 16-19 år idrottade varje vecka jämfört med unga 20-25 år.

För unga 16-19 år var andelen 75 procent och för unga 20-25 år var andelen 69 procent.

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening var 65 procent 2021. Andelen har legat relativt stabil sedan 2012 men ökat jämfört med 2004 då andelen var 57 procent.

Det var ingen skillnad mellan killar och tjejer 2021.

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar utanför förening var högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda 2021 .

För inrikes födda var andelen 65 procent och för utrikes födda var andelen 55 procent.

År 2021 var det en högre andel svensk än med utländsk bakgrund som idrottade utanför förening i åldersgruppen 16-25 år.

För unga med svensk bakgrund var andelen 66 procent och för unga med utländsk bakgrund var andelen 55 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år för år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar i förening varje vecka minskade från 39 procent 2004 till 25 procent 2021.

År 2021 var det vanligare bland killar jämfört med tjejer att idrotta i föreningar.

Bland killar var andelen 28 procent och bland tjejer var andelen 22 procent.

År 2021 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga födda i Sverige och unga utrikes födda.

År 2021 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25. år År 2021 var andelen 36 procent i åldern 16-19 och 18 procent i åldern 20-25.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som besöker bibliotek varje månad var 21 procent år 2021.

År 2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besöker bibliotek varje månad. Andelen var 26 procent bland tjejer och 20 procent bland killar.

År 2021 var det en större andel bland unga utrikes födda än bland unga födda i Sverige som besöker bibliotek varje månad.

Andelen var 39 procent bland unga utrikes födda och 21 procent bland unga födda i Sverige.

År 2021 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besöker bibliotek varje månad.

Andelen var 36 procent bland unga med utländsk bakgrund och 20 procent bland unga med svensk bakgrund.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställda skillnad baserat på ålder.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i svarsalternativet har ändrats något. År 2004, 2006 och 2008 står det “Besöker bibliotek (inte på skoltid)”.

År 2012 och 2015 står det “Besöker bibliotek”. Frågan är dock identisk alla år, och där anges att det är aktiviteter på fritiden som avses.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) var 58 procent 2021.

Andelen har ökat sedan 2012 då andelen var 50 procent.

Det är en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021.

Andelen bland tjejer var 71 procent och för killar var andelen 44 procent.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021, 58 porcent jämfört med 49 procent.

Det är en större andel bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen 59 procent och bland unga med utländsk bakgrund var andelen 51 procent.

År 2021 finns ingen skillnad mellan andelen unga i olika åldersgrupper som har stöttat en samhällsfråga på internet.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling var 37 procent 2021.

Mellan 2004 och 2015 minskade andelen från 52 till 24 procent.

År 2021 har andelen ökat till 37 procent.

Andelen är betydligt större bland tjejer, 49 procent, jämfört med killar, 23 procent, år 2021.

År 2021 är andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 37 respektive 28 procent.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 37 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 32 procent, år 2021.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga 20-25 år, 40 procent, jämfört med unga 16-19 år, 28 procent, år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare var 4 procent 2021. Det har minskat något sedan 2006, då var andelen 8 procent.

Det finns inga skillnader mellan andelen tjejer och killar som skrivit insändare under 2021.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga utrikes födda, 8 procent, än bland unga födda i Sverige, 4 procent, år 2021.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 8 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 3 procent, år 2021.

Andelen som skrivit insändare är större bland unga i åldern 16-19 år än bland unga som är 20-25 år, 7 respektive 2 procent år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Det var 64 procent bland unga som år 2021 svarade att de var intresserade av vad som händer i andra länder.

Andelen har varit relativt stabil över tid.

Andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder är något högre bland tjejer jämfört med killar.

För år 2021 var andelen 66 procent bland tjejer och 62 procent bland killar.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga födda i Sverige och unga utrikes födda.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

Andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder är högre bland unga 20-25 år jämfört med unga 16-19 år.

För unga 20-25 år var andelen år 2021 66 procent medan motsvarande andel bland unga 16-19 år var 61 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som var intresserade av samhällsfrågor var 62 procent år 2021. Andelen ökade något jämfört med 2018 då andelen var 58 procent.

År 2021 var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar, 67 respektive 57 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda i andelen som är intresserade av samhällsfrågor år 2021.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund vad gäller andelen unga 16–25 år som är intresserade av samhällsfrågor.

År 2021 var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland unga 20-25 år jämfört med unga 16-19 år.

För unga 20-25 år var andelen 66 procent och för unga 16-19 år var andelen 55 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av politik var 44 procent 2021. Det är en ökning från 2004 då det var 35 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer år 2021.

Det var en högre andel bland unga födda i Sveige som var intresserade av politik år 2021 jämfört med unga utrikes födda.

Bland unga födda i Sverige var andelen 44 procent medan andelen för unga utrikes födda var 38 procent.

Det var en högre andel bland unga med svensk bakgrund som var intresserade av politik år 2021 jämfört med unga med utländsk bakgrund.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen 44 procent medan andelen för unga med utländsk bakgrund var 39 procent.

Andelen som är intresserade av politik är högre bland unga 20-25 år jämfört med unga 16-19 år.

För unga 20-25 år var andelen 45 procent medan motsvarande andel bland unga 16-19 år var 40 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2008–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl var 31 procent år 2021. Andelen är på motsvarande nivå som vid den första mätningen 2008.

Andelen är större bland tjejer, 36 procent, jämfört med 25 procent bland killar år 2021.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga födda i Sverige, 32 procent, än bland unga utrikes födda, 21 procent, år 2021.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 33 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 21 procent, år 2021.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga i åldern 20–25 år jämfört med unga som är 16–19 år, 36 respektive 21 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

År 2021 var det 7 procent av unga i åldern 16–25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Andelen har ökat jämfört med 2008, då var andelen 5 procent.

Andelen är högre bland tjejer jämfört med killar, 9 respektive 6 procent.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga utrikes födda och unga födda i Sverige.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med utländsk bakgrund och unga med svensk bakgrund.

År 2018 var andelen medlemmar högre bland 20-25 åringarna, 9 procent, jämfört med 16-19 åringarna där andelen var 5 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt var 2 procent 2018. Andelen har varit ungefär lika stor sedan 2006.

Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen år 2021.

Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga utrikesfödda och unga födda i Sverige år 2021.

Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund år 2021.

Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år för år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker var 5 procent 2021. Andelen har minskat jämfört med den första mätningen 2004, då var andelen 9 procent.

År 2021 var det en något högre andel bland killar jämfört med tjejer som hade tagit kontakt med någon politiker. Bland killar var andelen 6 procent och bland tjejer var andelen 4 procent.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga födda i Sverige och unga utrikes födda.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

År 2021 var det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker var 8 procent 2021. Nivån har varit relativt stabil sedan 2004 då andelen också var 8 procent.

Det är vanligare att tjejer deltar i köpstrejeker jämfört med killar. År 2021 var andelen bland tjejer 10 procent och bland killar var den 6 procent.

För år 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga inrikesfödda och unga utrikes födda.

För år 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund.

År 2021 var det vanligare att äldre unga, 20-25 år, deltagit i köpstrejker jämfört med yngre unga, 16-19 år. Andelarna var 10 respektive 5 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet var 23 procent 2021.

Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

Andelen som debatterat eller kommenterat politik på internet var år 2021 högre bland killar än bland tjejer.

Bland killar var andelen 25 procent och bland tjejer var andelen 21 procent.

Det finns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda avseende andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet år 2021.

Bland inrikes födda var andelen högre bland killar jämfört med tjejer. 25 respektive 21 procent.

För unga utrikesfödda fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

År 2021 finns inga skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen högre bland killar jämfört med tjejer. 25 respektive 21 procent.

För unga med utländsk bakgrund fanns ingen skillnad mellan könen.

Det var en högre andel som debatterat eller kommenterat politik bland unga 16-19 år jämfört med unga 20-25 år. 25 respektive 22 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt var knappt 13 procent 2021. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Andelen är större bland tjejer än bland killar, 15 procent jämfört med 10 procent 2021.

Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken eller symboler.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–25 år som var inrikes respektive utrikes födda avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller med utländsk bakgrund avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

År 2021 fanns ingen statitstiskt säkerställd skillnad mellan unga 16-19 år och unga 20-25 år avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som utrycker en åsikt.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2004–2021.

Analys

År 2021 har 15 procent av unga i åldern 16–25 år upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta det senaste halvåret.

Andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012.

Andelen som upplever att de blivit kränkta var större bland tjejer än bland killar under hela tidsperioden. Skillnaden mellan tjejer och killar har ökat över tid. År 2021 var andelen 22 respektive 10 procent.

År 2021 fanns var det en högre andel bland utrikes födda i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. För unga utrikes födda var andelen 26 procent medan motsvarande andel för inrikesfödda var 15 procent.

Bland inrikes födda unga var andelen större bland tjejer än bland killar, 18 respektive 10 procent år 2021.

Bland unga utrikes födda var det också en större andel bland tjejer än bland killar. 34 respektive 21 procent.

År 2021 var det en högre andel bland unga med utländsk bakgrund i åldern som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. För unga, 16-25 år, med utländsk bakgrund var andelen 26 procent. Motsvarande andel bland unga, 16-25 år, med svensk bakgrund var 14 procent.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar, 20 respektive 8 procent under 2021.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen också större bland tjejer än bland killar. År 2021 var andelarna 34 respektive 20 procent.

Det fanns ingen skillnad mellan andelen unga 16–19 år och unga 20–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta 2021.

Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Utifrån diskrimineringsgrunderna utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion. Ålder som diskrimineringsgrund infördes i 2012 års undersökning.

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en förening minskade från 71 procent 2006 till 55 procent 2021.

År 2021 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar i andelen som var medlem i en förening.

År 2021 var andelen bland inrikes födda i åldersgruppen 16–25 år som var medlemmar i en förening större än bland utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 55 procent och bland utrikes födda var andelen 49 procent.

Det fanns inga skillnader baserat på kön inom någon av grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2021 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund.

Inom gruppen unga med utländsk bakgrund var det 2021 en större andel killar som var medlem i en förening jämfört med tjejer. Bland killar med utländsk bakgrund var det 52 procent som var medlem i en föreningen. Motsvarande andel bland tjejer med utländsk bakgrund var 43 procent.

Under perioden 2006 till 2021 så var en större andel unga i åldersgruppen 16–19 år medlemmar i en förening, jämfört med åldersgruppen 20–25 år.

År 2021 var andelen 59 procent i åldersgruppen 16–19 år och 52 procent i åldersgruppen 20–25 år.

År 2018 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan om medlemskap i förening fanns inte med i Ungdomsenkäten år 2012.

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2006-2021. Procent.

Analys

Ungefär 4 procent av unga i åldern 16-25 år besökte en fritidsgård varje månad år 2021. Andelen varierar väldigt lite under perioden 2006 till 2021.

Under hela perioden 2006 till 2021 var det en större andel bland killar än bland tjejer som besöker fritidsgård varje månad. År 2021 minskade skillnaden något. År 2021 var andelen bland killar 6 procent och bland tjejer 3 procent.

Under perioden 2006 till 2021 var det i åldersgruppen 16–25 år en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte fritidsgård varje månad. År 2021 var det 10 procent bland utrikes och 4 procent bland inrikes födda.

Under hela perioden 2006 till 2018 var det i åldersgruppen 16–25 år en större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besöker fritidsgård varje månad. År 2021 var det 10 procent bland unga med utländsk bakgrund och 3 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden 2006 till 2021 var det en större andel bland unga i åldern 16–19 år som besökte fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20–25 år. År 2021 var andelen bland unga i åldern 16–19 år 8 procent, jämfört med 2 procent i åldersgruppen 20-25 år.

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var 42 procent 2021.

Andelen har ökat sedan 2018 då det var 36 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer 2021.

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var större bland utrikes födda än bland inrikes födda. År 2021 var andelen 48 respektive 42 procent.

Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i någon av grupperna unga inrikes eller utrikes födda.

År 2021 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga 16–25 år som har svensk eller utländsk bakgrund.

Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen bland unga med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2021 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga i åldern 20–25 år.

Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2020. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som inte studerade och inte hade gått en gymnasieutbildning i minst 2 år var 6,4 procent 2020. Andelen har minskat något sedan 2008.

Under perioden 2008 till 2020 var det en större andel killar än tjejer som var utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 16–24 år. Andelen har minskat något för både killar och tjejer sedan 2008. För killar var andelen 7,7 procent 2020 och för tjejer 4,9.

Under perioden 2008 till 2020 var det i åldersgruppen 16–24 år en större andel bland utrikes än bland inrikes födda som var utan gymnasieutbildning. År 2020 var andelen 10,5 procent bland utrikes och 5,3 procent bland inrikes födda.

Bland inrikes och utrikes födda var andelen under hela perioden större bland killar än bland tjejer.
För inrikes födda var den 6,3 respektive 4,2 procent. Bland utrikes födda var andelen 12,7 respektive 7,7 procent.

Under perioden 2008 till 2020 var det en större andel unga 16–24 år med utländsk än med svensk bakgrund som var utan gymnasieutbildning. År 2020 var det 9,1 respektive 5,2 procent.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer både för unga med svensk och med utländsk bakgrund.
Bland unga med svensk bakgrund var den 6,1 procent bland killar och 4,2 procent bland tjejer år 2020.
Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 11,3 respektive 6,5 procent år 2020.

Under perioden var andelen utan gymnasieutbildning betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år. 2020 var andelen 8,9 respektive 3,3 procent.

Under hela perioden var andelen utan gymnasieutbildning i åldersgruppen 20–24 år större bland killar än bland tjejer. År 2020 var andelen 10,8 procent bland killar och 6,6 procent bland tjejer.
Däremot var det under perioden ingen stor skillnad mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16–19 år.

Fotnot:

Gruppen unga som inte uppnått 2-årig gymnasial utbildningsnivå och inte var i studier under höstterminen utgörs endast av dem som vi har en uppgift om högsta utbildning i Utbildningsregistret. Personerna har utbildningsnivå 100-317, enligt Svensk Utbildningsnomenklatur, i Utbildningsregistret. Högsta utbildning i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN, http://scb.se/sun/.

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2020/21. Procent.

Analys

Våren 2021 var 86,2 procent av eleverna som avslutat årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Under perioden 2012 till 2021 har andelen behöriga till yrkesprogram minskat från 87,5 procent till 86,2 procent, men andelen har ökat något sedan 2017.

Under perioden 2012 till 2021 har andelen med behörighet varit större bland tjejer jämfört med killar. Våren 2021 var andelen behöriga 87,2 procent bland tjejer och 85,3 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2021 var det en betydligt större andel bland inrikes födda elever än elever födda utrikes som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan grupperna ökade mellan år 2014 och 2016, men har sedan dess åter minskat.

Våren 2021 var andelen behöriga 90,2 procent bland inrikes födda elever och 64,9 procent bland utrikes födda elever.

Bland inrikes födda elever har skillnaden mellan tjejer och killar varit liten mellan 2012 och 2021. Bland utrikes födda elever har andelen behöriga varit betydligt högre bland tjejer än bland killar sedan våren 2015, men skillnaden har åter minskat de senaste åren.

Under hela perioden 2012 till 2021 var det en betydligt större andel bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var behöriga till gymnasiet. Våren 2021 var andelen 90,8 procent bland elever med svensk bakgrund, respektive 73,1 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Bland elever med svensk bakgrund är skillnaden i andel med behörighet mellan tjejer och killar liten. Bland elever med utländsk bakgrund var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar sedan våren 2015, men skillnaden har åter minskat de senaste åren.

Fotnot:

Under läsåret 2015/16 invandrade många barn. De som har kommit sent inpå betygsättningen har haft svårt att hinna uppnå godkända slutbetyg. De nyanlända eleverna utgör 4 procent av den totala populationen 2017 jämfört med 5 procent 2016 och 1 procent eller mindre tidigare år.

Sedan våren 2015 ingår elever som saknar uppgift om personnummer i kategorin utländsk bakgrund och utrikes födda. Tidigare ingick dessa i svensk bakgrund och inrikes födda.

Dorotea kommun har ej inkommit med uppgift våren 2019.

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2020/21. Procent.

Analys

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70,3 procent år 2014 till 72,8 procent år 2021.

Under hela perioden 2012 till 2021 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2021 var andelen behöriga 81,1 procent bland tjejer och 65 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2021 var det en större andel inrikes än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2021 var andelen behöriga 75 procent bland inrikes födda och 60,4 bland utrikes födda.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för inrikes och utrikes födda elever. Bland utrikes födda killar har andelen minskat från 57,9 år 2019 till 50,8 år 2021.

Under perioden 2012 till 2021 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2021 var andelen 74,8 procent bland elever med svensk bakgrund och 66,7 procent bland elever med utländsk bakgrund.

Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för elever med svensk och med utländsk bakgrund. Bland killar med utländsk bakgrund har andelen med behörighet minskat från 62,9 procent 2019 till 57,6 procent 2021.

Fotnot:

År 2014 var första året med en ny läroplan, Gy 2011. I den är reglerna ändrade för vilka kurser som ger grundläggande behörighet. Om man jämför avgångskullarna från och med 2013/14 med tidigare avgångskullar är det viktigt att veta att man jämför grupper som gått med olika läroplaner.

År 2020 innebär läsåret 2019/20 och så vidare.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år 2011-2017. Procent.

Analys

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var 82,6 procent 2017. Andelen har ökat från 2011 då det var 77 procent.

Andelen elever som tagit examen inom fyra år var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2017. Den var 84,8 respektive 80,5 procent år 2017.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland inrikes födda än utrikes födda elever under hela perioden 2011 till 2017. Det var 84 respektive 71,6 procent år 2017. För båda grupperna har andelen ökat över tid.

Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för inrikes- och utrikes födda elever.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland elever med svensk bakgrund än utländsk bakgrund under hela perioden 2011 till 2017. Det var 85,3 respektive 72,4 procent år 2017. För båda grupperna har andelen ökat över tid.

Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för elever med svensk respektive utländsk bakgrund.

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen var 16 procent år 2021.

Andelen ökade mellan 2004 och 2009 men har sedan varit stabil fram till år 2021.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar 2021.

Andelen killar som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen har minskat mellan 2021 och 2018.

Det fanns ingen skillnad mellan unga inrikes eller utrikes födda 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021.

Det fanns ingen skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021.

Det fanns ingen skillnad inom gruppen unga (16-25 år) mellan yngre (16-19 år) och äldre (20-25 år) unga.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011-2021 i procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel har minskat från 10,3 procent läsåret 2011/12 till 5,5 procent läsåret 2020/21.

Under läsåret 2020/21 var andelen som studerade utomlands ungefär lika stor bland tjejer och bland killar, 5,7 procent respektive 5,1 procent.

Andelen tjejer och killar som studerar utomlands fortsätter att minska. Andelarna har minskat sedan läsåret 2014/15, men en liten ökning på 0,1 procentenheter skedde läsåret 2017/18.

Läsåret 2020/21 var andelen unga som studerar utomlands endast något lägre i åldersgruppen 16–19 år jämfört med åldersgruppen 20–24 år, 5,4 procent respektive 5,5 procent. Skillnaderna mellan åldersgrupper har varit större tidigare år.

Läsåret 2020/21 var andelen tjejer något högre än andelen killar i båda åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år. Tidigare läsår har andelen varit större bland unga i den äldre åldersgruppen 20–24 år, både bland tjejer och killar.

Läsåret 2020/21 var andelen unga som studerade utomlands lägre i åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 4,5 procent respektive 5,5 procent.

Skillnaden mellan tjejer och killar var liten läsåret 2020/21 i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 25-29 år var andelen andelen som studerade utomlands 4,5 procent bland både tjejer och killar. I åldersgruppen 16-24 år var andelen 5,7 procent bland tjejerna och 5,1 procent bland killarna.

Fotnot:

Avser personer som fått studiemedel utbetalt från CSN för studier under ett helt eller en del av det läsår som redovisas.

Observera att år 2011 innebär läsåret 2011/12, år 2012 innebär läsåret 2012/2013 till och med 2017. Från och med år 2019 innebär det läsåret 2018/19, år 2020 innebär läsåret 2019/20 o.s.v.

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012-2021.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 som blev vräkta minskade mellan 2012 och 2018 från 243 till 123 personer. Under åren 2019 till 2021 har dock antalet ökat och 2021 vräktes till 227 unga från sin bostad.

Antalet killar som vräks har varit större än antalet tjejer under hela perioden 2012 till 2021. År 2021 var antalet vräkningar bland killar 176 och bland tjejer 51.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2021 var antalet vräkningar i åldersgruppen 20-24 år 224 och i åldersgruppen 18-19 år var det endast 3.

I åldersgruppen 20-24 år var det ett större antal vräkta bland killar än bland tjejer, 175 respektive 49 vräkningar.

Under perioden 2012 till 2021 var antalet vräkta större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2021 var antalet vräkningar i i åldersgruppen 25-29 år 292 stycken och i åldersgruppen 18-24 år var det 227.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal vräkta bland män än bland kvinnor.

Under perioden 2012 till 2021 var antalet vräkta betydligt större i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år, 1 629 respektive 227 för år 2021.

Inom båda åldersgrupperna var antalet vräkta större bland män jämfört med kvinnor.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012-2021.

Analys

Antalet hot om vräkning bland unga i åldern 18-24 år minskade mellan 2012 fram till 2019, från 780 till 355 ansökningar. År 2021 har antalet åter ökat och var då 511 ansökningar.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet hot om vräkning större bland killar än bland tjejer. År 2021 var antalet 369 bland killar och 142 bland tjejer.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet hot om vräkning större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. I den yngre åldersgruppen förekommer endast ett fåtal ansökningar årligen.

År 2021 var antalet hot om vräkning inom åldersgruppen 20-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 362 respektive 135 hot om vräkning.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet hot om vräkning större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2021 var antalet 752 i den äldre åldersgruppen och 511 i den yngre åldersgruppen.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning betydligt större bland killar än bland tjejer år 2021.

År 2021 var antalet hot om vräkning 3 990 i åldersgruppen 30-64 år och 511 i åldersgruppen 18-24 år.

Inom båda åldersgrupperna var antalet hot om vräkning större bland män än bland kvinnor.

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18-24 år, 2012-2021. Antal.

Analys

Antalet unga i åldern 18-24 år som var svaranden i en eller flera ansökningar om betalningsföreläggande minskade under perioden 2012 till 2021. År 2021 var antalet bland unga 40 593 svaranden.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsförelägganden större bland killar än bland tjejer. 2021 var antalet 24 048 killar och 16 545 tjejer.

Över tid minskade antalet svaranden bland båda könen mellan 2012 och 2021.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 18-19 år. År 2021 var antalet svarande 36 758 i den äldre åldersgruppen och 3 835 i den yngre.

Inom båda åldersgrupperna var antalet svaranden större bland killar än bland tjejer år 2021. Skillnaden mellan könen är större i åldersgruppen 20-24 år.

Under perioden 2014 till 2021 var antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år.

År 2021 var antalet svaranden större bland killar än bland tjejer inom båda åldersgrupperna.

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012-2021.

Analys

Antalet unga i åldern 18–24 år med skulder för indrivning minskade under perioden 2012 till 2021 från 26 980 till 20 149 personer.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet unga med skulder för indrivning större bland killar än bland tjejer. År 2021 var antalet killar 13 723 stycken och antalet tjejer 6 426 stycken.

Under perioden 2012 till 2021 minskade antalet unga med skulder för indrivning både bland tjejer och bland killar.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet unga med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 18–19 år. År 2021 var antalet 18 465 respektive 1 684.

Inom båda åldersgrupperna var antalet unga med skulder större bland killar än bland tjejer.

Under perioden 2012 till 2021 var antalet med skulder för indrivning betydlig större i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 18–24 år. År 2021 var antalet 29 693 respektive 20 149.

Inom båda åldersgrupperna var antalet skuldsatta större bland killar än bland tjejer.

Under hela perioden 2012 till 2021 var antalet med skulder för indrivning betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2021 var antalet i åldersgruppen 30–64 år 217 021 respektive 20 149 i åldersgruppen 18–24 år.

I åldersgruppen 30–64 år var antalet skuldsatta betydligt större bland män än bland kvinnor. Även i åldersgruppen 18–24 år var antalet killar med skulder för indrivning större än antalet tjejer, men skillnaden mellan könen är mindre.

Antal unga 18-24 år som ansökt om skuldsanering, 2018 till 2021.

Analys

Antalet ansökningar om skuldsanering i gruppen 18-24 år har ökat kraftigt från år 2018 till år 2020. År 2021 har antalet ansökningar åter minskat något. Under 2018 ansökte 321 personer och under 2020 ansökte 1 160 personer, år 2021 ansökte 1 045 unga om skuldsanering.

Antalet ansökningar är nästan jämnt fördelat mellan tjejer och killar. Från 2018 till 2021 har dock skillnaden ökat marginellt och andelen är något större bland killar.

Antalet unga som ansöker om skuldsanering är betydligt större i åldersgruppen 20-24 år än i den yngre åldersgruppen 18-19 år. År 2021 är endast 40 av 1 045 ansökningar från unga i åldrarna 18-19 år.

Det är betydligt fler ansökningar i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2021 var antalet ansökningar 2 709 respektive 1 045. I båda åldersgrupperna är antalet tjejer som ansöker mindre än antalet killar.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra minskade något från 85 till 80 procent mellan 2010 och 2021.

Andelen som mår bra var mindre bland tjejer än bland killar 2021, 76 respektive 85 procent. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid och är statistiskt säkerhetsställd för de flesta år sedan 2010.

Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad i andelen som mår bra mellan unga inrikes födda och utrikes födda.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år. I båda åldersgrupperna är det en större andel killar än tjejer som ser sin hälsa som bra.

Det finns ingen statistisk skillnad i andelen som mår bra mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år under 2021.

År 2021 var det en större andel killar än tjejer i åldersgruppen 16–24 år som mådde bra. I åldersgruppen 25–29 år fanns det ingen skillnad mellan könen.

Fotnot:

Mellan 2010 och 2016 utförde Folkhälsomyndigheten enkäten varje år. Numera utförs den vartannat år.

Indikatorn redovisas inte efter kön för grupperna inrikes/utrikes födda åren 2013 och 2016 på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16-24 år, 2016-2021. Procent.

Analys

År 2021 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn 35 procent i åldersgruppen 16–24 år.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

År 2021 fanns i åldersgruppen 16-24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn.

Bland utrikes födda var andelen stillasittande större bland tjejer än bland killar, 49 respektive 32 procent.

År 2021 var det ingen skillnad i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år.

Det var inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon åldersgrupp.

År 2021 var andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn ungefär detsamma i åldersgruppen 16-24 år och 25-29 år. Det var inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar oh tjejer.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda år 2016, på grund av för litet antal individer i gruppen.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Analys

Andelen unga, 16–24 år som snusar har de senaste åren ökat från att ha sjunkit mellan 2010-2016. År 2016 var andelen som snusade dagligen 6 procent och 2021 var andelen 11 procent.

Under perioden 2010 till 2021 var andelen killar som snusar dagligen betydligt större än andelen tjejer i. År 2021 var det 16 procent av killarna och 6 procent av tjejerna som snusade dagligen.

År 2021 snusade en större andel inrikes födda dagligen än utrikes födda i åldersgruppen 16-24 år, 12 respektive 8 procent. Andelen utrikesfödda som snusar dagligen har dock ökat 2021 jämfört med 2020.

År 2020 var andelen som snusar betydligt större bland killar jämfört med tjejer både bland utrikesfödda och inrikesfödda.

År 2021 var andelen som snusar dagligen större i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 14 respektive 7 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-19 år var andelen bland killar 9 procent och andelen bland tjejer 5 procent. I åldersgruppen 20-24 år var andelen bland killar 22 procent och andelen bland tjejer 8 procent.

År 2021 var andelen unga som snusar dagligen större i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 16-24 år, 16 respektive 11 procent. Andelen killar var betydligt större än andelen tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16-24 år var andelen bland killar 16 procent och andelen bland tjejer 6 procent. I åldersgruppen 25-29 år var andelen bland män 21 procent och andelen bland kvinnor 10 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som röker dagligen var omkring 10 procent under perioden 2010 till 2013. Därefter minskade andelen gradvis och år 2021 var andelen 2 procent.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer och killar som röker dagligen. Under perioden 2010 till 2015 var det en större andel tjejer än killar som rökte dagligen, men skillnaden mellan könen har minskat och mellan 2016 och 2021 är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd.

Andelen tjejer som röker dagligen har minskat från 13 procent till 3 procent mellan 2010 och 2021. Även andelen killar har minskat, från drygt 8 procent 2010 till 2 procent 2021.

År 2021 var det ingen skillnad mellan utrikesfödda och inrikes födda vad gäller andelen som röker dagligen.

År 2021 rökte en större andel i åldersgruppen 20–24 år dagligen än i åldersgruppen 16–19 år. Det var 4 respektive 1 procent. I båda åldersgrupperna var det lika stora andelar tjejer som killar som rökte dagligen.

År 2021 var det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år vad gäller andelen som röker dagligen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med en riskkonsumtion av alkohol varierade mellan 31 och 34 procent mellan 2010 och 2012. Därefter minskade andelen gradvis. År 2021 var andelen unga med en riskkonsumtion 17 procent.

År 2021 var andelen med riskkonsumtion ungefär lika stor bland tjejer och killar. Skillnaden mellan tjejer och killar var liten under perioden 2010 till 2021 och ingen tydlig trend kan urskiljas.

Andelen unga i åldern 16–24 år med riskkonsumtion av alkohol var betydligt större bland inrikes än bland utrikes födda år 2021, 19 respektive 10 procent. Det är inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer varken för inrikes eller utrikesfödda.

År 2021 var det en betydligt större andel med riskkonsumtion av alkohol i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år, 23 respektive 11 procent. I åldersgruppen 16-19 år respektive 20-24 år var andelen ungefär detsamma bland kilar som tjejer.

År 2021 var andelen med en riskkonsumtion av alkohol ungefär lika stor för åldersgruppen 25-29 år som för unga 16-24 år. Inom åldersgruppen är andelarna ungefär desamma för killar och tjejer.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var 5 procent år 2021. Andelen har legat relativt stabil över tid.

Andelen med riskabla spelvanor var större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2014 till 2021. År 2021 var andelen 8 procent bland killar och 1 procent bland tjejer.

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var större bland unga utrikes födda än bland unga inrikes födda. Det var 8 respektive 4 procent år 2021. Andelen var större bland killar än bland tjejer för både inrikes och utrikes födda.

År 2021 var andelen med riskabla spelvanor större i gruppen 20-24 år än bland 16-19 åringar. Det var 7 respektive 2 procent. Inom båda åldersgrupperna var det under samma år en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor.

År 2021 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i riskabla spelvanor mellan åldersgrupperna 25-29 år och 16-24 år. Inom båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor.

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer var 6 procent år 2020. Under hela perioden 2010 till 2021 har andelen varierat mellan 5-7 procent.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen med ett BMI på 30 eller mer mellan inrikes- och utrikes födda i åldersgruppen 16–24 år. Bland inrikes och utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen.

År 2021 var det en större andel i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16-19 år som hade ett BMI på 30 eller mer, 7 respektive 5 procent. Det var ingen skillnad mellan killar och tjejer inom åldersgruppen.

År 2021 var andelen med BMI på 30 eller mer större för åldersgruppen 25-29 år jämfört med åldersgruppen 16-24 år, 10 respektive 6 procent. I grupperna fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Fotnot:

Body Mass Index beräknas genom att dela kroppsvikten (i kg) med längd (i m) i kvadrat. Ett BMI på 30 eller mer räknas som fetma.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20-24 år. 2011-2020. Procent.

Analys

Andelen unga 20-24 år med låg ekonomisk standard har minskat sedan 2011 fram tll 2018, för att sedan öka igen år 2019 och 2020. År 2011 var andelen 30 procent, medan den år 2020 var 28 procent.

Andelen unga med låg ekonomisk standard var år 2020 något större bland killar än bland tjejer, 28 respektive 27 procent.

År 2020 var andelen med låg ekonomisk standard betydligt större bland unga födda utrikes än bland unga födda inrikes i åldersgruppen 20-24 år, 38 respektive 24 procent. De senaste två åren har andelen minskat bland utrikesfödda men ökat bland inrikesfödda.

Bland unga födda utrikes var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 42 respektive 25 procent år 2020.

Bland unga födda inrikes är förhållandet det omvända. Andelen med låg inkomst var något större bland killar än bland tjejer, 25 procent respektive 23 procent.

År 2020 var andelen med låg ekonomisk standard i åldersgruppen 20-24 år betydligt större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 37 respektive 23 procent. De senaste två åren har andelen minskat bland unga med utländsk bakgrund men ökat bland unga med svensk bakgrund.

Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard större bland tjejer än bland killar under 2020, 40 respektive 35 procent.

Bland unga med svensk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard under samma period något större bland killar än bland tjejer, 22 respektive 21 procent.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2020 större bland personer i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 28 respektive 16 procent.

I den yngre åldersgruppen var andelen med låg ekonomisk standard något högre bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 25-29 år var andelen istället något högre bland kvinnor än bland män.

Andelen personer med låg ekonomisk standard var år 2020 mer än dubbelt så stor bland unga 20-24 år än för personer i åldern 30-64 år, 28 respektive 12 procent.

Andelen med låg ekonomisk standard var något högre bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20-24 år. I åldersgruppen 30-64 år var skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

Från och med 2011 bildas hushåll utifrån uppgifter baserade på folkbokföring på lägenhet.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18-24 år, 2011-2020. Procent.

Analys

1,6 procent av unga i åldern 18-24 år drev eget företag under 2020. Andelen har varit stabil under hela perioden 2011-2020.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var 2,1 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer år 2020. Sedan 2011 har endast små förändringar skett i andelen företagare för båda könen.

Andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år var 1,7 procent bland inrikes födda och 1,5 procent bland utrikes födda år 2020.
Andelen var något högre bland killar jämfört med tjejer både bland inrikes födda och utrikes födda unga.

År 2020 var andelen företagare bland sysselsatta i åldern 18-24 år 1,7 procent bland unga med svensk bakgrund och 1,6 procent bland unga med utländsk bakgrund.
Andelen var något högre bland killar jämfört med tjejer både bland unga med svensk och utländsk bakgrund.

Det är vanligare att driva eget företag i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2020 var andelen företagare bland sysselsatta 3,5 procent i den äldre åldersgruppen och 1,6 procent i åldersgruppen 18-24 år.

I båda åldersgrupperna var andelen företagare under 2020 högre bland män respektive killar jämfört med kvinnor respektive tjejer. I åldersgruppen 25-29 år var andelen 4,3 procent bland män respektive 2,7 procent bland kvinnor.

Det är betydligt vanligare att driva eget företag i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år. År 2020 var andelen företagare bland sysselsatta 9,1 procent i den äldre åldersgruppen och 1,6 procent i den yngre åldersgruppen.

I åldersgruppen 30-64 år var andelen företagare under 2020 högre bland män än bland kvinnor, 12,1 procent jämfört med 6 procent. Även bland unga i åldern 18-24 år är andelen större bland killar jämfört med tjejer, men skillnaden mellan könen är mindre.

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2021. Procent

Analys

Andelen som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern 16–24 år minskade från 18 procent 2011 till 8 procent 2019, men ökade sedan till 11 procent 2020. År 2021 har andelen åter minskat till 10 procent.

Under hela perioden 2011 till 2021 var det en större andel killar än tjejer som var inskrivna arbetslösa.

År 2021 var andelen 12 procent bland killar och 8 procent bland tjejer vilket är en minskning jämfört med år 2020.

År 2021 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd betydligt större bland utrikes födda än bland inrikes födda, 21 respektive 7 procent. För utrikes födda minskade andelen jämfört med 2019 då den var 25 procent. Bland inrikes födda minskade andelen från 9 till 7 procent.

År 2021 var andelen inskriva arbetslösa större bland killar än bland tjejer inom båda grupperna inrikes och utrikes födda. Skillnaden har funnits under hela perioden 2011 till 2021.

År 2011 till 2014 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldersgruppen 16–19 år större än i åldersgruppen 20–24 år. Sedan 2016 har andelen varit lägre i åldersgruppen 16–19 år jämfört med 20–24 år. Andelen arbetslösa har ökat i båda åldersgrupperna mellan år 2019 och 2020. År 2021 har andelen åter minskat i den yngre åldersgruppen och var 6 procent. I den äldre åldersgruppen har andelen minskat marginellt från 12 till 11 procent.
År 2021 var andelen större bland killar än bland tjejer inom båda åldersgrupperna.

År 2011 till 2017 var andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd större i åldersgruppen 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna har minskat sedan 2011 och det var knappt någon skillnad 2018 och 2019. År 2021 var andelen 10 pricent i åldrarna 16–24 år och 8 procent i den äldre åldersgruppen.

År 2021 var andelen större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16–24 år, 12 respektive 8 procent. I åldersgruppen 25–29 år var skillnaden mellan tjejer och killar samma år mindre än 1 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011-2021. Antal dagar.

Analys

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år ökade från 110 dagar 2020 till 245 dagar 2021.

År 2021 var mediantiden för killar 2 dagar färre än för tjejer, 245 dagar jämfört med 247 dagar. Under hela perioden har skillnaden mellan könen varit relativt små.

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år har sedan 2017 ökat för både tjejer och killar, ökningen har varit kraftig mellan 2020 och 2021.

År 2021 var mediantiden i arbetslöshet bland unga 16–24 år högre för utrikes födda jämfört med inrikes födda, 270 respektive 228 dagar.

Mellan 2016 och 2018 ökade skillnaden mellan utrikes och inrikes födda, den har åter minskat något efter 2018.

Under perioden 2011 till 2021 var mediantiden i arbetslöshet högre för gruppen 25–29 år jämfört med gruppen 16–24 år. År 2021 mediantiden 369 dagar i den äldre gruppen, respektive 245 dagar i den yngre. Mediantiden i arbetslöshet för åldersgruppen 25–29 år minskade mellan 2018 och 2020, men har under 2021 ökat kraftigt. Bland unga 16–24 år är 2021 års mediantid den högsta sedan mätningarna började.

År 2021 hade kvinnor i åldersgruppen 25–29 år en 17 dagar längre mediantid i arbetslöshet jämfört med män. I åldersgruppen 16–24 å är skillnaderna mellan tjejer och killar mycket små år 2021.

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011-2021. Procent.

Analys

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16–24 år ökade något från 5 procent 2019 till 6 procent 2020, år 2021 är andelen oförändrad.

Under perioden 2011 till 2021 var det en större andel killar än tjejer som varit arbetslösa i mer än tre månader.

Andelen arbetslösa mer än 90 dagar minskade både bland killar och bland tjejer under perioden 2011 till 2019, men ökade till 2021.

Under perioden 2011 till 2021 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större bland utrikes än bland inrikes födda. År 2021 var andelen 14 procent bland utrikes och 4 procent bland inrikes födda.

År 2021 var andelen något större bland killar än bland tjejer både bland inrikes och utrikes födda.

Under hela perioden var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar större i den äldre åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16-19 år. År 2021 var andelen knappt 3 procent i åldersgruppen 16–19 år och 7 procent i åldersgruppen 20–24 år.

Under hela perioden var andelen arbetslösa större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna.

Fram till 2016 var andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldersgruppen 16–24 år något större än åldersgruppen 25–29 år, men sedan 2017 har andelen istället varit något mindre. År 2021 var andelen arbetslösa 6 procent i båda åldersgrupperna.

År 2021 var andelen arbetslösa något mindre bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. I den äldre åldersgruppen var skillnaden mellan könen mycket liten.

Fotnot:

På grund av felaktigt underlag har siffrorna reviderats för alla tidigare år fram till år 2019. Det medför särskilt att uppgifterna för utrikes födda har varit underskattade.

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd minskade från 59 procent 2011 till 44 procent 2018, men har sedan ökat och var 53 procent år 2021.

Under perioden 2015 till 2020 var det en något större andel killar än tjejer som gick till arbete eller studier. År 2021 var andelen 54 procent bland killar och 52 procent bland tjejer.

För både tjejer och killar har andelen ökat svagt mellan år 2020 och 2021.

Under hela perioden 2011 till 2021 var andelen som gått till arbete eller studier större bland inrikes än bland utrikes födda unga. År 2021 var andelen 59 procent bland inrikes och 45 procent bland utrikes födda.

För utrikes födda var det under hela perioden en större andel killar än tjejer som gått till arbete eller studier. År 2021 var andelen 49 procent bland killar respektive 39 procent bland tjejer. För inrikes födda har skillnaderna mellan könen varit mycket små under perioden. År 2021 var andelen 59 procent bland tjejer och 58 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2021 var andelen som gått till arbete eller studier större i åldersgruppen 16–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna minskade till 2017, men har sedan åter ökat. År 2021 var andelen 60 procent i åldersgruppen 16–19 år och 53 procent i åldersgruppen 20–24 år.

I åldersgruppen 16–19 år var andelen något större bland tjejer jämfört med killar, 63 respektive 58 procent. I åldersgruppen 20–24 år uppgick andelen bland tjejer till 50 procent respektive 54 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2021 var andelen som gått till arbete eller utbildning större i åldersgruppen 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. År 2021 var andelen för åldersgruppen 16–24 år 53 procent och för åldersgruppen 25–29 år var den 41 procent.

År 2021 var andelen i åldersgruppen 16–24 år som gått till arbete eller studier något större bland killar än bland tjejer.
I åldersgruppen 25–29 år var andelen bland män större än andelen bland kvinnor under hela perioden. År 2021 var andelen 45 procent respektive 35 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2009-2020. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader har varit stabilt under perioden 2013-2017. År 2020 är andelen som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader 35 procent, minskningen jämfört med 2017 är inte statistiskt säkerställd.

År 2020 var andelen som upplever att studiestödet räcker 30 procent bland tjejer och 39 procent bland killar, det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.
Bland tjejer är andelen som tycker att studiestödet räcker mindre jämfört med år 2015 då andelen var 49 procent. Bland killar finns inga säkerställda skillnader mellan olika år.

År 2020 var andelen som upplevde att studiestödet räcker 35 procent bland unga i åldersgruppen 19-24 år och 29 procent bland unga i åldersgruppen 25-29 år. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. År 2020 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2020.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån var 3 procent 2020. Andelen har ökat något jämfört med 2016.

År 2020 var det en större andel killar än tjejer som uppger att de utsattes för personrån, 5 respektive 1 procent.

Skillnaden mellan könen har funnits sedan 2016. Bland killar har andelen ökat sedan 2016 medan det bland tjejer har legat på en stabil nivå.

År 2020 är det en något större andel personer i åldersgruppen 16–19 år som uppger att de utsatts för personrån jämfört med andelen 20-24-åringar, 3 procent jämfört med 2 procent. Andelen bland 16-19-åringar har ökat sedan 2016. I åldersgruppen 20-24 år har andelen minskat jämfört men 2019, och var 2020 tillbaka på ungefär samma nivå som 2016.

I båda åldersgrupperna är andelen utsatta för personrån större bland killar än bland tjejer under hela tidsperioden. Bland killar i åldersgruppen 16-19 har andelen utsatta ökat betydligt jämfört med 2016.

Det finns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan andelen utsatta i åldersgruppen 16-24 år jämfört med 25-29 år 2020.

I båda åldersgrupperna utsattes fler killar och män än tjejer och kvinnor för personrån år 2020.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för personrån än personer i åldern 30–64 år, 3 respektive 1 procent år 2020.
Under hela perioden är det en större andel män och killar jämför med kvinnor och tjejer som uppger att de har utsatts för personrån, vilket gäller i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2020.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott var 15 procent under 2020.

Mellan 2016 och 2017 skedde en ökning av andelen utsatta, men under de senaste tre åren har andelen minskat.

Det är en betydligt större andel tjejer än killar som uppger att de utsattes för sexualbrott 2020, 26 procent jämfört med 2 procent. Skillnaden mellan könen har funnits under hela tidsperioden.

Bland killar har andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott varit relativt stabil över tid. Bland tjejer ökade andelen mellan 2016 och 2017, men de senaste tre åren har andelen minskat.

År 2020 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som uppgav att de utsatts för sexualbrott mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år.

I båda åldersgrupperna var andelen som uppger att de har utsatts för sexualbrott betydligt större bland tjejer än bland killar.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 25–29 år, år 2020 var andelen 15 respektive 11 procent.

I båda åldersgrupperna är andelen betydligt större bland kvinnor och tjejer än bland män och killar. Skillnaden mellan könen är större bland unga i åldern 16–24 år än i åldersgruppen 25–29 år.

Det är betydligt vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 30–64 år, 15 respektive 3 procent år 2020.

Det är en större andel kvinnor och tjejer jämfört med män och killar som uppger att de har utsatts för sexualbrott i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen är betydligt större i åldersgruppen 16–24 år jämfört med i åldersgruppen 30–64 år.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2020.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel var 7 procent 2020. Det är en minskning jämfört med 2019 då andelen var 9 procent.

Andelen unga som utsatts för misshandel är betydligt större bland killar jämfört med tjejer i åldrarna 16-24 år. År 2020 är andelen 9 respektive 6 procent. Andelen har varit högre bland killar än bland tjejer under hela perioden sedan 2016. År 2020 har skillnaden mellan könen blivit mindre jämför med 2019.

År 2020 var andelen som utsatts för misshandel något större bland 16–19-åringar än bland unga i åldern 20–24 år, 8 procent jämfört med 6 procent.

I båda åldersgrupperna var andelen som utsatts för misshandel större bland killar än bland tjejer år 2020.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 25–29 år, 7 respektive 4 procent år 2020.

Bland unga i åldern 16–24 år var andelen som utsattes för misshandel under 2020 större bland killar än bland tjejer, 9 respektive 6 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andeln män och kvinnor bland 25–29-åringar.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är betydligt större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 30–64 år, 7 respektive 3 procent år 2020.

Det är en något större andel män än kvinnor som uppger att de har utsatts för misshandel bland 30–64-åringar, 3 respektive 2 procent. Bland unga i åldern 16–24 år är skillnaden mellan könen större.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 2016-2020.

Analys

Andelen unga 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri var 8 procent 2020. Det är ungefär på samma nivå som 2019. Andelen ökade mellan 2016 och 2018.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer och killar som blivit utsatta för bedrägeri år 2020.

Bland tjejer ökade andelen något mellan 2016 och 2018, och ligger på ungefär samma nivå under 2020. Bland killar har andelen legat relativt stabilt.

År 2020 var det en större andel unga i åldern 20–24 år som uppger att de har utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri än bland unga 16–19 år. Det var 10 respektive 7 procent. Andelen som utsatts för bedrägeri bland unga i åldern 16–19 år har ökat sedan år 2016. Bland unga i åldern 20–24 år har andelen legat relativt stabilt över tid.

Det finns inte några statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna år 2020.

År 2020 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen som blivit utsatta för bedrägeri i åldersgruppen 16–24 år jämfört med 25–29 år. Under perioden 2016 till 2019 var andelen unga som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri större i åldersgruppen 25–29 år jämfört med unga i åldern 16–24 år.

Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna år 2020.

Under hela perioden var andelen som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri större i åldersgruppen 30-64 år jämfört med unga i åldern 16–24 år. År 2020 var andelen 10 procent i åldrarna 30-64 år jämfört med 8 procent i åldrarna 16–24 år.

År 2020 är andelen som uppger att de har utsatts för bedrägeri något större bland män än bland kvinnor i gruppen 30–64 år, 12 respektive 9 procent. I åldersgruppen 16–24 år finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texterna är avrundande till heltal.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2019 redovisas alltså utsattheten för 2018).

Andel unga i åldern 16–24 år som känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2017–2021.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i bostadsområdet var 34 procent år 2021.

År 2021 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 48 respektive 18 procent. Skillnaden mellan könen har varit tydlig vid varje mättillfälle.

År 2021 fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen.

År 2021 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

År 2021 var det en något större andel personer i åldrarna 16-24 år som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen jämfört med personer i åldersgruppen 25-29 år. Andelen var 34 procent bland 16–24-åringar, jämfört med 31 procent bland 25–29-åringar.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 25–29 år, 39 respektive 21 procent. År 2021 var det även en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i åldersgruppen 16–24 år. Skillnaden mellan könen har varit tydlig vid varje mättillfälle.

År 2021 var den en mindre andel personer i åldrarna 30–64 år som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen jämfört med yngre åldersgrupper. Andelen var 25 procent bland 30–64-åringar, jämfört med 34 procent bland unga i åldern 16–24 år.

Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 30–64 år, 31 respektive 19 procent. År 2021 var det även en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i åldersgruppen 16–24 år. Skillnaden mellan könen har varit tydlig vid varje mättillfälle.

Fotnot:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på intervjuer med cirka 74 000 personer i åldrarna 16–84 år. Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid.

Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna är korta.

Talen i texterna är avrundade till heltal.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Analys

Andelen unga i åldern 13–24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 152 per 100 000 individer 2020. Andelen har sjunkit sedan 2011 då den var 179 per 100 000 individer, men ökat sedan 2018 då det var 144.

Andelen är betydligt större bland tjejer än bland killar. Andelen 2020 var 232 per 100 000 tjejer (13-24 år) och 78 per 100 000 killar (13-24 år). Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var större bland 20-24 åringar än bland 13-19 åringar. 2020 var den 159 per 100 000 unga i åldern 20-24 år och 146 per 100 000 unga i åldern 13-19 år.

Andelen är betydligt högre bland tjejer än bland killar för båda åldersgrupperna 13-19 år och 20-24 år. Skillnaden är störst mellan tjejer och killar i åldersgruppen 13-19 år.

Andelen per 100 000 som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var större bland 13–24 åringar än bland 25–29 åringar. 2020 var den 152 respektive 105 per 100 000 unga.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män. Bland tjejer och kvinnor är skillnaden mellan åldersgrupperna stor. Det var 232 per 100 000 bland 13–24 åringar jämfört med 133 bland 25–29 åringar. Bland män är skillnaden mellan olika åldersgrupper liten.

Andelen som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var betydligt större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år. Det var 152 respektive 64 per 100 000 individer 2020.

Andelen är större bland tjejer och kvinnor än bland killar och män. Skillnaden mellan könen är betydligt större bland unga i åldern 13-24 år än bland vuxna i åldern 30-64 år.

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 8 och 10 per 100 000 individer sedan 2011. År 2020 är andelen 9,1 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 12,9 bland killar och 4,9 bland tjejer år 2020.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 13,9 i åldersgruppen 20–24 år och 5,7 i åldersgruppen 13–19 år.

Andelen självmord är större bland killar i båda åldersgrupperna.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 14,7 i åldersgruppen 25–29 år och 9,1 i åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år var andelen 21,4 respektive 7,6 per 100 000 individer 2020.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 14,1 för åldersgruppen 30–64 år och 9,1 för åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 19,6 respektive 8,4 per 100 000 individer 2020.

Fotnot:

Det finns olika diskussioner om hur man redovisar statistik om suicid på rätt sätt. Här redovisas statistiken för suicid med fastställd avsikt. Det innebär en viss felklassificering, men det finns ändå skäl att redovisa statistiken. Läs mer på Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention.
https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2020. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord, inklusive dödsfall med oklar avsikt, bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 9 och 12 per 100 000 individer sedan 2011. År 2020 var andelen 10,7 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 15,6 bland killar och 5,2 bland tjejer år 2020.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 16,6 i åldersgruppen 20–24 år och 6,4 i åldersgruppen 13–19 år.

Inom båda åldersgrupperna är andelen betydligt större bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 23,6 respektive 8,7 per 100 000 individer år 2020.
I åldersgruppen 13–19 år var andelen 9,7 per 100 000 individer bland killar och 2,8 bland tjejer år 2020.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 18,4 i åldersgruppen 25–29 år och 10,7 i åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna är det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år är skillnaden något större och andelen är 26,2 respektive 10,2 per 100 000 individer 2020.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2020 var andelen självmord per 100 000 individer 17,5 för åldersgruppen 30–64 år och 10,7 för åldersgruppen 13–24 år.

Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 23,8 respektive 11 per 100 000 individer 2020.

Fotnot:

Det finns olika diskussioner om hur man redovisar statistik om suicid på rätt sätt. Här redovisas statistiken för suicid + dödsfall med oklar avsikt tillsammans. Det innebär en viss felklassificering, men det finns ändå skäl att redovisa statistiken tillsammans. Läs mer på Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention.
https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2020. Antal per 100 000 individer.

Analys

Andelen unga 13–24 år som avlidit som följd av dödligt våld var 2,7 per 100 000 individer år 2020. Andelen har ökat sedan 2011 då det var 0,9.

Det är betydligt vanligare att killar drabbas av dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen 2020 var 5,1 per 100 000 killar och 0,2 per 100 000 tjejer.

Bland killar har andelen ökat sedan 2011. Bland tjejer har förändringarna över tid varit mindre.

År 2020 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 3,9 respektive 1,8 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det. I åldersgruppen 20–24 år var det 7,1 respektive 0,4 per 100 000 individer. I åldersgruppen 13–19 år var det också en skillnad, 3,6 respektive 0 per 100 000 individer.

År 2020 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 13-24 år än bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,7 respektive 2,2 per 100 000 individer.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2020 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år. Det var 2,7 per 100 000 individer respektive 1,1 per 100 000.

I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Dödligt våld var betydligt vanligare bland unga killar än bland män i ålderskategorin 30–64 år.

Fotnot:

Dödligt våld är mycket ovanligt bland ungdomar. Därför går det inte att uttala sig om förändringar mellan enskilda år eller kortare tidsperioder. Det dödliga våldet har minskat något sedan början av 1990-talet, och därefter legat relativt konstant under åren. Tidigare års siffror har reviderats i inrapporteringen för 2020.

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2020. Antal per 1 000 individer.

Analys

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2014 och 2020, från 22,2 till 16,5 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var endast marginelt större bland killar än bland tjejer, 16,9 respektive 16 per 1 000 individer år 2020.

Under hela perioden 2014 till 2019 var antalet större bland killar än bland tjejer. Mellan 2018 och 2020 minskade antalet bland killar, vilket gjort att skillnaden mellan könen är mycket liten år 2020.

Fotnot:

Det har skett ett tidsseriebrott från år 2014. Från och med detta år innehåller registret över socialtjänstens insatser för barn och unga bara personer som har giltigt svenskt personnummer. Åren 2011-2013 ingår alla, oavsett om de har ett personnummer eller inte. Det är framför allt ensamkommande barn och unga utan uppehållstillstånd som inte har giltiga personnummer. För 2017 finns inga tillförlitliga siffror. Följande kommuner är bortfall för 2018: Nynäshamn, Flen, Älmhult och Kungälv.

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2020.

Analys

Andelen unga 18–24 år som fått ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011 till 2017. Andelen ökade något mellan 2017 och 2019. År 2020 var andelen knappt 7 procent, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år.

Andelen unga som har ekonomiskt bistånd var något större bland killar än bland tjejer. Under 2020 var andelen bland killar 8 procent och bland tjejer 6 procent. Från 2013 och framåt har skillnaderna mellan könen gradvis ökat.

Mellan 2011 och 2020 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24 år. Under 2020 var andelen 20 respektive 3 procent.

Bland inrikes födda var det knappt någon skillnad mellan killar och tjejer. Bland utrikesfödda var andelen lite större bland killar än bland tjejer, 22 respektive 17 procent.

Mellan 2011 och 2020 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24 år. Under 2020 var andelen 20 respektive 3 procent.

Bland inrikes födda var det knappt någon skillnad mellan killar och tjejer. Bland utrikesfödda var andelen något större bland killar än bland tjejer, 22 respektive 17 procent.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var något större i åldersgruppen 18–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Under 2020 var andelen 8 respektive 6 procent. Skillnaden mellan unga i olika åldersgrupper har minskat något från föregående år.

I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer. Störst skillnad mellan könen finns i den äldre åldersgruppen där andelen var 7 procent bland killar och 5 procent bland tjejer.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Under 2020 var andelen 7 respektive 4 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer, men i åldersgruppen 25–29 år var skillnaden mycket liten.

Det är vanligare att få ekonomiskt bistånd bland yngre i åldern 18–24 år jämfört med äldre i åldrarna 30–64 år. År 2020 var andelen 7 respektive 3 procent.

Under 2020 var andelen något större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 18–24 år. I åldersgruppen 30–64 år var det däremot knappt någon skillnad mellan kvinnor och män.

Fotnot:

2011–2013 är justerade för bortfall för de kommuner som har totalt bortfall på riksnivå. 2014 har inte justerats för bortfall för tre av de sex kommuner som hade totalt bortfall. Antalssiffrorna är därför underskattade med cirka 1 procent.

Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken.

Sifforna i texten är avrundade till heltal.

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2020. Antal.

Analys

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 35 831 stycken år 2020. Mellan 2019 och 2020 ökade dock antalet beslut med 1 620.

År 2020 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 29 725 respektive 6 106 stycken.

Antalet minskade sedan 2011 både bland killar och bland tjejer. Bland både killar och tjejer har antalet ökat mellan år 2019 och 2020.

År 2020 var det ett större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 21 731 respektive 14 100 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2020 var det i åldersgruppen 15-20 år 17 663 respektive 4 068 beslut och bland unga 21-24 år var det 12 062 respektive 2 038 stycken.

År 2020 var det ett betydligt större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 35 831 respektive 15 608 stycken.

Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2020 var det i åldersgruppen 15-24 år 29 725 respektive 6 106 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 13 254 respektive 2 354 stycken.

Fotnot:

Observera att antalet anger lagföringsbeslut, inte personer. En individ kan förekomma flera gånger under samma kalenderår.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013-2017. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader var 30 procent år 2017.

Under perioden 2013–2015 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i åldern 19-24 år, med avseende på andelen som upplever att studiestödet räcker. För 2017 redovisas inga siffror för tjejer i åldersgruppen 19-24 år, då de baseras på mindre än 30 observationer. En jämförelse mellan tjejer och killar är därför inte möjlig.

År 2017 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna eller tjejer och killar i den äldre åldersgruppen. För 2017 redovisas inga siffror för tjejer i åldersgruppen 19-24 år då de baseras på mindre än 30 observationer. En jämförelse mellan tjejer och killar i den åldersgruppen är därför inte möjlig.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19-24 år, 2013-2020. Procent.

Analys

Andelen unga 19-24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader var 40 procent 2020.

Under hela perioden fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i åldern 19-24 år med avseende på andelen som upplever att studiestödet räcker.

År 2020 fanns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna eller mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Analys

De flesta elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. År 2018 var andelen elever som kände sig trygga i skolan 92 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar totalt när det gäller andelen som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen 95 procent bland killar och 90 procent bland tjejer.

Elever med svensk bakgrund uppger i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen som känner sig trygga i skolan 94 procent bland unga med svensk bakgrund och 87 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7–9 som bland elever i gymnasieskolan. År 2018 var andelen 92 procent respektive 93 procent.

I årskurs 7–9 är andelen år 2018 som känner sig trygga i skolan större bland killar än bland tjejer, 95 procent jämfört med 88 procent. Bland elever i gymnasieskolan finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007-2019. Procent.

Analys

Andelen unga 20-29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 28 procent år 2019. Skillnaden är statistiskt säkerställd mellan år 2007 och år 2017, men inte mellan några andra år i tidsserien.

År 2019 var det ingen skillnad mellan unga kvinnor och unga män. År 2013 var andelen som upplevde lågt inflytande i arbetet större bland unga män än unga kvinnor, under de andra åren i tidserien finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen som upplever lågt inflytande i arbetet var större i åldersgruppen 20-29 år än i åldersgruppen 30-64 år. År 2019 var andelen 28 respektive 22 procent.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen 2019, varken i åldersgruppen 20-29 år eller i åldersgruppen 30-64 år.

Andelen som upplever lågt inflytande i arbetet var större i åldersgruppen 20-29 år än i åldersgruppen 30-64 år. År 2019 var andelen 28 respektive 22 procent.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen 2019, varken i åldersgruppen 20-29 år eller i åldersgruppen 30-64 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Analys

År 2019 uppgav 18 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Det är en minskning jämfört med år 2017 då andelen var 21 procent. Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet.

Det är vanligare att killar än att tjejer uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2019 var andelen 21 procent bland killar jämfört med 14 procent bland tjejer. Skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för hela perioden.

Den minskning som skett för både killar och tjejer mellan 2017 och 2019 är inte statistiskt säkerställd.

År 2019 uppgav 16 procent bland utrikesfödda elever och 18 procent bland inrikesfödda elever att de utsatts för lindrigare våld.

Det finns inga skillnader mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som uppger att de utsatts för lindrigare våld. År 2019 var andelen 18 procent inom båda grupperna.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.
Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Analys

År 2019 uppgav 27 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Andelen utsatta är på samma nivå som 2017.

Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet.

Det är vanligare att killar utsätts för stöld än att tjejer gör det. År 2019 var andelen bland killar 29 procent och bland tjejer var den 25 procent.

Sedan 2015 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid för något av könen.

År 2019 uppgav 32 procent bland utrikes födda elever och 26 procent bland inrikes födda elever att de utsatts för någon stöld. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i perioden.

År 2019 var andelen som uppger att de utsatts för stöld 34 procent bland elever med utländsk bakgrund och 25 procent bland elever med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd för samtliga år i perioden 2015 till 2019.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de utsattes för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 4 procent år 2019. Andelen utsatta är på samma nivå som 2017.

Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet.

Det är vanligare bland killar än bland tjejer att utsättas för grövre våld, skillnaderna mellan könen är statistiskt säkerställda för alla år i perioden utom 2015. År 2019 var andelen bland killar 5 procent, motsvarande andel bland tjejer var knappt 3 procent.

Andelen utsatta killar och tjejer är på samma nivå 2019 som 2017.

År 2019 var det en betydligt större andel utrikesfödda än inrikesfödda elever som uppgav att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle det senaste året. Andelen var 7 procent bland utrikesfödda och knappt 4 procent bland inrikesfödda.

2019 uppgav en större andel elever med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund att de utsatts för grövre våld år vid något tillfälle det senaste året. Bland elever med utländsk bakgrund var andelen 6 procent och bland elever med svensk bakgrund var den 3 procent.

Fotnot:

Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015-2019. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 12 procent år 2019. Det är en minskning jämfört med år 2017 då andelen var 14 procent.

Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet.

Det är vanligare bland tjejer än bland killar att ha utsatts för hot. Skillnaden mellan könen är statistiskt säkerställd för alla år i perioden. År 2019 var andelen 14 procent bland tjejer och 11 procent bland killar.

Skillnaden i utsatthet mellan 2017 och 2019 är statistiskt säkerställd för tjejer, men inte för killar.

År 2019 uppgav 12 procent bland både utrikesfödda och inrikesfödda elever att de utsatts för hot.

Andelen som år 2019 uppgav att de utsatts för hot var 11 procent bland elever med utländsk bakgrund och 13 procent bland elever med svensk bakgrund, skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Fotnot:

Elever i årskurs nio får via en pappersenkät svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2019. Procent.

Analys

I 2019 års Europaparlamentsval var det 44 procent av unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års Europaparlamentsval var motsvarande andel 46 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2019. Andelen var 48 procent respektive 41 procent. En liknande skillnad i valdeltagande kunde även noteras vid Europaparlamentsvalet 2014.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 omkring 46 procent bland inrikes födda respektive 27 procent bland unga utrikes födda.

Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 bland såväl inrikes som utrikes födda.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i 2019 års Europaparlamentsvalet 49 procent bland unga med svensk bakgrund respektive 28 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 oavsett bakgrund.

Det finns en viss skillnad i valdeltagande för Europaparlamentsvalet 2019 mellan åldersgrupperna 18-24 år och 25-29 år. Andelen var 44,4 procent respektive 44,5 procent. I båda åldersgrupperna röstade unga kvinnor i större utsträckning än unga män.

Valdeltagandet var högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2019 var valdeltagandet drygt 13 procentenheter högre bland äldre 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna var 57 procent respektive 44 procent. I båda åldersgrupperna röstade kvinnor i större utsträckning än män, men skillnaden var större i den yngre åldersgruppen.

Fotnot:

Vid 2019 års undersökningen övergick SCB från en urvalsundersökning till att genomföra en totalundersökning. Det är anledningen till avsaknaden av felmarginaler till andelarna 2019.
Siffrorna i texten är avrundande till heltal.

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13-18 år med psykosomatiska symtom i form av huvudvärk, magont eller svårt att somna minst en gång i veckan var 55 procent 2018/2019.

Tidigare ökade andelen från 50 procent 2008/2009 till 58 procent 2017 men det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen 2019 och något tidigare år.

Andelen unga med psykosomatiska symptom är större bland tjejer än bland killar. År 2018/2019 var det 63 respektive 48 procent.

Psykosomatiska besvär har ökat bland killar över tid, från 39 procent 2008/2009 till 48 procent år 2018/2019. För tjejer finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund.

Det är i gruppen med svensk bakgrund att vanligare bland tjejer än bland killar att ha psykosomatiska sypmptom, 65 procent respektive 50 procent 2018/2019.

I gruppen unga med utländsk bakgrund kan könen inte jämföras på grund av för få svarande.

Fotnot:

Vid jämförelse över tid beakta att frågeställningen från och med 2016 skiljer sig mot tidigare år.

I ett av de fem svarsalternativen som ingår i bakomliggande intervjufrågor har “Flera gånger i veckan” ändrats till “Några gånger i veckan” från och med 2013. En bedömning har gjorts att resultaten ändå går att redovisas som dubbelår samt jämföras bakåt i tiden.
Svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är de som svarat ”Varje dag”, ”Några (flera) gånger i veckan” samt ”En gång i veckan”. Från och med 2016 delas frågorna upp på en Ja/Nej fråga som följs av en fråga om hur ofta i de fall barnen svarar Ja. De svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är “Flera gånger i veckan” samt “En gång i veckan”.

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två år.

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som berör dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13–18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 90 procent år 2018/2019. Vid jämförelse mellan 2007/2008 och 2018/2019 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer för något av åren 2008 till 2018/2019.

Vid jämförelse över tid finns det en ökning av andelen bland tjejer mellan åren 2008/2009 och 2016/2017, från 89 till 95 procent. År 2018/2019 var andelen bland tjejer 92 procent, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad vid jämförelse med något av de tidigare åren.

Under 2018/2019 var det nio av tio barn i åldern 13–18 år som upplevde att de fick vara med och bestämma hemma om saker som berörde dem. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan barn med svensk eller utländsk bakgrund.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och så vidare.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års riksdagsval var det 86 procent av de unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års riksdagsval var motsvarande andel 82 procent. Sedan 2002 har andelen unga som röstar ökat stadigt.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2018, 89 respektive 83 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år bland inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 87 respektive 70 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2018. Det var 89 respektive 74 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader i valdeltagande till riksdagsvalet 2018 mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 90 respektive 86 procent.

Inom både åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års landstingsfullmäktigval var det 80 procent av de unga väljarna i åldern 18-24 år som röstade. Sedan 2002 har andelen unga som röstar i landstingsfullmäktigval ökat.

Andelen som röstade 2018 var större bland tjejer än bland killar. Det var 84 respektive 77 procent.

Det var en större andel unga 18-24 år inrikes födda än utrikes födda som röstade i landstingsfullmäktigval 2018. Det var 85 respektive 53 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i landstingsfullmäktigval 2018. Det var 87 respektive 62 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det går inte att konstatera några signifikanta skillnader i valdeltagande till landstingsfullmäktigval 2018 mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I landstingfullmäktigeval 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 85 respektive 80 procent.

Inom både åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

I 2018 års kommunfullmäktigval röstade 81 procent av de unga röstberättigade i åldern 18-24 år. Valdeltagandet har ökat konstant sedan 2002 då andelen var 66 procent.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigval 2018, 84 respektive 77 procent. Skillnaden har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 86 respektive 54 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det var en större andel unga 18-24 år med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigval 2018. Det var 87 respektive 62 procent.

Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade.

Det finns inga skillnader i valdeltagandet i i kommunfullmäktigvalen 2018 i åldersgrupperna 18-24 och 25-29 år.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

I kommunfullmäktigvalet 2018 var valdeltagandet högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Det var 85 respektive 81 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade.

Fotnot:

För 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent

Analys

Andelen unga 18-24 år som valts in i landstingsfullmäktige 2018 var 2,4 procent. Andelen minskade jämfört med 2014.

Andelen var dubbelt stor bland killar än bland tjejer, 1,6 respektive 0,8 procent. Det har varit en större andel valda bland killar än bland tjejer de senaste årens landstingsfullmäktigeval.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik på unga 18-24 år valda vid landstingsfullmäktigeval 2018 uppdelat på inrikes och utrikes födda.

Andelen som valts in vid landstingsfullmäktigeval 2018 var större bland unga 18-24 år med svensk än med utländsk utländsk bakgrund. Andelen var 2 respektive 0,4 procent.

Bland utrikes födda var andelen för killar och tjejer lika stor. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer.

Det var en större andel unga 25-29 år än unga 18-24 år valda i 2018 års landstingsfullmäktigval. Det var 4,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Det var betydligt fler äldre 30-64 år än unga 18-24 år som blev valda vid 2018 års landstingsfullmäktigeval, 74,8 respektive 2,4 procent.

Inom båda grupperna var andelen valda killar något större än andelen valda tjejer.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

På grund av för litet underlag finns ingen tillgänglig statistik för grupperna inrikes och utrikes födda 2018.

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de valda i kommunfullmäktigvalet 2018 var 2,7 procent. Det är en minskning med drygt en procentenhet jämfört med 2014 då det var 3,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer som valts in i kommunfullmäktige 2018. Det var 1,6 respektive 1,1 procent.

Andelen unga 18-24 år som valdes in i kommunfullmäktige var större bland unga inrikes födda än unga födda utrikes, 2,4 respektive 0,3 procent.

Det var knappt någon skillnad mellan unga inrikes födda och för utrikes födda var det ingen skillnad mellan tjejer och killar.

Andelen unga 18-24 år som valdes i kommunfullmäktige var större bland unga med svensk bakgrund än unga med utländsk bakgrund. Det var 2,1 respektive 0,6 procent.

Det var knappt någon skillnad bland unga med svensk bakgrund och ingen skillnad bland unga med utländsk bakgrund bland killar och tjejer.

Det var något fler unga 25-29 år som valdes in i kommunfullmäktigevalet 2018 än unga 18-24 år.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler killar än tjejer som blev valda.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2018 var betydligt större för gruppen 30-64 år än för 18-24 åringar. 69,8 respektive 2,7 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blev valda.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i riksdagsvalet var 5 procent vid valet 2018. Det är en minskning från tidigare år.

Det var en något större andel killar än tjejer som var nominerade till riksdagsvalet 2018, 2,9 respektive 2,1 procent.

Det var en större andel nominerade till riksdagsvalet 2018 i åldersgruppen 20-24 år än i gruppen 18-19 år. Andelen var 4,1 respektive 0,9 procent.

Det var något fler killar än tjejer i åldersgruppen 20-24 år som var nominerade i riksdagsvalet. Bland 18-19 åringar var det knappt någon skillnad.

Andelen unga 25-29 år som var nominerade till riksdagsvalet 2018 var något större än bland unga 18-24 år. Det var 6,4 respektive 5 procent.

Det var något fler killar och män än tjejer och kvinnor som var nominerade i båda åldersgrupperna.

Det var betydligt fler nominerade som 30 år eller äldre än 18-24 åringar. Det var 72,2 respektive 5 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 18-24 år som blivit nominerade vid kommunfullmäktigeval 2018 var 4 procent. Det är något mindre än 2014 då det var 5 procent.

Andelen nominerade killar var något större än andelen nominerade tjejer, 2,3 respektive 1,7 procent. Sambandet har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga 18-24 år födda inrikes än utrikes födda som var nominerade till kommunfullmäktigeval 2018. Det var 3,5 respektive 0,5 procent.

Både bland unga födda i sverige och födda utomlands var det en knapp större andel nominerade killar än tjejer.

Andelen nominerade 18-24 åringar till kommunfullmäktigeval 2018 var större för unga med svensk bakgrund än för unga med utländsk bakgrund, 3,1 respektive 0,8 procent.

Både för unga med svensk och med utländsk bakgrund var det en något större andel nominerade killar än tjejer.

Det var knappt någon skillnad mellan unga 18-24 år och unga 25-29 år i andelen nominerade till kommunfullmäktigeval 2018.

Det var betydligt fler nominerade till kommunfullmäktigeval i åldersgruppen 30-64 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 60,6 respektive 4 procent.

Det är en högre andel män än kvinnor bland de nominerade 30-64 år och något fler killar än tjejer i åldersgruppen 18-24 år.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som valts in i riksdagen, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år som valdes in i riksdagen var 1,4 procent 2018. Det är en minskning från 2014 då det var 2,3 procent.

Det var en större andel valda bland killar än bland tjejer till riksdagen 2018. Det var 1,1 respektive 0,3 procent.

Det var en större andel valda i riksdagsvalet i åldersgruppen 25-29 år än i åldersgruppen 18-24 år 2018. Det var 5,7 respektive 1,4 procent.

Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i åldersgruppen 25-29 år.

91,1 procent av dem som valdes in i riksdagen 2018 var i åldrarna 30-64 år. En större andel av de invalda var män än kvinnor, 49,3 respektive 41,8 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18-24 år, 2002-2018. Procent.

Analys

Andelen unga 18-24 år bland de nominerade i val till landstingsfullmäktige var vid 2018 års val 3,9 procent. Andelen minskade något jämfört med 2014 års val.

Det var en något större andel killar än tjejer som blev nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 2,5 respektive 1,4 procent. Utvecklingen har sett liknande ut över tid.

Det var en större andel unga inrikes födda än unga födda utrikes som 2018 blivit nominerade vid landstingsfullmäktigeval, 3,5 respektive 0,4 procent.

För unga inrikes födda var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga utrikes födda var det knappt någon skillnad.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var nominerade vid val till landstingsfullmäktige 2018, 3,3 respektive 0,6 procent.

För unga med svensk bakgrund var andelen nominerade bland killar något större än bland tjejer. För unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad.

Det var en något större andel nominerade i landstingsfullmäktigevalen 2018 i åldersgruppen 25-29 år än i gruppen 18-24 år. Det var 4,2 respektive 3,9 procent.

Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än tjejer respektive kvinnor.

Andelen 30-64 åringar som var nominerade vid landstingsfullmäktigeval 2018 var betydligt större än bland 18-24 åringar. Det var 64,8 respektive 3,9 procent.

Det var en större andel killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som blivit nominerade i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Under mandatperioden 2014 till 2018 avgick 42 procent av de unga ledamöterna mellan 18–24 år. Det är en större andel än under mandatperioden 2010 till 2014.

Andelen var större bland tjejer än bland killar, 53 respektive 32 procent. Det är genomgående en större andel tjejer än killar som avgått under de senaste mandatperioderna.

Det var en större andel av ledamöterna i åldersgruppen 20–24 år än åldersgruppen 18–19 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 45 respektive 0 procent.

I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 56 respektive 35 procent.

Det var en större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 42 respektive 29 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var en större andel ledamöter i den yngre åldersgruppen 18–24 år än i den äldre åldersgruppen över 30 år som avgått. Det var 42 respektive 16 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

I åldersgruppen 18–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått. I åldersgruppen 30+ var det knappt någon skillnad mellan män och kvinnor.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30–64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundande till heltal.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2018. Procent.

Analys

Ingen ledamot i riksdagen i åldersintervallet 18–24 år har avgått under den senaste mandatperioden 2014 till 2018. En ledamot avgick under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast en manlig ledamot i riksdagen inom åldersintervallet 18–24 år har avgått under de senaste mandatperioderna. Det var under mandatperioden 2010 till 2014.

Endast två ledamöter (en manlig och en kvinnlig) i åldersintervallet 25–29 år har avgått under den senaste mandatperioden. Det motsvarar 7 procent under mandatperioden 2014 till 2018.

Andelen ledamöter över 30 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018 var 11 procent. Det var en något större andel bland män än bland kvinnor, 13 respektive 9 procent.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014–2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2018.

Analys

Andelen unga ledamöter mellan 18-24 år för Sveriges kommuner som har avgått under de senaste mandatperioden 2014 till 2018 var 43 procent. Det var något mindre än den föregående perioden 2010–2014 (47 procent).

Under mandatperioden 2014 till 2018 var det en något större andel bland tjejer än bland killar som avgått, 46 respektive 41 procent.

Det var en något större andel av ledamöterna i åldersgruppen 18–19 år än åldersgruppen 20–24 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 51 respektive 41 procent.

I åldersgruppen 18–19 år fanns det knappt någon skillnad mellan tjejer och killar unde rmandatperioden 2014 till 2018. I åldersgruppen 20–24 år var det en större andel tjejer än killar som avgått, 45 respektive 38 procent.

Det var en något större andel ledamöter i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgått under mandatperioden 2014 till 2018, 43 respektive 38 procent.

Inom båda åldersgrupperna var det något fler tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som avgått under mandatperioden.

Det var betydligt fler unga ledamöter som avgått i åldersgruppen 18-24 år än i den äldre gruppen över 30 år. Det var under senaste mandatperioden 44 respektive 19 procent.

Inom båda åldersgrupperna var andelen avgångna större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män.;

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel ska 2018 tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018.

Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen.

För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan totalt kände sig 4 procent mobbade av någon lärare minst en gång i månaden år 2018, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2015.

Andelen som kände sig mobbade av någon lärare minst än en gång per månad var 5 procent bland flickorna och 3 procent bland pojkarna år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever med svensk bakgrund och 6 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2018. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever i årskurs 7-9 och 5 procent bland elever i gymnasieskolan år 2018. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Nästa indikator